Stefan Lind har varit med i pingstförsamlingen Smyrna i Edsbyn i hela sitt liv, men att han en dag skulle bli församlingens föreståndare fanns inte på kartan. Nu har han gått från fabriksgolvet till predikstolen.
En natt för fyra år sedan vaknade Stefan Lind av att han hörde en röst som sa: ”Jag kallar dig att leda mitt folk i den här tiden.”
Orden förvånade och gjorde honom fundersam, men var ändå så pass tydliga att han tolkade dem som ett tilltal från Gud. Frågan var bara vad de kunde innebära i praktiken?
Vid den här tiden var han, precis som de senaste 30 åren, anställd på fabriken Svenska fönster i Edsbyn. Han arbetade efter stämpelklocka och under ständigt press att producera ex antal produkter varje dag. Det tunga arbetet hade börjat tära på kropp och psyke, och till slut blev han sjukskriven. Där och då kändes det som ett hårt slag, berättar han, men i dag kan han konstatera att det ledde till en ny livsöppning.
– Jag kan se att Gud på sätt och vis använde sjukskrivningen för att kalla mig. Det krävdes något sådant för att få ut mig från fabriken.
Ville inte gräva ner sitt pund
Efter sjukskrivningen kom Stefan Lind tillbaka till sin gamla arbetsplats, men tog sedan tjänstledigt för att pröva på ett jobb som lärare på yrkesgymnasiet. När det sedan var dags att återvända till fabriken, kände han ett inre motstånd. Och passande nog fick han precis då en förfrågan från sin församling.
Smyrna i Edsbyn hade under en tid stått utan pastor, och församlingens ordförande frågade om Stefan kunde tänka sig att gå in i tjänsten medan de sökte efter en ny.
– Om Gud inte kallat mig hade jag aldrig gått in i det. Men nu kände jag: Jag kan ju inte gräva ner mitt pund, jag måste ju våga pröva. Det här kanske är Guds mening med mitt liv?
– Och jag känner ju i alla fall församlingen rätt väl, säger Stefan Lind, som varit medlem i församlingen sedan han var barn och som under många år ingått i äldstegruppen.
Vad var den största skillnaden mellan att jobba på fabrik och i församling?
– Arbetena skiljer sig åt på alla sätt, kan man säga. Jag var van vid att arbeta fasta tider, men som pastor jobbar jag ju på ett sätt dygnet runt, samtidigt som jag är mycket friare.
– Sedan är det klart att det är svårt att vara föreståndare, men jag litar på Gud. Om han tagit mig så här långt kommer han inte att överge mig.
”Lär mig hela tiden”
Men det är mycket som är nytt, tillstå han. Att predika till exempel. Innan han fick föreståndartjänsten hade han visserligen lett möten, men aldrig predikat.
– Grunden är ju att försöka förmedla ett budskap från Gud, att utmana, utrusta och uppmuntra. Så jag plockar in lite olika delar, och lär mig hela tiden.
Smyrna i Edsbyn bildades på 1950-talet och har sedan 25 år tillbaka tillhört pingströrelsen. På pappret finns 250 medlemmar, men riktigt så många är inte aktiva. Däremot bedriver man verksamhet för alla åldrar: barngrupper, arbete för ungdomar och unga vuxna, öppen kyrka och dagledigträffar, till exempel. Stefan Lind beskriver församlingen som bibeltrogen och karismatisk med fokus på gemenskap, bön och sång.
Har du läst någon teologi?
– Nej, ingen teologi mer än Bibeln, men det är något jag skulle vilja göra framöver och söker Guds vägledning för.
– Men jag har en stabil grund; jag har ju varit kristen hela mitt liv. Jag är bibeltroende och har lätt att tro på Guds ord precis som det står, till exempel när det gäller skapelseberättelsen.
Stefan Lind täckte upp för vakansen i Smyrna i två år innan han fick frågan om han ville bli församlingens ordinarie pastor och föreståndare. Det tackade han ja till, och tillträdde vid årsskiftet. Han ser fram emot att fortsätta leda församlingen framåt.
– Min önskan är alla ska känna sig inkluderade i församlingsgemenskapen och kunna komma som de är – svag som stark, i livets alla skeenden. Jag hoppas också att människor ska få växa i sin tro på Jesus.
Du saknar inte fabriksjobbet?
– Nej.
---
Fakta: Stefan Lind
Ålder: 55 år.
Bor: Edsbyn.
Familj: Fru, tre barn, två barnbarn.
Aktuell: Ny pastor och föreståndare för Smyrnaförsamlingen i Edsbyn.
---
