Det kan inte sägas tillräckligt många gånger: Bibeln är en bok om Gud men också en bok om människan. I den heliga skriften speglas tidlöst hennes ljusaste sidor liksom hennes mörker och umbäranden. Inte minst är Bibeln en bok om människor på flykt.
Abraham flydde till Egypten från hungersnöd i sitt land, Moses ledde sitt folk på flykt ur Egypten, Jesus var ett flyktingbarn. ”Så tog israeliterna degen, innan man hunnit syra den, svepte sina mantlar om baktrågen och bar dem på axeln”. Så tar människor i Syrien i dag vad de kan få med sig och ger sig av, från fasor värre än vi här i det fredliga välmående Sverige kan föreställa oss.
Skarorna av flyende möts av vissa med hugg och slag och spott och spe. Andra vill hjälpa. Vågen i Sverige av medkänsla med dem som tvingas fly hit tycks just nu starkare än den våg av främlingshat som burit Sverigedemokraterna in i riksdagen. Som sällan eller aldrig förr delar svenskarna med sig. Vi ger av vår tid och vår kraft. Den som ändå tvekar om hur flyktingen ska bemötas – har vi plats för alla dessa människor? – kan finna råd i Guds ord: ”En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten.” ”Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom.” ”Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd.”
Starkast är orden i Tredje Moseboken 25:35 där det inte står att invandraren ska behandlas som en bror, det är brodern som ska behandlas som en invandrare. "Om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig." Att invandraren välkomnas och får en fristad framstår här som så fullständigt självklart att det inte behöver sägas. Att välkomna främlingen framställs som en given livsförutsättning, inte som något jag kan välja eller välja bort. Förmår jag behandla min bror som jag skulle behandla en invandrare, då behandlar jag invandraren rätt. Tankarna går till fotbollsikonen Glenn Hysén, som vid något tillfälle sa: "Behandla kungen som du skulle behandla en tiggare." Skulle jag kunna göra det utan att skämmas?
När jag läser Bibeln händer det att jag förtvivlar över att så uråldriga rader så exakt ringar in villkoren för min egen tid. Tusentals år har gått sedan Bibelns ord formulerades men vi tycks inte ha kommit någon vart. Människor är fortfarande på flykt från krig, svält och förtryck. Drömmen om gudsriket är drömmen om en annan ordning. Man kan hävda att drömmar inte ändrar något, men slutar vi drömma är vi förlorade.
