Jag är missbrukare. Det är ingenting som jag en dag kommer vakna och vara helt fri ifrån. Det är vem och vad jag är. Jag är nykter sedan 2005 men jag är fortfarande ett fyllo. Jag är stolt över det.
Det Gud gjorde för mig går inte att sammanfatta i en krönika eller i en dikt eller i en tjock roman ens. Jag lyckas med alla mina ord endast röra vid manteln.
Mina böner blev som ljus rök mot himlen först den kvällen jag vågade be om något annat än min egen vilja. Jag tror inte längre på den fria viljan. Den är svårt överskattad. Den sitter kedjad i ett hörn och skäller på allt och alla. Guds vilja är lågmält inkluderande, är möjligen en smula oklar, men alltid uträknad, alltid uttänkt, alltid välgrundad och god.
Min stora brist, som jag tror också är din brist, är denna ständiga och flottiga självcentrering. Vi behöver lära oss att lägga undan oss själva, som medaljer vi vann efter ett krig en gång för länge sedan. Ingen minns det kriget längre. Våra jag tar onödigt mycket plats.
Det är kristna egon som är en del av svensk kristenhets splittring. Vi älskar att tala om församlingen som en kropp, en enhet. Men en anledning till att Sverige (på papperet) är ett av världens mest sekulariserade länder är den kristna splittringen. Vår förtvivlade ängslighet att inte stöta oss med någon har fått till följd att vi inte attraherar någon. I stället stretar vi på i ett sorts limbo. När läget blir för krisartat använder vi oss av klassisk kristen retorik, nämligen att alla som inte är med oss, är emot oss.
Vi håller på att bli kristdemokrater allihop. Vi vågar inte stå för det vi står för ens. Vi måste stå enade i vår tro, i vår sanning, i vår självklara rätt att förklara för det här landet att vi inte tror på något, vi tror på Gud, och Gud har en bok som heter Bibeln och i den står det en hel del märkligt men det som står där är sant och tycker vi något annat i den frågan har vi faktiskt fel.
Vi har inte rätten att döma Gud. Bara Gud har rätten att döma oss.
Det sista har förresten Zlatan Ibrahimovic tatuerat på kroppen."Bara Gud kan döma mig".
Vår sanning är från himlen. Den har skänkt oss en frihet som är oöverskådlig och fantastisk. Vi får inte svika denna sanning för att samhället hävdar något annat. Vår Gud är större än världen och den rådande ordningen. Gud är det enda rättesnöre du behöver förhålla dig till.
Jag är nykter en dag i taget. Som alla människor borde leva sina liv. Jag är stolt och glad över min nykterhet. Den skrämmer mig ibland och mina drömmar om flykt är fortfarande starka, som fåglars vingar över en natthimmel, men jag litar på att Guds vilja, och inte min, leder mig över till ännu en välsignad morgon.
