”Församlingar försöker bli bättre på miljö­ansvar”

Hur många bröd- och kyrkkaffeböcker har du gjort?
Om du menar sådana här insamlingsböcker, så blev det fem stora, tolv små och en med bakning och handarbete blandat. Det var helt otroligt med det gensvar som uppropen fick.
Varför blir de så populära?
De är fulla av människor som bjuder på något som de själva tycker om. Ofta berättar de något personligt också. Många av oss i kyrkorna längtar efter en levande gemenskap och det blir lite extra konkret genom alla de människorna.
Varför årstidsbak nu?
Det var Västerås stift som tog kontakt och ville göra en samling med klimatsmarta r­ecept. Många församlingar försöker bli bättre på att ta sitt miljö­ansvar och uppmuntra medlemmarna att göra detsamma, och den här sortens inspiration blir enkel och rolig att sätta igång med. Jag blev glad över frågan, för jag försökte få med den aspekten i flera tidigare böcker. Vi bad också en florist att visa årstidsdukningar.
Vet du hur många som bidragit med recept?
Nej, men jag ska snart räkna eftersom alla medverkande ska få sina tackexemplar! Flera recept har fler än en inblandad. En diakon i Östersund skickade en pensionerad husmors recept, med en glasyr som husmoderns mamma brukade göra.
Hur många platser har ni bakat på?
Två intensiva dagar var vi i Källmoragården i Sura-Ramnäs församling tillsammans med medhjälpare. Sedan har jag kompletterat på olika ställen i Stockholm.
Någon speciellt spännande plats?
Då måste jag säga Kungsholmstorg en februaridag när jag hade bakat grönprickiga kex och var tvungen att få en bild snabbt. Jag tog med burken, kameran och ett uppläggningsfat ut på lunchen när det var ljust, min kollega Birgitta höll i allt som kunde blåsa bort och statyn på torget fick bli bakgrund och underlag. Det blev faktiskt en bild! Och fotografen har godkänt den, så den är med i boken.
Något eget favvo-recept?
Det är flera, men eftersom jag berättat om kexen så ... De kom med för att jag fick oat cakes av en walesisk väninna i julas. Dem bakar man på havre, olja och ett sjögräs som heter laverbread. Jag tänkte att man måste kunna fira våren och använda nässlor ... och med ett svenskare recept som grund blev det faktiskt perfekt.