Mötesplatser är viktiga för att integrera människor i samhället. Det vet diakonen Jeanette Dolk Öhman som varje vecka möter kvinnor från många olika länder i Örebro.
– Kvinnorna ser den som en fristad där de får prata med vem de vill, säger hon.
Som diakon är Jeanette Dolk Öhman starkt engagerad i ett långsiktigt arbete som Längbro församling inom Svenska kyrkan är involverad i. Närmare bestämt i Oxhagen och Varberga.
Båda stadsdelarna är uppsatta på polisens lista över riskområden i Sverige. Och att det finns problem sticker hon inte under stol med, men hon ser möjligheter att vända utvecklingen i positiv riktning.
– Visst finns spänningar av olika slag, men de flesta som bor där är skötsamma och vill bidra till ett bättre samhälle, säger hon och tar den mötesplats för kvinnor som är etablerad sedan många år, som ett exempel.
Dit kommer kvinnor från ett flertal länder runt om i världen. Jeanette beskriver det som ett projekt för integration med fokus på att lära känna varandra.
– Vi är en blandad skara med våra olika språk, religioner och traditioner. Vi lär oss mycket av varandra och har väldigt roligt när vi träffas. Det brukar bli både skratt och gråt.
Ofta lagar kvinnorna mat tillsammans, vilket öppnar dörrar till en ökad förståelse för de skillnader som finns. Under samlingarna läggs stor vikt vid att lära sig svenska.
– När någon snappat upp ett ord på svenska som de inte förstår försöker vi förklara vad det betyder. Ibland när orden inte räcker till måste vi ta kroppen till hjälp för att lyckas.
Tro möter tro
Att vara lekfull i läroprocessen är ett bra sätt att få människor att förstå och ta till sig kunskaper, menar Jeanette som även är engagerad i ett projekt som kallas Tro möter tro.
– Där möts kvinnor med olika religiös tillhörighet. Kristna, muslimer och andra religioner är med. Vi lär oss om varandras tro och det gör att vi förstår varandra lite bättre.
Samtal med mamma
Redan som 14-åring visste Jeanette vad hon ville bli. Hon satt i köket med sin mamma och funderade på vad hon skulle bli när hon blev stor.
– Jag har alltid gillat att jobba tillsammans med andra och föreslog att jag kanske skulle arbeta inom Röda korset. Men mamma höll inte med mig: ”Du kan väl bli diakonissa?” sa hon.
”Vad gör en diakonissa?” undrade Jeanette förvånat. Mamman var inte helt säker och kunde inte förstå var hon fått idén från, men de var eniga om att en diakonissa jobbar i kyrkan med att hjälpa människor.
Hos syster Doris
När Jeanette skulle göra prao i årskurs 8 frågade hon prosten i Landsbro i Småland där hon växte upp, om han kände någon diakonissa. Det ledde till att hon fick göra prao hos en diakonissa.
– Efter att jag fått vara med syster Doris i Vetlanda i två veckor och sett vad hon jobbade med var jag helt övertygad. Jag skulle göra samma sak som hon, säger Jeanette.
Varför är det spännande att jobba som diakon?
– Det händer ofta oväntade saker. Jag har ett schema som jag följer, men så ringer någon och jag får göra något som jag aldrig gjort förut. Det gillar jag.
– Jag älskar att höra människor berätta om sina liv. Alla har en historia att berätta och att få lyssna till detta är så fascinerande och det får jag göra i mitt jobb.
---
Fakta: Jeanette Dolk Öhman
- Aktuell: Fyller 55 år den 17 januari.
- Gör: Diakon i Längbro församling i Svenska kyrkan i Örebro.
- Familj: Maken Martin, två vuxna döttrar: Rebecka och Beatrice.
- Bibelord: Psaltaren 139: 5.
- Kopplar av: Måla tavlor. Nåltovning.
---
