Ska vi stoppa den växande gängkriminaliteten räcker det inte med 10 000 fler poliser och hårdare straff. Övervakning, dyra terapier och sluten ungdomsvård har inte heller någon större effekt på barn och ungdomar som växer upp i våra utanförskapsområden. Nio av tio återfaller i brott.
Vi måste arbeta mycket mer förebyggande. Det har Regeringen nu också insett. De satsar därför 250 miljoner för att vi tidigt ska upptäcka och hjälpa de barn som riskerar att rekryteras av kriminella gäng. Det är egentligen inte svårt. Som skolpsykolog har jag undersökt mer än 5 000 barn.
Redan på höstterminen i årskurs ett kunde jag identifiera många barn som riskerade att hamna i kriminalitet och missbruk. Det var ofta stökiga, överaktiva och aggressiva pojkar med inlärningssvårigheter och lite empati.
Regeringen har också insett att den viktigaste brottsförebyggande institutionen är familjen. Inte polisen eller socialen. De lyfter därför fram föräldrarnas betydelse på ett sätt som jag sällan sett från regeringshåll. Föräldrarna ska nu få mer stöd i föräldraskapet. Ett stöd de inte kan säga nej till.
Barn i riskzonen måste också tidigt få hjälp i skolan. Många skolpolitiker har länge trott att det går att hjälpa dem i en vanlig klass, bara läraren får handledning. Det är lika naivt som att tro att läkare på vårdcentralen ska kunna utföra komplicerade operationer, bara de får handledning. Många barn i riskzonen har lyckats i livet för att vi kunnat ge dem kvalificerad hjälp i en resursskola med specialutbildade, trygga och stabila lärare. Något som skolminister Anna Ekström nu också rekommenderar.
Ska barn i riskzonen inte hamna i kriminalitet och missbruk och rekryteras av kriminella gäng är min erfarenhet att vi framförallt ska satsa det här.
- Lära barnen impulskontroll och lösa konflikter utan att slåss.
- Uppmuntra dem att satsa på skolan i stället för att söka snabba kickar genom att begå brott.
- Ge kännbara konsekvenser vid ett normbrytande beteende.
- Ge mycket mer kärlek och uppmuntran än tillsägelser, tjat och kritik.
- Utveckla barnens empati.
- Få dem att känna skuld, be om förlåtelse och gottgöra det de ställt till med.
Då är det aldrig kört för något barn. Oavsett om de växer upp i en villaförort eller ett utanförskapsområde.
[ Alf B Svensson: Barn behöver en engagerad pappa för att må bra ]
