Veronica Lorentzon känner stor tacksamhet över livet – i synnerhet för familj, vänner och församlingen i Falköping. På sikt hoppas hon kunna ta upp löpningen igen och så drömmer hon om att resa med familjen till Argentina och att få uppleva norrskenet i Sverige.
– Jag har en app som visar var man kan se norrsken, men hittills har jag alltid missat det, förklarar hon.
Till vardags arbetar Veronica Lorentzon på second hand-butiken i Falköping som Pingstkyrkan driver. I församlingen har hon också en anställning som kreativ pastor, men i höst är hon tjänstledig för att studera. Och just i dag är det studierna som är i fokus.
– Jag läser fristående kurser, bland annat om hur man arbetar med barn och ungdomar som har autism. Dessutom blir det några musikkurser, berättar hon.
Musiken har alltid legat Veronica varmt om hjärtat.
Hon växte upp i staden Salta i norra Argentina där hennes föräldrar arbetade som missionärer. I den lokala församlingen blev Veronica tidigt engagerad i musiken och lovsången och när familjen senare flyttade hem till Sverige såg människor till att ge henne en plats i kyrkan i Falköping.
– Gud har lett mig in i församlingsarbetet, säger hon och berättar att hon har haft flera tjänster i kyrkan: barnpastor, musikpastor och kreativ pastor.
När det gäller musiken beskriver Veronica att den ger henne glädje och avkoppling – och att den har hjälpt henne genom mycket. Hon sjunger och spelar piano, men lyssnar gärna också på musik.
– Just nu lyssnar jag framför allt på Sanctuary Songs och sången Sing Over Me. Den handlar om att någon sjunger för mig när jag har tappat hoppet och inte orkar. Men också om att jag lovar att jag ska sjunga för dig en dag.
När tillfälle ges tar Veronica gärna på sig skorna och ger sig ut i skogen. Hon menar att det är en optimal plats att befinna sig i, både själsligt och fysiskt. Tidigare har hon även sprungit en hel del.
– Jag gillar ensamheten i att göra de sakerna, förklarar hon.
Under intervjun frågar jag hur seriös löpningen har varit och först är svaret lite undvikande. Men när jag pressar lite mer framkommer det att Veronica har sprungit såväl maraton som Lidingöloppet.
– Jag längtar efter att börja springa igen. Men det krävs mycket träning för att klara av loppen och dessutom ska man kunna gå efteråt.
Veronica var 20 år när familjen lämnade Argentina. Hon beskriver det som en jätteutmaning att komma till Sverige, inte minst eftersom hon kunde prata svenska och såg svensk ut, men samtidigt inte hade koll på koderna i samhället.
Hon har inte återvänt till Argentina sedan dess – och en av drömmarna i livet är att någon gång kunna resa till Salta och visa familjen var hon växte upp. Spåren från tiden i Argentina sitter dock fortfarande kvar.
– När jag träffar mina systrar pratar vi alltid spanska med varandra, säger hon.
Hur känns det att bli 45 år?
– Lite förvånad är jag väl över att jag har kommit så här långt, svarar hon och skrattar.
– Men jag är samtidigt väldigt tacksam över familj, vänner och församlingen.
Bortsett från drömmen om återse Argentina och springa mer regelbundet nämner Veronica ytterligare en saker som hon vill uppleva. Det handlar om att se norrskenet, antingen hemma i Falköping eller i kombination med en vandring längre norrut i landet.
– Jag har sett antydan till norrsken, men inget riktigt.
---
Fakta: Veronica Lorentzon
- Aktuell: Fyller 45 år den 21 oktober.
- Bor: Falköping.
- Familj: Gift med Martin, två barn (16 och 14 år gamla) samt två katter.
- Gör: Biträdande föreståndare på Pingstkyrkans second hand-butik i Falköping. Tjänstledig för studier från tjänsten som kreativ pastor i Pingstkyrkan.
- Firar: ”På något enkelt sätt med familjen.”
- Önskar sig: ”Inget materiellt. Att vara tillsammans med släkt och vänner är det viktigaste.”
---
[ ”En varm blick från en volontär kan vara viktigare än att hitta second hand-fynd” ]
