”Tror de som startade församlingen skulle bli fascinerade och chockade”

Förra helgen firade Linköpings pingstförsamling 100-årsjubileum.

- Det blev en fantastisk helg, över förväntan skulle jag vilja säga, säger Marcus Sönnerbrandt, församlingens föreståndare sedan 12 år.

Församlingen firar under hela året men under förra helgen var det höjdpunkten med en stor jubileumsfesten med tal, musik och mat.

– Vi har ett stort socialt nätverk och vi ville att alla skulle få plats på festen, så därför fick vi gå lite utanför ramarna.

Det betydde inga förhandsanmälningar och i stället för ett uppdukat långbord där man serverades mat fanns åtta stationer med mat från all världens hörn. För att alla skulle få plats fanns mattält uppställda utanför Cupolen.

800–850 gäster var på plats, däribland representanter från andra församlingar, Linköpings biskop Marika Markovits men också Kenyas Sverigeambassadör HE Angeline K. Musili. Hon var där på grund av församlingens långvariga arbete i Kenya där man är och har varit ansvarig för att koordinera pingströrelsen mission i Kenya.

Historien finns där, men också förändring. För tio år sedan firade församlingen 90-årsjubileum och Marcus Sönnerbrandt kan se en stor förändring i församlingen sedan dess. Bland annat flyttade församlingen från den gamla pingstkyrkan på Kungsgatan 30 i Linköping till de tidigare nöjeslokalerna Cupolen i Folkets Park.

– Det har varit många förändringar, först flytten, sedan när vi kommit i gång i Cupolen och börjat jobba enligt de nya förutsättningar har det skett stora förändringar i församlingskulturen.

Marcus Sönnerbrandt pekar på det sociala arbetet som församlingen driver, att det präglar församlingen väldigt mycket nu.

– Vi jobbar mycket genom LP-verksamheten och vi flätar in det och andra samarbeten väldigt starkt mitt in i församlingen.

Marcus Sönnerbrandt förklarar att det inte är så längre att de stabila medlemmarna är glada att de där som har det svårt kommer till oss.

– Detta nya ”Vi” är vi allihopa. Där har det skett en stor förskjutning av identiteten som jag är jätteglad och stolt över. Även de som får hjälp är lika stora ägare av kulturen i kyrkan som alla andra. Därför var det viktigt att de som välkomnade till festen i lördags var människor med tuff och brokig bakgrund eftersom de representerar församlingen så bra.

Hur många är med i kyrkan i dag? Är trenden uppåtgående eller nedåtgående?

– Den är absolut uppåtgående. I början av min tid i församlingen tappade vi ganska mycket medlemmar då vi arbetade igenom matrikeln. Men nu växer vi som församling, vi döper många. Och det är inte minst många vuxna vi döper, i veckan ska jag till exempel ha en dopsamtal med en 60-årig kille, en vanlig Svensson som har tagit emot Jesus.

Om du skulle beskriva Linköping pingstförsamling och medlemmarna där – hur låter det?

– Det är verkligen mångkulturellt, både vad gäller etnicitet men också social bakgrund. Så vi är en brokig skara.

När folk kommer från olika håll kan det bli friktion – har du upplevt det?

– Jag upplever inte den friktionen i dag. Det har varit en långsam förändringsprocess, men nu är vi där att det här är vårt nya vi. Det är så här vi är nu. Om vi tar festen som exempel, en del hade säkert tänkt att vi skulle göra som vanligt, betala en summa, få en plats vid ett uppdukat bord med fin middag. Nu blev det något helt annat med matstationer, mat från olika kulturer. Det är vårt nya vi.

– Det är klart att innan man blir familj kan det bli en friktion, men det ligger tillbaka i tiden.

– Du hör ju att jag är jätteglad och jättestolt över vår församling.

Om de människor som var med och grundade kyrkan för 100 år sedan kom på besök på en gudstjänst i dag – vad skulle de känna igen sig i, om något?

– Jag tror de skulle bli väldigt fascinerade och chockade över vad Gud har gjort med det embryo som de startade.

– Och de skulle de känna igen sig i bönen, i böneatmosfären, i tillbedjan i Andens verk, det profetiska. Där skulle de känna igen sig.

– Men de skulle kanske bli lite bedrövad också över den del saker, som när jubileumsfesten började närma sig sitt slut började ung som gammal dansa macarena i kyrksalen. Det skulle inte ha varit tillåtet då. Men för mig var det en helt underbar syn att människor i vår församling som firade tillsammans att vi är vi.

Om du får önska något i födelsedagspresent till församlingen – vad är det i så fall?

– Det vi mår allra bäst av: Ännu fler nyfrälsta. Det finns inget bättre och vi mår så bra av det. När folk kommer till vår gemenskap och blir frälsta gör det också något med oss. Det är vad jag önskar mig.

---

Fakta: Pingstförsamlingen i Linköping

• Antal medlemmar i pingstförsamlingen i Linköping är 1450.
• Församlingen startades av 29 personer den 3 augusti 1924 och hette från början Sionförsamlingen.

---