Jag är 23 år och går en utbildning hos Sida inför min kommande volontärresa. En eftermiddag får vi en gruppövning: Skriv ner de fem viktigaste sakerna en människa behöver. Vi diskuterar, funderar, stryker. Jag minns inte vad vi till slut skrev på den där färdiga listan. Däremot minns jag väldigt tydligt vad vi inte skrev.
För när vi i den andra delen av övningen får placera våra svar under artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, blir det väldigt tydligt att vår bild av fattigdom och ett gott liv är ganska naiv. Ingen har nämligen skrivit saker som religionsfrihet, frihet från diskriminering och våld, yttrande- och tryckfrihet eller fungerande rättsinstanser på sina listor. Det är saker som är självklara för oss som har växt upp i en demokrati. Så självklara att vi inte insett dess storhet.
De där tomma utrymmena på väggen har följt mig sedan dess. Jag kan aldrig förstå hur det är att leva i ett land där du riskerar livet när du uttrycker din åsikt, blir torterad när du kritiserar landets ledning eller blir straffad utan rättegång. Men jag kan vara tacksam för och kämpa för de privilegier jag har.
Därför skrämmer det mig att så många i dag verkar sakna kunskap om grundläggande källkritik. För några veckor sedan spreds ett Facebook-inlägg om att regeringen styr SVT:s och TV4:s journalistik genom att uppmana dem att sluta rapportera om kriminalitet, eftersom det skulle kunna gynna Sverigedemokraterna. Det fanns inga källor eller bevis till påståendet, ändå delade tusentals inlägget och skrev saker som "Ja, det kunde man ju tro!". Och det finns oändligt många liknande exempel.
Ett av de stora problemen med detta är att det är de som sprider lögner om att yttrandefriheten hotas, som faktiskt hotar den mest. Demokrati bygger ju på tillit. För att människor ska samarbeta och bygga något gemensamt krävs det att de litar på varandra. Om många tappar förtroendet för etablerade medier och andra traditionellt pålitliga kunskapskällor och samtidigt saknar kännedom om källkritik, bryts det gemensamma bygget sakta ner.
Vi ska självklart granska även etablerade medier. Men vi måste bli medvetna om de friheter vi faktiskt har, för att kunna försvara dem. Så tänk på vad du delar, lär dig mer om källkritik. Kolla upp vilka som ligger bakom påståendena eller bilderna och vad de har för agendor, innan du sprider dem vidare.
Det är förresten inte bara i Facebook-flödet som källkritik ofta saknas, utan även i församlingar. Hur ofta kollar du upp två oberoende källor för om det predikanten säger faktiskt stämmer? Källkritik är bra på alla områden i livet.
