Den vanliga församlingsverksamheten är ett viktigt bidrag till att motverka gängkriminalitet, menar Benjamin Ulbricht, som arbetar med frågan på Sveriges kristna råd.
– Ibland kommer frågan om vad kyrkorna kan göra. Då kan det vara bra att påminna om att det som redan görs också är viktigt.
I januari 2022 arrangerade Sveriges kristna råd för första gången ett webbinarium om kyrkan och gängvåldet. Då var utgångsfrågan ”Hur är vi med och skapar fred och trygghet i vår närmiljö?” Sedan dess har ytterligare tre seminarier hållits i serien, det senaste i början av december och med försoning som tema.
Men gängvåldet har snarare ökat det senaste året, och under vinjetten Ett helare Sverige har Dagen har under hösten varit med om att lyfta både kristen avhopparverksamhet, prästers och pastorers arbete på landets anstalter och enskilda församlingar som arbetar för att skapa trygghet lokalt.
Benjamin Ulbricht, som är handläggare för teologi och hållbarhet, konstaterar att landets församlingar möter det gängrelaterade på fem nivåer: med allmänt förebyggande arbete, riktat förebyggande arbete, särskilda insatser, akut krishantering och rehabilitering.
Stärker skyddsfaktorer
Mycket av kyrkans vanliga arbete, med verksamhet för barn, ungdomar och familjer, faller under den första punkten.
– Utan att vi ens tänker på det bidrar församlingarna till att stärka det man kallar skyddsfaktorer: vi erbjuder sunda och trygga sammanhang och alternativa gemenskaper, säger Benjamin Ulbricht till Dagen.
På flera håll, ofta i mångkulturella områden, har församlingar dessutom ett riktat förebyggande arbete. Några exempel är Neighbourhood i Ulriksbergskyrkan i Växjö, den fritidsverksamhet för unga som drivs av Råslätts församlingsgemenskap i Jönköping och församlingsnätverket Framtiden bor hos oss.
– Där kan vi lära av varandra och utbyta erfarenheter, säger Benjamin Ulbricht, som själv är präst i en församling inom Svenska kyrkan på Gotland.
Betydligt färre församlingar ingår i olika särskilda insatser, såsom gruppinterventioner inom större förebyggande projekt, som Sluta skjut.
Akut krishantering
Många kyrkor öppnar spontant sina lokaler för oroliga och sörjande i samband med våldsdåd eller andra händelser som påverkar människor i omgivningen. Dessutom finns inte minst svenskkyrkliga församlingar ofta med i kommunernas organiserade akuta krishantering genom Posom, alltså grupper för psykiskt och socialt omhändertagande.
– Över lag är samverkan alltid av största vikt, med andra organisationer i civilsamhället och med det offentliga, säger Benjamin Ulbricht, och påpekar att kommuner, regioner och stat alltid bär huvudansvaret för att hantera stora samhällsproblem som gängkriminaliteten.
– Vi är ett viktigt komplement, men ska inte känna att vi kan vända utvecklingen ensamma. Däremot är kyrkan alltid kallad att bidra med trygghet, tillit och försoning på de platser där hon verkar.
Sveriges kristna råd drar sitt strå till stacken genom att lyfta fram och sprida de metoder som olika församlingar använder för att bidra på ett positivt sätt. Det kommer bland annat ske genom att presentera länkar och exempel på hemsidan, enligt Benjamin Ulbricht.
[ Ledare: yrkan sitter ju inne med lösningen på gängvåldet ]
