Över en halv miljon människor har dött i inbördeskriget i Tigray i norra Etiopien. Nu återvänder tidigare gängkriminella Betz Assefa från Sverige till sitt födelseland, där de evangeliskt kristna i regionen har bett om hjälp för att kunna försonas med hat, sår och trauman.
– Det är omtumlande att komma hit. Tigray har en stor ryggsäck att bära. De drabbade behöver hopp, uppmuntran och kärlek, säger Betz Assefa till Dagen.
MEKELLE, ETIOPIEN. Det är starka känslor när Betz Assefa och hans 74-åriga pappa Assefa Woldeselassie tillsammans beträder marken i Tigray-regionen. Betz Assefa har suttit många år i svenskt fängelse och är känd för sitt våldskapital och sina värdetransportrån innan han tog emot Jesus och – som han säger – gick från mörker till ljus.
Numera fungerar han som evangelist inom Heart of evangelism, ihop med bland annat förgrundsfiguren Sebastian Stakset, och har funnits med i kretsarna kring tidigare gangsterrap-gruppen Kartellen.
Betz Assefa var sju år när familjen via Sudan kom som flyktingar till Sverige från Etiopien. Hans pappa Assefa Woldeselassie är uppvuxen i Tigray och har själv varit pastor för en etiopisk församling i Stockholm större delen av sitt liv, och känner många kristna ledare i området.
Bad under många år
Han har bett till Gud för sin son under de många år som Betz Assefa satt inlåst i fängelset – och säger att det var en svår tid i livet.
– Jag får nypa mig i armen ibland när jag nu sitter här och lyssnar på Betz. Är det där verkligen min son? Det är underbart att få komma hit tillsammans med honom, säger Assefa Woldeselassie.
De är själva drabbade av inbördeskriget i norra Etiopien på nära håll. Betz Assefa berättar att han har förlorat sin 26-åriga kusin i striderna. Och även andra släktingar har gått bort i kriget, uppger han.
– Det är omtumlande och blandade känslor att få komma hit. Jag blir ledsen när de berättar vad de har varit med om, och samtidigt är jag här för att det finns hopp i Jesus Kristus, säger Betz Assefa till Dagen.
Deltar i fredskonferens
Nu deltar de i en tre dagars konferens kring fred och försoning. I pingstkyrkan i Mekelle är ett 70-tal nyckelledare från små kyrkor i ett tiotal evangeliska samfund i Tigray-regionen samlade – här i det område där inbördeskriget har gått hårt fram under två års tid fram till 2022.
Många av pastorerna som har samlats har sett släktingar och vänner blivit dödade, deras kvinnor har våldtagits, unga i deras närhet har stympats och barn blivit föräldralösa.
Fortfarande finns tio stora tältläger med internflyktingar i utkanterna av regionhuvudstaden, och totalt drygt tre miljoner människor från olika delar av Tigray som inte vågar återvända hem.
De mångbottnade etniska konflikterna har också trängt rakt in i kyrkorna och samfunden, som levt i våldsamheterna och kaoset precis som alla andra.
Leda i ljus och kärlek
Dagen är på plats i den lilla pingstkyrkan. Här lyfter man under dagarna laddade frågor för de drabbade av kriget; kring smärta, förlåtelse, hat, konflikt, kärlek och enhet. Och kring vad fred är för något. Utgångspunkten är de fem kapitlen i Första Johannesbrevet i Bibeln och temat är satt till ”Att leda i ljus och kärlek”.
Upplägget är korta inledningsanföranden och sedan samtal i smågrupper, där frågorna mer konkret riktas in på de lokala församlingsledarnas egna upplevelser av inbördeskriget.
– Våra hjärtan är tunga här i Tigray. Det finns många störningsmoment inom oss. Vi förväntade oss inte att även kristna pastorer från andra delar av landet skulle stödja kriget, säger Asmalesh Hailimarym, pingstpastor i Mekelle.
Kyrkan är en extremt stark kraft i fredsbyggandet med sina många kontakter ut i lokalsamhället.
— Marcus Ardenfors, pastor i Pingstkyrkan i Jönköping
Små församlingar i norr
Här i norra Etiopien är kyrkorna små och ligger glest jämfört med de stora väckelserna och stora kyrkorna söderut i landet. I norr känner de sig ofta bortglömda och isolerade – också av sina kristna bröder och systrar. Medan den nybyggda och svenskstöttade pingstkyrkan i Awassa, 100 mil söderut, rymmer 10 000 besökare, samlar pingstkyrkan i Mekelle upp till 160 personer. Då är det den största evangeliska församlingen i regionen.
Pingstkyrkan i Jönköping har arbetat 70 år med missions- och biståndsarbete i Etiopien och har förtroendefulla relationer i landet sedan länge. Det är Smålandsförsamlingen och svensk pingströrelse som nu försöker bidra in i situationen i Tigray. Pastorn och föreståndaren Marcus Ardenfors har dragit med sig Betz Assefa och ett team av 6–7 svenskar att medverka i konferensen, och det är svenskarna som håller ihop samlingarna.
– Kyrkan är en extremt stark kraft i fredsbyggandet med sina många kontakter ut i lokalsamhället. Det är fantastiskt när vi får se kristna ledare försonas, säger Marcus Ardenfors.
– Det är en stor glädje för oss att få vara en del i detta.
I sin undervisning till de 70 nyckelledarna i Mekelle trycker han på att kyrkan är kallad att ta på sig ledartröjan i samhället för att få till stånd fred och försoning.
Många parter i kriget
Det är ett komplext inbördeskrig som ligger bakom – och som med jämna mellanrum hotar att bryta ut igen. I striderna mot Tigray deltog de etiopiska regeringstrupperna, men också styrkor från grannregionen Amhara samt grannlandet Eritrea, som gränsar i norr.
– Många av våra mammor och systrar har blivit sexuellt utnyttjade. De har våldtagits av fienden. Inte bara av en person, utan av 3–5 personer samtidigt, eritreanska trupper och amhariska trupper tillsamman, säger pastor Asmalesh Hailimarym när vi får en pratstund på hans kontor intill kyrkan i en av pauserna.
– De dödade våra unga. Skolor, sjukhus och fabriker blev skadade i kriget.
Han är samtidigt tacksam att mitt i den traumatiska situationen efter inbördeskriget få bjuda in till konferensen kring fred och försoning.
– Förlåtelse och nåd är nyckeln för det kristna livet. Vi måste förlåta andra dag för dag. Det är så Bibeln undervisar oss, säger Asmalesh Hailimarym.
Flyktingar via Sudan
Evangelisten Betz Assefa pratar huvudspråket i Etiopien, amhariska, och kommunicerar väl med de närvarande kristna ledarna från Tigray. Hans pappa hjälper till med tolkning när någon enbart talar det regionala språket tigrinja.
Den tidigare gängmedlemmen håller ett par undervisningspass för ledarna som har samlats och berättar om förlåtelsens kraft. Åhörarna lyssnar koncentrerat. Med blickarna följer de hans armar fulla av tatueringar, och tar del av berättelsen om Betz Assefas väg bort från bankrån, våld och kriminalitet.
Han vet vad hat är för något. Och han vet vad det innebär att bli förlåten och bli av med det inre agget och aggressiviteten som kan äta upp en person inifrån.
Hur kan Jesus vara så nådefull och så förlåtande? Han älskar oss vem vi än är och oavsett vad vi har gjort
— Betz Assefa, evangelist
Rövarna på korset
Så berättar Betz Assefa för Tigray-pastorerna om tiden då han var inlåst i svenskt fängelse, och om hur fängelsepastorn kom varje fredag och sa till honom att Jesus älskar dig och har en plan för dig. Berättelsen slutar med att pastorn delade med sig till Betz av Bibelns skildring om hur Jesus möter de två rövarna som hänger bredvid honom på korset.
– Jag blev arg och upprörd när jag hörde att den ena rövaren hånade Jesus. Jesus hade ju inte gjort någonting. Då började pastorn skratta och förklarade att den andra rövaren på korset också blev upprörd, precis som jag blev.
Pastorn berättade vidare för Betz Assefa om hur den andra rövaren vänder sig till Jesus och ber honom tänka på rövaren när han kommer till sitt rike – och får svaret: ”Sannerligen i dag ska du vara med mig i paradiset”.
– När jag hörde det exploderade hela mitt hjärta, säger Betz Assefa.
– Hur kan Jesus vara så nådefull och så förlåtande? Han älskar oss vem vi än är och oavsett vad vi har gjort. Frågan är bara om vi har ett ödmjukt och ångerfullt hjärta? Eller om vi har ett hårt hjärta som säger nej till Jesus, som den första rövaren.
Det känns i atmosfären i den enkla kyrkan att budskapet arbetar sig in i åhörarna. Samtalen i smågrupperna och bönerna efteråt är intensiva.
Engagemang i Jönköping
Marcus Ardenfors, pastor i Pingstkyrkan i Jönköping, förklarar att freds- och försoningskonferensen hålls på inbjudan av den lokala församlingen i Tigray, som i sin tur är en del av den etiopiska och svenskkopplade pingströrelsen Ethiopian Hiwot Berhan Church, EHBC.
EHBC är en rörelse med i dag 4–5 miljoner medlemmar som har grundat över 60 nya församlingar i Etiopien de senaste 30 åren. Bland annat kyrkan i Mekelle som vi befinner oss i, även om de flesta nysatsningarna har skett söderut i landet.
Marcus Ardenfors berättar att de hemma i Jönköping en längre tid har känt Guds maning till att rikta sig också norrut i Etiopien, där de etniska konflikterna är många och de evangeliskt kristna upplever sig isolerade. Under inbördeskriget och pandemin satte de upp kartor i församlingen i Jönköping och bad för Tigray.
– Många år av relationer med kristna i Etiopien innebär att vi också har ett ansvar framåt.
– Här finns en extrem fattigdom, det saknas finansiella strukturer och hälsovård. Samhället har mer eller mindre kollapsat, säger han.
Kyrkan som fredsbyggare
Marcus Ardenfors har senaste året redan gjort ett par besök i området i Etiopien. Först för att möta ledarna lokalt i Mekelle med omgivning. Och i november förra året anordnas en förberedande fredskonferens då ledare från sex olika regioner i landet, och olika etniska grupper inom pingströrelsen där, möttes i huvudstaden Addis Abeba ihop med en grupp svenska representanter. Bland annat fanns församlingsledare från både Amhara- och Tigray-regionerna på plats, de områden som stred mot varandra under inbördeskriget och där man brottas med starka spänningar även internt i kristenheten.
Oberoende av fredskonferensen i Mekelle har den svenska pingströrelsens biståndsorgan PMU beviljats 37 miljoner kronor i statliga Sida-medel för att brett jobba med fred och försoning i Etiopien. Just nu pågår fredsprojekt på 20-talet platser i landet genom kyrkliga och andra religiösa aktörer. Fram till slutet av 2026 är stödet beviljat.
Bland annat anordnar man fredsgrupper i samhället för kvinnor, ungdomar och religiösa ledare, jobbar med traumabearbetning med mera.
I Mekelle i Tigray är PMU:s landrepresentant Fredrik Karlsson närvarande. Han berättar att de gör några få mindre biståndsinsatser i staden genom projektet i dagsläget. Men att han och PMU är öppna för att göra större satsningar i området framöver. Lite beroende på säkerhetsläget och hur långt pengarna räcker.
Intern försoning viktig
Men PMU är också en samarbetspartner till den pågående fredskonferensen ihop med Pingstkyrkan i Jönköping och den lokala arrangören i Mekelle.
– Vi ser att samfunden i Etiopien innehåller etniciteter från flera olika delar av landet. Och att det därför också är en naturlig del av fredsprogrammet att jobba med intern försoning i samfunden, säger Fredrik Karlsson.
Många av deltagarna i freds- och försoningskonferensen uttrycker stor glädje över den svenska närvaron i samtal med Dagen. Marcus Ardenfors förklaring är att det ibland behövs en tredje part utifrån som kan ägna sig åt någon form av ”kristen diplomati” och har lättare än de lokala att samla människor från olika håll i det som har varit en sårig konflikt, och i mycket fortfarande är det.
Mitt under konferensen möter vi också några tillresta kristna från Aksum, en 3 000 år gammal och historisk stad norröver i Tigray, på gränsen till Eritrea, och ett centrum för den Etiopiska ortodoxa kyrkan i landet.
Det har blivit allt svårare för de evangeliskt kristna i staden, uppger de. Församlingsledare som deltar i försoningskonferensen berättar att de numera har svårt att få hyra lokaler för gudstjänster och andra samlingar, liksom att få tillgång till begravningsplatser för de döda.
Förbön för Aksum
En av pastorerna uppger att han har fått sitta fängslad några dagar, och att ortodoxa kyrkans ledning i Aksum intimt vävs ihop med myndighetsutövandet i området. Det kan också vara svårt för de evangeliskt kristna att få hyra en bostad.
Under fredskonferensen lägger deltagarna sina händer på kollegorna från Aksum och ber till Gud om beskydd för dem, och om förändrade förhållanden.
Marcus Ardenfors berättar att han nu vill försöka samla alla goda krafter i Sverige att verka för Tigrays bästa. Det är därför han har dragit med Betz Assefa och hans pappa Assefa Woldeselassie. Det är därför biståndsorganisationen Compassion finns i gruppen, liksom PMU och andra Jönköpingsrepresentanter.
Teologisk utbildning behövs
Framöver hoppas han på ytterligare kyrkor och församlingar som ska känna sig engagerade. Betz Assefa uppger för sin del att det här bara är början, och planerar för en turné i fängelserna i Tigray framöver, påhejad av sin pappa.
För samtidigt som inbördeskriget är avslutat lurar ständigt nya hot, och det dyker ständigt upp rykten om nya truppsammandragningar från olika håll. Också inför den här försoningskonferensen.
Marcus Ardenfors vision är att i framtiden kunna få stötta norra Etiopien och också länderna runt omkring med en webbunderstödd teologisk utbildning enligt svensk ALT-modell (Akademi för ledarskap och teologi).
– I Sverige har ALT regionala center runt omkring i landet som stöds av bibellärare som kommunicerar via webben, och som inte alltid måste vara på plats hos studenterna. Tänk om vi kunde sända lektioner från Addis Abeba, men samtidigt samla unga som vill utbilda sig vid lokala center runt omkring i norra Etiopien samt i Sydsudan, Eritrea, Somalia och Djibouti, säger han.
Alkohol och droger bland unga
Mekellepastorn Asmalesh Hailimarym hymlar inte med den svåra situationen, inte minst för de unga i Tigray. Han berättar att de nu lämnar området och blir flyktingar till Libyen, Egypten och till Mellanöstern. Många av dem dör i småbåtar när de flyr över havet, säger han.
Andra unga dras ned i alkohol eller fastnar i droger genom att tugga den östafrikanska växten khat.
Har du hopp för framtiden?
– Ja, jag har ändå hopp i hjärtat. Jag hoppas och ber att Gud ska återuppbygga vårt samhälle, och inte minst läka de unga.
Pastorn lever i övertygelsen att förlåtelse, försoning och helade hjärtan är en kraft som kan påverka både de unga och andra inifrån och ut, uppger han.
---
Fakta: Etiopien
- Afrikas näst folkrikaste land med drygt 125 miljoner invånare.
- Består av ett 80-tal etniska grupper och cirka 100 språk.
- Amhariska är det officiella språket.
- Etiopiska ortodoxa kyrkan är bland de äldsta i världen, och 40 procent av befolkningen är ortodoxa. Andelen muslimer uppskattas till 45 procent. Bland de evangeliskt kristna är den lutherska Mekane Yesus-kyrkan störst med närmare tolv miljoner medlemmar. Katolska kyrkan uppgår bara till någon enda procent av befolkningen.
- Över 13 miljoner var drabbade av hunger, främst i norra Etiopien, 2024.
- Närmare fyra av tio etiopier är under 15 år.
- Premiärminister Abiy Ahmed är pingstvän och fick Nobels fredspris 2019 för freden med Eritrea. Men han har därefter blivit alltmer ifrågasatt.
---
