"Jag måste kolla i gröngölingsboken", sa en god vän under ett samtal härom helgen. Riktig rutinerade läsare av Kalle Anka kan möjligen komma ihåg att Knatte, Fnatte och Tjatte brukade slå i denna bok när de var med i scoutrörelsen Gröngölingarna. Där fanns allt världens vetande samlat. För min vän har "gröngölingsboken" blivit en lätt retro omskrivning för smarttelefonen.
I dag kan intensiva sommardiskussioner redas ut via sökningar i telefoner, liksom betalning av biljetter till tåg, bussar, färjor, konserter och mycket mera. Fördelarna är uppenbara. De smarta telefonerna har blivit så självklara att avsaknad blivit en form av handikapp, nästan en dumhet. En av Dagens nyheters unga skribenter klagade för en tid sedan över sådana som moraliserar över ”skärmtid”. Och nog ligger en laddning i luften här.
Professor Sherry Turkle vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA hör till dem som höjer spänningen. Som en av världens ledande forskare i området digitalisering och sociala relationer har hon skrivit flera böcker om mobilkulturen, senast Reclaiming Conversation – The Power of Talk in a Digital Age (2015).
Studier visar att mobilerna nästan alltid får mer uppmärksamhet än de personer vi umgås med. De splittrar vår närvaro. En mobil på ett bord kan exempelvis påverka ett samtal mellan människor, oavsett om den är på eller av. Den skapar en känsla av att något kan dyka upp som gör att det inte är någon idé att gå för djupt. Turkle talar om att våra samtal riskerar att förtunnas, förmågan till självreflektion försvagas eftersom telefonerna tar så mycket av vår uppmärksamhet att förbindelsen med vårt inre försämras. De gör oss allt mera obekväma med att vara ensamma och sysslolösa samt hämmar vår förmåga till inlevelse och medkänsla.
En så här förtätad forskningssammanfattning kan förstås verka som ännu en version av världens undergång. Men Turkle visar snarare på tendenser som utmanar till vidare samtal. Och i senaste numret av tidskriften NOD summeras många av hennes rön samtidigt som flera skribenter reflekterar över den nya mobilkulturen och det kristna livet, vad den betyder för vår kontakt med Gud, varandra och oss själva. Allt som systematiskt tär på våra relationer är en angelägen fråga för kyrkan, skriver Asle Finnseth.
Redan 2011 kom en svensk bok som utmanade våra mobilvanor: "Var är du? Människan och mobilen". Titeln tar oss egentligen tillbaka till Edens lustgård. Där försöker de första människorna gömma sig för Gud sedan de ätit av trädet. Gud söker kontakt och ropar till mannen, Adam (det hebreiska ordet för "människa"): "Var är du?" Frågor om närvaro, uppmärksamhet och goda relationer verkar vara tidlösa, men utmaningarna uppgraderas ständigt.
Lars Johansson, lärare vid Örebro Teologiska högskola, redaktör för tidskriften NOD
