"Trots att fostret lever i en perfekt värld vill det lämna den för något annat. Att lycksaligt flyta omkring i livmoderns urhav är inte det nya livet nog. En själ begär att födas." Så skriver prästen och psykoterapeuten Göran Larsson så omtumlande vackert i sin bok "Rötter och vingar".
Jag är övertygad om att skapande är något essentiellt av vad det är att vara människa. Människan vill uttrycka sig. Hon är den skapande Gudens avbild. En själ begär att födas. Och en själ begär att uttrycka sig.
Men ändå, så är det ofta så väldigt svårt. Varför tar jag mig inte tid att skriva mer? Att laga ny slags mat? Att måla om köksbordet? Varför scrollar jag på mobilen mer än jag läser böcker?
Jag tror mycket handlar om detta: Vi lever i ett samhälle som på många sätt tjänar pengar på vår oro, vår ängslan och vårt missnöje – ja, som till och med skapar det där i oss så att vi lägger all vår kraft på att försöka köpa oss fria i stället för att uttrycka den frihet vi redan har.
Dessutom lever många av oss i ständig stress, så att det enda vi orkar när allt i vardagen är avklarat är att lägga oss i soffan och se på tv. (Ibland behöver vi verkligen bara ligga i soffan, men vårt inre återhämtar sig inte av sådan "vila". Vi tar bara in ännu fler intryck utan att själva processa saker eller uttrycka oss.)
Därför krävs det ofta både mod och arbete att ge sin skaparkraft plats. Att ignorera budskapen om att det du gör inte spelar någon roll, att andra gör det mycket bättre, att du är löjlig, att det är så mycket med dig som du borde ordna upp först innan du kan ge dig hän i att skapa. Det är lätt att tysta ner sin själ.
Jag menar inte att det är fel att titta på tv eller använda sociala medier. Absolut inte. Men att skapa något själv i stället för att bara ta del av yttre intryck innebär att våra tankar och känslor får möjlighet att få fysiska uttryck. Och det gör dig mer levande. Mer du. Det tar också udden av en del av det missnöje vi ständigt matas med.
Skapande och kreativitet är ett sätt att låta det som är unikt du komma till utryck, och därigenom är det också en möjlighet att få kontakt med Gud. Gud är Skaparen. Det är därför så många får gudomliga upplevelser genom konst, oavsett vem som gjort den. Samma sak med naturen som ju är skapelse om och om igen.
Till sist en hälsning till oss alla från Karin Boye: ”Var tyst. Ha tillit. Vårt väsen är ju skapelse. Vi står ju i djupt förbund med det som vill bli till.”
