Hur skulle du på ett enkelt sätt beskriva FFG?
– I princip all teologisk utbildning i Sverige är agnostisk, det vill säga att man försöker vara neutral. Medan vi har en teologisk utbildning som utgår från att Gud finns och att Bibeln är Guds ord, säger Rune Imberg.
– I universitetsvärlden ska det i princip vara möjligt för en buddist att undervisa i systematisk teologi, kristen troslära, medan vi vänder på det och säger att vi utgår från den lutherska bekännelsen och har en bibelkonservativ profil. Men sedan är vem som helst välkommen att delta.
Torbjörn Johansson, rektor på FFG, har varit med från starten 1993. Tanken bakom FFG:s start handlade om att initiativtagarna ansåg att det fanns brister i utbildningen till präst i Svenska kyrkan.
Större delen av utbildningen till präst görs genom att man läser på universitetet och tar en examen som heter Magisterexamen i teologi och blir antagen som prästkandidat i ett stift. Därpå följer ett års avslutande studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.. Men utbildningen på universitetet är bristfällig som förberedelse för prästyrket, menar Torbjörn Johansson. Han är dock noga med att poängtera att man inte anser att det universiteten gör är fel i sig. Det är bara det att för att bli präst behövs något mer än vad universitets utbildning i dag kan erbjuda.
Bakgrunden är att historiskt var universiteten och kyrkan sammankopplade, berättar Torbjörn Johansson. Men när universiteten kopplades bort från kyrkan tappade den senare mycket av den teologiska bearbetningen och reflektionen till universiteten. Det var en reaktion på den utveckling som ledde fram till att FFG började med akademisk undervisning.
I början hade FFG föreläsningar som skulle komplettera universitetsstuderandes religionsstudier.
– Det här har gått i vågor, men nu var det ett par år sedan vi hade någon sådan.
Vad är er verksamhet i dag?
– Utbildningarna på FFG har tre huvudspår , säger Torbjörn Johansson. Det är vår kvällsbibelskola med ett trettiotal deltagare, vår heltidsutbildning "Teologisk utbildning för kyrka och samhälle", som dock i dag bara har en handfull studenter. Och sedan ges en intensivkurs på Masternivå som leder till en ”Master of Sacred Theology” vid Concordia Theological Seminary i Ft Wayne, USA, och på den har vi ett dussintal utländska studenter.
– Till det ordnar vi konferenser, temadagar, fortbildningsdagar. Alla våra lärare har tid i sina tjänster för akademiska forskning som kan resultera i artiklar och böcker. Det är en del av den akademiska ambitionen. Litteraturproduktionen visar sig till exempel i de småskrifter och artiklar som gavs ut med anledning av reformationsåret 2017.
Hur ser framtiden ut?
– Vi står inför en milstolpe nästa år, säger Torbjörn Johansson. Vår heltidsutbildning" Teologisk utbildning för kyrka och samhälle" kommer att fasas ut och i stället kommer vi inleda ett samarbete med en norsk högskola.
För i dag ger inte FFG:s utbildningar några högskolepoäng, vilket ska åtgärdas på det här sättet.
– Samarbetet med Fjellhaugs Internasjonale högskole innebär att våra studenter kommer att skrivas in både på FFG och i Oslo hos Fjellhaug. Sedan examineras de från Oslo så att de kommer att få norska högskolepoäng. Man kommer alltså att läsa i vårt hus, med våra lärare men följa Fjellhaugs kursplaner. Och deras lärare kommer examinera. På det sättet får våra elever norska högskolepoäng. Den nya utbildningen börjar höstterminen 2019, säger Torbjörn Johansson.
Hur finansierar ni verksamheten?
– Vi är hårt drabbade av Svenska kyrkans kris, med ständig nedgång i antal gudstjänstbesökare till exempel, säger Rune Imberg. Vi får ju pengar från Peter Isaac Béens utbildningsstiftelse, donationer, testamenten och kollekter, men inget av Svenska kyrkan eller staten.
På vilket sätt söker ni samarbete med universitet i Göteborg?
– Vi söker inte något samarbete med universitetet, men de studenter som läser där kan ha en personlig läsplats och deltaga i andaktslivet på FFG. Det innebär att man får en kristen miljö där olika frågor kan bearbetas. Men detta är alltså inget som är formaliserat mellan universitet och oss utan upp till den enskilde studenten.
Då en del av drivkraften är en bättre prästutbildning för Svenska kyrkans präster – hur strävar ni efter ett utökat samarbete med Svenska kyrkan?
– När det gäller prästutbildningen kan jag inte säga att vi har något arbete för att nå ett djupare samarbete – ungefär som när det gäller universitetet, så ligger det på den enskilde studenten, som önskar bli präst i Svenska kyrkan, att ta del av kurser hos oss och själv försöka få dem inräknade i sin utbildning. Eller, om det inte går, helt enkelt se det som ett sätt att fördjupa sin kunskap och så rustas bättre för tjänst. Våra kurser är inte erkända för högskolepoäng i Sverige och inte heller Svenska kyrkans ledning uppmuntrar prästkandidater att läsa kurser här, utan det är präster som delar vår teologiska profil som kan uppmuntra studenter att göra det.