Krönikor

Fall inte i Islamiska statens fälla

Eftertanke räddar liv.

Ber muslimerna och de kristna till samme Gud?

Om muslimerna och de kristna inte ber till samme Gud, då existerar det alltså två Gudar. Tvillingar med olika smak? Frågan är absurd. Man blandar ihop Gud med gudsbilderna. Gud kan bara vara en. Gudsbilder finns det lika många som människor, och de säger inget om Gud men mycket om människorna.

För exakt femtio år sedan antog andra Vatikankonciliet deklarationen Nostra ætate om de icke-kristna religionerna.

Om islam heter det: ”Med högaktning betraktar kyrkan muslimerna, som tillber den ende Guden, den levande och i sig varande, den barmhärtige och allsmäktige, himmelens och jordens Skapare, den som har talat till människorna.”

Efter blodbadet i Paris gäller det att hålla saker och ting isär, mer än någonsin. Generaliseringar är våldets bästa grogrund och bränsle. Generaliseringar tilltalar vår tankelättja. Särskilt när vi är frustrerade erbjuder de mental lättnad, för benägenheten att generalisera är djupt rotad i reptilhjärnan. Men den är en frestelse, och som alla frestelser ska den bekämpas. Eftertanke är alltid mer nervpåfrestande än att falla för primitiva frestelser, men eftertanke räddar liv.

Medlemmarna av mördarsekten IS har fallit för frestelsen och vältrar sig i den. Låt oss inte följa deras exempel. De vill att Västerlandet ska hata alla muslimer.

Efter terrorn i Paris frestas vi att tillvita alla muslimer sympatier med självmordsbombarna. Vi frestas till panik inför mängden människor som just nu passerar våra gränser. Förvisso finns bland alla dessa immigranter också sådana som inte har rent mjöl i påsen. Men de flesta, oberoende av eventuell religion, kommer om tio år att vara oumbärliga för Sveriges ekonomi och samhällsfunktioner – så som det alltid har gått till, sedan inlandsisen drog sig tillbaka från Skandinavien.

Vi får inte falla för frestelsen till demonisering av dem vi inte känner, ty den frestelsen är just demonisk. Alla som känner det kristna arvet hotat av immigranterna bör betänka: dels att det bland dem finns många kristna, dels att det kristna arvet värnas bäst av dem som visar Kristi anda och välkomnar de mest utsatta och beroende med vänligt ansikte och öppet hjärta.

Vi får aldrig vika för terrorism, och jihadismen är ett gift, lika potent som nazismen var: till synes sammanhängande och logisk och tilltalande för undersysselsatta och underutbildade ungdomar. Våldsamma lösningar lindrar den olidliga livsledan.

Vi får heller aldrig falla för frestelsen att förvägra främlingen på flykt rätten till asyl, allra minst i det förhållandevis folktomma Sverige.

Ingen människa har nämligen större rätt till liv och lycka än någon annan.

Fler artiklar för dig