Krönikor

Livets bröd – och det eviga­ hoppet

Döden är alltid obarmhärtig och känns sällan naturlig.

I takt med att hösten breder ut sig, löven faller, mörkret tilltar och dagarna blir kortare, så påminns vi i kyrkoåret om döden.

Även om solen och värmen höll i sig ett tag, så är höstens faktum ofrånkomligt, och så även livets höst. Döden tar inte hänsyn till våra framtidsplaner. Döden är alltid obarmhärtig och känns sällan naturlig.

Likväl är döden en del av livet. Man kan inte hålla livets förgänglighet på avstånd bara genom att blunda för den eller aldrig tala om det. Vi behöver snarare närma oss det faktum att vi alla är döende.

Döden ger med rätta all anledning till ångest. Även om vi gång efter gång lyckats lura döden och hålla oss vid liv, vet vi alla att döden till slut kommer att segra. Det är en dyster framtidsprognos.

Döden är ett avgörande tecken på att något är galet, att något är djupt fel med tillvaron. Var det så här det var tänkt att vara? Om inte – vad har gått fel och framförallt – vem kan ställa det tillrätta?

Livet här på jorden handlar för de flesta och det mesta om att kämpa för brödfödan.

Jesus­ har precis gjort brödundret men konstaterar att nästa dag är människorna lika hungriga­ igen. Bröd skjuter bara upp döden­ preliminärt. Äta bör man annars dör man. Skarorna av människor vill göra Jesus till kung för att han skaffat­ dem det timliga, bröd för dagen i överflöd.

Men då tar Jesus tillfället i akt att presentera sig själv som Livets bröd. Brödet som kommit ned från himlen och ger människorna evigt liv. Ett liv som är av sådan art att den som äter av detta bröd ska leva om han än dör.

Skarorna är avogt inställda till detta budskap. De kan inte tro det. Inte ens ett mirakel av brödundrets proportioner kan övertyga dem. Tro kommer nämligen inte av att se under, vilket de föregående verserna med all önskvärd tydlighet visar.

Alla som tog emot brödet med glädje avvisar Livets­ bröd med bestämdhet. Tron är en gåva som Gud skänker. Det är bara han som genom sin Andes verk kan öppna våra ögon så att vi ser Sonen som Frälsaren.

Men Jesus blir inte nervös. Han vet att alla som Fadern ger honom ska komma och den som kommer ska han inte visa bort. Jesus har inte kommit för att göra vad som verkar bäst eller lämpligt för stunden, utan för att utföra Guds vilja.

Och Guds vilja är denna: att alla som ser Sonen och tror på Honom skall ha evigt liv och uppstå på den sista dagen. Detta är den tro som skänker oss frid och hopp inför döden. Den som tror på Jesus Kristus och äter av Livets bröd, han ska leva om han än dör.

I gudstjänstens predikan denna­ söndag skänks vi Livets ord och i nattvarden räcks vi detta Livets bröd. Detta får vi tro!

Fler artiklar för dig