Psykologen Matilda Frick växte upp inom pingströrelsen, men är i dag katolik. Steget tog hon inte främst av dogmatiska skäl, utan för att hon fann en tro som bar henne. Nu fyller hon 45 år – och firar med att åka på adhd-konferens.
När Matilda Frick som sextonåring var utbytesstudent i Washington State, USA, bodde hon hos en värdfamilj som bestod av en mamma och hennes vuxna dotter. Båda var före detta mormoner. Dottern hade bipolär sjukdom, mamman var psykoterapeut och hade sin mottagning i hemmet. Eftersom vardagsrummet fungerade som väntrum, mötte Matilda ofta patienterna. Vissa av dem kom inte enbart bara när de hade en inbokad session, utan hjälpte till med gräsklippning och andra sysslor i utbyte mot terapi.
Det här var 1990-tal och inom den psykodynamiska skolan var bortträngda minnen och multipla personligheter på modet. För Matilda Frick, som kom från ordnade familjeförhållanden och en uppväxt i Uppsala pingstkyrka, blev mötet en chock. Men också något spännande.
– Det var som att världen och allt den rymmer öppnade sig! Hemmet i USA var på många sätt kaotiskt, men jag möttes också av värme och kärlek. Och även om mammans arbetssätt var gränslöst var det inspirerande att på nära håll få se hur en psykolog arbetar med olika individer, säger Matilda Frick.
Viljan att kategorisera sig själv är stark
Sedan nitton år är hon själv psykolog och konstaterar att det var värdmamman i USA som lade grunden för hennes yrkesval. Matilda Frick har tidigare arbetat kliniskt och i skola, men är i dag lektor och forskare i psykologi med fokus på adhd. Det var under åren som skolpsykolog som hon märkte att barnen som kom till henne ofta hade en adhd-diagnos. Hon började fundera på vad ökningen i diagnostisering berodde på.
– Jag kan se tre orsaker: Vi lever i ett samhälle som ställer höga krav på individens förmåga att organisera och rodda många saker samtidigt, stigmat för adhd är numera lågt och dessutom verkar viljan att kategorisera oss själva vara stark.
– Allt det här har gjort att vi nästan slagit över i en överdiagnosticering.
Sökte en gemensam kyrka
Den 8 oktober fyller Matilda Frick 45 år – och firar med att åka på adhd-konferens på Sardinien. Hon kommer också fira med familjen, men den stora festen tillägnas hennes man Andreas som fyller 50 år. Han är också både psykolog och forskare. Och kristen, precis som Matilda.
När de träffades gick hon till Korskyrkan i Uppsala medan han kom från en svenskkyrklig familj. De ville hitta en kyrka där båda kunde trivas och gick under en period i mässan i den högkyrkliga församlingen S:t Ansgar. Därifrån tog de sedan steget in i Katolska kyrkan.
– Vi funderade i flera år på att konvertera, men det var när vår dotter föddes och frågan om dop dök upp, som vi bestämde oss.
Vad skulle du säga är skillnaden mellan uppväxten som du fick inom pingströrelsen och den dina barn får i Katolska kyrkan?
– Det är väldigt roligt att vara barn i frikyrkan; det finns gudstjänster och aktiviteter helt anpassade efter åldersgrupp. I Katolska kyrkan är det lite annorlunda. Vår nioåring går nu i undervisning inför den första kommunionen. Han kanske inte studsar dit direkt, men han är glad efteråt.
Matilda Frick säger att hon på många sätt är en ”atypisk konvertit”.
– Jag är inte så jätteintresserad av dogmer, men jag tycker om att vara del av en världsvid kyrka som inte är kopplad till nationsgränser.
– Under uppväxten kände jag mycket att jag skulle vara en bärare av tro och kunna redogöra för vad den innehöll, vilket blev slitsamt och inte passade min personlighet. Nu känner jag mer att jag är buren av en tro. Så det handlar mest om en skillnad i betoning. Och den slutsatsen hade jag kanske dragit även om jag inte konverterat.
Hur påverkar din profession som psykolog ditt förhållande till tron?
– Jag kan konstatera att det absolut går att vara kristen psykolog, men också att jag kanske oftare än andra psykologiserar saker som människor är med om, till exempel tilltal eller bönesvar. Om någon säger att den har blivit helad kanske jag tänker att symptomen kanske ändå skulle ha gått ner efter ett tag.
Samtidigt tycker hon att psykologin och tron ligger nära varandra på ett annat plan.
– Psykologin säger också att vi inte kan förstå allt och att människan inte kan reduceras till det mätbara. Mycket terapi går ut på acceptans och att släppa kontrollen.
– Så på det sättet är psykologin ganska lik den kristna mystiken, vilket är något som jag kommit att uppskatta mer och mer.
Har du fortfarande kontakt med din värdfamilj i USA?
– Ja, vi följer varandra på sociala medier och jag har hälsat på. De tycker att det är kul att jag har blivit psykolog. Och jag ser året hos dem som en stor gåva i mitt liv.
---
Fakta: Matilda Frick
Bor: Uppsala.
Familj: Gift med Andreas, barnen Vera, 14 år och Melker, 9 år.
Gör: Är legitimerad psykolog sedan 2006 och disputerade 2019 vid Uppsala universitet på en avhandling om utveckling av självreglering under tidig barndom. Sedan 2022 är hon anställd som lektor vid Stockholms universitet och undervisar främst inom utredningsmetodik, samtalsmetodik och utvecklingspsykologi. Hennes forskning rör olika aspekter av adhd.
Intressen: Påta i trädgården, gå på teater, läsa böcker.
Aktuell: Fyller 45 år den 8 oktober.
---