Vad hände med en kvinna som våldtogs på Gamla testamentets tid? Blev hon straffad, kanske dödad?
Nja. Enligt Femte Moseboken skulle en trolovad flicka som våldtogs räknas som oskyldig. Förövaren ensam skulle straffas, ”ty detta brott motsvarar ett överfall då en man dräper en annan man”. Sedan dess har mycket hänt, men fortfarande över hela världen utsätts kvinnor i tusental dagligen för sexuellt våld. Det har inget att göra med attraktion och lust. Det är ett primitivt sätt att markera makt, överläge, ägande.
Trots att det redan i Gamla testamentet fastslogs att det inte är den våldtagna som ska skämmas, möts kvinnor som berättar om övergrepp än i dag ofta med misstro. Det har många fått erfara i kölvattnet av #metoo. Rättssäkerheten anses hotad om vi inte fortsätter tiga, sägs det. Vi som berättar om smärtsamma erfarenheter påstås bedriva häxjakt på män, och kan man lita på att vi talar sanning?
Säger en man ”jag blev bestulen” blir han trodd. Säger en kvinna ”jag blev våldtagen” ifrågasätts hennes trovärdighet. Varför?
Varifrån kommer den, den än i dag livskraftiga idén att kvinnor är mer benägna än män att ljuga?
Den är en uråldrig del i ett system av föreställningar och kvinnor som moraliskt defekta. Medeltidens kanske störste teolog, Tomas av Aquino, och många andra i kristenhetens historia har dömt ut kvinnor som sämre än män till både kropp och själ. Synen på kvinnan som själlös, djurisk, dålig, förstörd, har bidragit till att det ända in i vår tid setts som tillåtet att förgripa sig.
Förr, efter en våldtäkt, ursäktade sig ofta förövare med "hon var frestande klädd" och så vidare. I dag accepteras sådana argument av allt färre. Och när en kvinna berättar om övergrepp är det en bra idé även på andra vis att inte falla tillbaka ner i primitiva förhållningssätt.
Som så ofta är det också bra att fundera på vad Jesus skulle ha gjort.
En slående sak med Jesus var att kvinnor – även kvinnor som andra kallade dåliga och fallna – kände sig trygga i hans sällskap.
Att Jesus inte var någon tafsare framstår som självklart. Under sin tid på jorden lyssnade han på kvinnor. Han respekterade oss. En kvinna som sökte sig till honom i förtroende efter ett övergrepp skulle ha blivit trodd.
Samma trygghet ska kvinnor i dag kunna känna i kristna sammanhang när vi delar med oss av smärtsamma erfarenheter. Tro på en kvinna på samma vis som du skulle tro på en man. Tar det emot? I så fall är det ingen annans fel – och kanske inte ditt heller. Vi är alla fostrade att inte lita på kvinnor, men det arvet börjar det bli dags att göra upp med. Till skillnad från Tomas av Aquino lever vi ju inte på medeltiden.
