Per-Allan Granlöf, tidigare Kramforsbo, de senaste åren bosatt i Spånga, har avlidit i en ålder av 88 år.
“Det mesta jag har gjort har jag gjort två gånger”. Det uttrycket från Per-Allan hörde jag ibland. Han var en händig man, noggrann, det skulle vara perfekt. Var han inte riktigt tillfreds med sitt resultat gjorde han om tills han blev nöjd.
P-A växte upp i ett lantbrukarhem utanför Härnösand tillsammans med föräldrar och två bröder. Han hade många intressen men när det var dags för yrkesval blev det lärarbanan. Som folkskollärare var han verksam under hela sitt förvärvsliv.
Under många år som lärare i Kyrkdal bidrog han till en stor kulturgärning genom alla föreställningar där skolbarnen inför bygdens folk framförde sång och musik med P-A som ledare och pianist. Högtidsstunder som det fortfarande talas om.
Villan i Kramfors eller fjällstugan i Matsdal, allt gjorde han för att upprätthålla standard och förbättra. P-A:s naturintresse var stort. Han hade koll, visste namnen på såväl det odlade som vilken fågel som kvittrade.
P-A var en hejare som bärplockare. Han rörde sig snabbt och smidigt, även som äldre, över skogsmarker och myrar för att samla in av naturens goda. P-A var generös och inte minst jag har fått uppleva detta genom alla syltburkar och annat gott jag fått genom åren.
Under studietiden mötte han min syster Sonja. Deras äktenskap varade i 57 år tills Sonja avled för fem år sedan. I deras mycket gästfria hem föddes barnen Göran och Monica. Genom en olyckshändelse avled Göran i tidiga tonår.
P-A var församlingsaktiv sedan tonåren. I Pingstkyrkan, Kramfors, var han organist, pianist, söndagsskoleföreståndare, närradioansvarig, styrelseledamot, många år som vice ordförande. Var ofta först och sist i kyrkan.
Vid uppvaktningar var han med sin konstnärliga ådra den givne att skapa trevliga gratulationskort, inte sällan med träffsäkra rim. Naturligtvis överlämnades gåvan med att P-A höll tal, gärna underfundiga, alltid med värdighet. Han hade stil och kunde tala med vem som helst genom sin goda sociala förmåga.
När Sonja avled beslutade sig P-A, 84 år gammal, att flytta närmare dottern Monica och bosatte sig då i Spånga. P-A var nog en ovanlig ny granne i femvåningshuset. Han såg till att bli bekant med flera genom att bjuda hem på kaffe och sitt nybakade bröd. På så sätt gjorde han sig omtyckt och idag är det många som saknar honom på Bennebolsgatan.
Genom Per-Allans bortgång har jag tappat en vän. Han var min svåger men kändes som en storebror. Tystnat har hans pianomusik med enkla melodier av viskaraktär och väckelsesånger eller mer avancerade klassiska alster. Minnet efter honom är ljust.
Jan Bergquist
