Begravningar utan känd ceremoni har ökat under många år.
Förra året skedde dock ett trendbrott och antalet minskade. Men Ulf Lernéus, förbundsdirektör vid Sveriges auktoriserade begravningsbyråer, ser ändå ökningen över tid som ett mönster att fokus vid begravningar alltmer riktas mot de efterlevande och inte mot den döde.
Och biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, funderar kring varför smålänningarna sticker ut när det gäller begravningar utan ceremoni.
Minskningen är liten, andelen begravningar utan ceremoni går från elva procent år 2020 till tio procent år 2021.
Ulf Lernéus menar att begravningsbranschen bland annat har blivit bättre på att prata med de anhöriga om ett enkelt avsked i stället för en begravningsceremoni. Men också att erbjuda alternativ till en traditionell begravning med kista. Ett sådant alternativ kan vara en akt med urna som har haft en stadig ökningstakt framför allt de senaste tre åren, enligt Ulf Lernéus.
– Det har skrivits en del om begravningar utan ceremoni i medierna och det känns som att budskapet att tänka till en gång extra har landat – det går inte göra om en begravning.
[ 55-åring stal död mors kista - fyllde identisk kista med sand ]
Så från er sida förespråkar ni att det är viktigt att ha en ceremoni?
– Ja, det förespråkar vi. Anledningen är framför allt att andra som inte tillhör de närmaste ska få en möjlighet till avsked.
Ulf Lernéus understryker dock att det är viktigt att komma ihåg att många har goda skäl att välja en begravning utan känd ceremoni.
– Vi får inte skapa dåliga samveten hos dessa familjer som väljer bort ceremonin. Även om man har valt en begravning utan officiell ceremoni kan de närmaste mycket väl samlas hemma eller på något kafé för en enkel minnesstund – det är att man gör det som räknas i dessa sammanhang. Inte hur.
Vad är det för skäl som folk anger till att välja en begravning utan ceremoni? Har folk inte råd?
– Nej, ekonomi kring begravningar utan ceremoni är väldigt sällsynt som argument, säger Ulf Lernéus.
– Men i övrigt är det många olika skäl. Ett kan vara att den avlidne har varit sjuk länge, man har sörjt och tagit avsked under sjukdomstiden. Det kan också vara så att man inte vill ta farväl, alla människor är inte vänliga i livstiden, varför skulle de då ha en “högtid”. Andra anledningar kan vara att det inte finns något intresse eller att man som närstående inte kommer överens om hur ceremonin ska se ut.
[ Kyrkans dolda nyckelpersoner ]
Kan det vara så att folk inte känner sig bekväma med kyrkan, att det är därför en del väljer bort begravning utan ceremoni?
– Nej, det känner vi inte att det är ett argument.
Tiden mellan dödsfallsdag till begravningsdag visar en fortsatt liten ökning under 2021. Är detta tillsammans med begravningarna utan ceremoni (trots minskningen år 2021), en del av ett mönster där vi har svårt att prioritera ett rejält avsked av den döde?
– Ja, jag tycker absolut att det är ett mönster. I alla tider har fokus var på den döde. I över tio års tid har nu fokus flyttats över till de efterlevande.
Variationerna i landet är relativt små i den här frågan med undantag av Småland som har bara hälften så stor andel som begravs utan känd ceremoni jämfört med övriga landet. När Dagen frågar Fredrik Modéus, som är biskop i Växjö stift, om varför det är så svarar han:
– Utan att veta exakt tänker jag att flera olika orsaker kan samverka. Det frikyrkliga arvet är fortfarande levande, de kyrkliga traditionerna är generellt sett starkare på landsbygden samt att det finns en förhållandevis hög andel utrikesfödda där begravningstraditionerna fortfarande är starka.
