Den 29 december är det 25 år sedan Katolska kyrkan fick sin förste svenskfödde biskop sedan reformationen. Det firar Anders Arborelius med en mässa i Stockholms katolska domkyrkan, tillsammans med nordiska biskopskollegor. I höst väntar ännu ett jubileum: 75-årsdagen, och utsikten att flytta tillbaka till karmelitklostret i Skåne.
Anders Arborelius levde som munk och författare i karmelitklostret i Tågarp när han kallades till att bli biskop för Stockholms katolska stift, och vigdes till biskop den 29 december 1998. Sedan juni 2017 bär han dessutom titeln kardinal.
Tjugofem år som biskop för Sverige – ”hur känns det?”
– Det har gått så fort, det är alltid lite svårt att hänga med i svängarna när man börjar bli äldre, skriver biskopen till Dagen.
– Men egentligen står Katolska kyrkan i Sverige ständigt inför nya utmaningar. Nu har vi för första gången fått se att en präst nekats arbetstillstånd i Sverige, vår sedan länge efterlängtade förste präst från Sri Lanka. Fler och fler katoliker utvisas också. Samtidigt ser vi att det finns större intresse för den katolska tron på många håll i det svenska samhället. Hur ska vi kunna motsvara dessa förväntningar?
Jag återvänder gärna till mitt gamla kloster för att leva mina sista år där i bön och stillhet.
— Anders Arborelius
Om du skulle nämna några höjdpunkter under dessa år, vilka skulle det vara?
– Att få inviga en ny kyrka är alltid en stor nåd, som jag faktiskt fått vara med om nästan 25 gånger. Att få besöka våra församlingar och se att det överallt finns människor som vill leva för Gud och kyrkan är underbart. Något som är speciellt omtumlande är att se att det också i våra fängelser finns så stor öppenhet för evangeliet. Stora ögonblick som påvens besök 2016 och Maria Elisabeth Hesselblads helgonförklaring är förstås oförglömliga.
Vilka är några av de förändringar som skett i stiftet på dessa 25 år?
– Vår kyrka är numera en integrerad del av den religiösa geografin i Sverige, också i samhället i stort har vi katoliker blivit mer och mer accepterade. Synd bara att så många katolska barn och ungdomar liksom andra troende blir förlöjligade och utsatta i skolorna, skamligt nog ofta av lärarna.
När du fyllde 65, sa du i en intervju att du hoppades kunna återvända till klostret i Tågarp när du fyllt 75 år. Blir det så?
– Jag har – som det är föreskrivet – skrivit till påven och bett att få avgå som biskop när jag fyller 75 år. Om det beviljas återvänder jag gärna till mitt gamla kloster för att leva mina sista år där i bön och stillhet.
