Läs söndagens bibeltexter: Kraften i tron
Det finns ett ord som har en nästintill förlamande effekt på oss människor, och det är ordet missmod. Detta tillstånd kan drabba oss när vi ser allt det som händer i vår värld i dessa dagar. Det kan drabba oss när vi ser människor i vår närhet som kämpar med olika saker. Ibland behöver man inte ens gå till alla andra, ibland räcker det med att gå till sitt eget liv och det som stundtals finns där av kamp och förtvivlan. Och den lömska effekt som missmodet har på oss är att vi tänker att det inte är någon idé att bry sig. Vi kan lika gärna dra täcket över huvudet. Det som sker det sker, det är ingenting att göra något åt.
När världen blir alltför komplicerad har vi en tendens att vilja fly. Det kan handla om att stänga in sig i köket med näsan i någon kokbok om långkok och inlagda grönsaker. Det kan handla om att totalt gå upp i en ny tv-serie. Det är ju självklart inget fel med det. Vi behöver hitta sätt att vila. Men jag tror att många av oss går upp i olika saker som en slags lösning när världen där ute, och kanske även världen inom oss, blir alltför komplicerad och svårhanterbar.
Vad är då botemedlet mot detta missmod? I söndagens text tycker jag mig faktiskt se det. Evangelisterna Matteus, Markus och Lukas berättar alla om Jesu möte med den lame mannen i Kafarnaum. Om vännerna som, när de fick höra att Jesus var där, bar sin lame kompis, fram till Jesus. När männen kom fram till huset där Jesus var stod det så mycket folk där att de omöjligt kunde komma in med en bår. Men de gav inte upp. I stället bar de upp mannen på taket, bröt upp det och firade ner bädden med den lame genom öppningen.
Rubriken för den här söndagen är trons kraft. Och om vi läser den här texten ur det perspektivet kommer huvudintresset ligga på den tro som de fyra vännerna visade. När Jesus såg deras tro, säger texten, grep han in i den lame mannens liv. Deras tro innefattar med största sannolikhet även den lame mannens tro. Men det finns något stort i att de tillsammans närmade sig Jesus. Att de tillsammans bar sin vän fram till honom.
"Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag", säger Paulus i Galaterbrevet. Och det finns en hemlighet i det här med att bära varandras bördor. För ofta är det mycket lättare att bära den andres börda än sin egen. Och vilken känsla det är att bli buren. Att veta att allt inte hänger på en själv utan att det finns någon vid ens sida som bär när vägen blir tung att vandra. Jag har verkligen upplevt det så i de perioder i mitt liv när missmodet kommit krypande och hotat med förlamning. Hur andra slutit upp, ibland från oväntat håll, och hur deras perspektiv, tro och böner har burit mig och gett mig hopp. Tillsammans är man mindre ensam.
Den här texten handlar på många sätt om hur mänskligt och gudomligt samverkar. Och om kraften som ligger i att människor går samman i tro för att skapa nya möjligheter för en annan människa. Och till dig som läser vill jag ställa frågan: Vem ber du för? Vem ber för dig?
Ordet tro betyder ju tillit, och det är just det som det handlar om. Vännerna räknar med Jesu makt att ingripa. Trons kraft förmår så mycket. Och ändå handlar det inte om styrkan i deras tro, utan om riktningen. Vem det är de tror på. Jesus är den som kan gripa in i ditt liv och i dina behov. Han står på din sida. Alltid. Också de dagar när modlösheten hotar att förlama dig finns han där. Som psalmisten skriver: ”Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt.”
Läs söndagens bibeltexter: Kraften i tron
