Vi visste redan att USA-valet skulle bli polariserande. Det var innan domaren Ruth Bader Ginsburg dog förra helgen; nu lär de politiska motsättningarna öka.
Många svenskar underskattar den politiska och kulturella institution som USA:s Högsta domstol, med dess nio domare på livstid, har blivit. Det är där som flera avgöranden i religionsfrihets- och abortfrågor, som normalt skulle ha gått via en demokratisk process, har fattats genom majoritetsbeslut. Förutom Roe v. Wade år 1973, som legaliserade abort på federal nivå, röstade till exempel en knapp majoritet (5 mot 4) 2015 för en omdefinition av äktenskapet. Detta ledde i sin tur till en strid ström av stämningar mot katolska adoptionsbyråer, evangelikala bagare och florister och en än mer infekterad debatt.
Att presidentens tillsättning av domare på livstid var skälet till att många kristna röstade på Trump år 2016. Nu ser många väljare historien upprepa sig.
— Jacob Rudenstrand.
Vid mina besök hos kristna tankesmedjor i Washington DC genom åren har religionsfrihetsutmaningarna varit ett återkommande samtalsämne. Att presidentens tillsättning av domare på livstid var skälet till att många kristna röstade på Trump år 2016 – nio månader efter den konservative HD-domaren Antonin Scalias död – var därför inte förvånande. Nu ser många väljare historien upprepa sig.
Läs mer: Jacob Rudenstrand: Så blev evangelikal en politisk term
Med alltfler motsättningar, där Pew Research Center talar om en djupare och intensivare antipati mot det andra politiska lägret än någonsin, varnar kristna ledare som Tim Keller för en ännu mer uppslitande process såväl på kort som på lång sikt. Detta gäller både mellan grupper och inom det evangelikala lägret. En ny undersökning visar att presidentkandidaterna intar diametralt motsatta hållningar i den för många kristna så viktiga abortfrågan. Samtidigt ställs frågan om en Trumpröst är värt förlusten i anseende.
Även om det finns gott om besvärande inslag hos den nuvarande presidenten får vi inte glömma bort den progressiva slagsidan i kulturen, med dess krav på likriktning och identitetspolitik. Dessa två poler förstärker varandra och lär inte försvinna efter valet.
Läs mer: Debatt: Därför stöttar kristna Trump
I boken “Divided We Fall” skissar den erfarne evangelikale kommentatorn David French på ett scenario där Trump vinner tillräckligt många delstater och utropar sig till segrare – trots att poströsterna inte är färdigräknade och Biden inte erkänner sig besegrad. Bidensupportrar ordnar massprotester som urartar i våld, vilket även skedde 2016. Och istället för att vända sig till kritiska guvernörer, kallar Trump in militären. Båda halvorna av befolkningen börjar därmed se varandras anspråk på makten som illegitim och Förenta staterna splittras.
Trots att Ruth Bader Ginsburg och Antonin Scalia på många sätt var varandras motpoler i värdefrågor var de mer än så – de var nära vänner. Om David French får rätt behöver ett polariserat USA och kristenhet deras föredöme i tider som dessa.
Läs mer: Politisk strid efter HD-domares död
