Ryggmärgsskadade Noland Arbaugh är den första människan någonsin som kan kontrollera datorer med tanken genom ett chip i hjärnan. Själv hyser han inga tvivel om att teknologin är en välsignelse.
Men vad händer om vanliga människor får en superhjärna? Och doftar inte detta Uppenbarelseboken? Dagen möter Noland Arbaugh i ett samtal om chippet som förvandlat hans liv.
Sommaren 2016 jobbar en tjugotvåårig Noland Aurbagh som ledare på ett barnläger i staden Sterrucca i Pennsylvania i USA. Han har just gått ut sista året på college, men betygen är så låga att han inte lyckats ta examen. Han funderar på att ta en paus från studierna, dra till Kanada och bli bartender på någon skidort. Men som ledare på barnlägret trivs han som fisken i vattnet.
– Det var en av mitt livs bästa erfarenheter. Människorna jag mötte var fantastiska och jag kom några av barnen på lägret riktigt nära, säger Nolan när vi kopplar upp oss mot varandra på videolänk.
Själv sitter han på sitt rum hemma i staden Yuma, i Arizonas öken, bara några minuters bilfärd från den mexikanska gränsen.
Lägerledaren Noland är atletisk. Det finns inte en sport han inte utövar. När han och några kompisar får ett par timmar ledigt åker de till en sjö för att bada. För sista gången i Nolands liv, skulle det visa sig, utan en skötares hjälp. En plötslig och kraftig krock med en av vännerna medan de springer ner mot sjön tillfogar hans fjärde och femte halsryggskota en oåterkallelig skada. Signalerna mellan hjärna och kropp klipps omedelbart av.
När Noland någon timme senare vaknar upp från en operation är han förlamad från axlarna och nedåt. Den atletiska 22-åringen som sett fram emot att resa runt i världen får nu se sin tillvaro beskäras till en rullstol, fullständigt beroende av sin omgivning för att uträtta sina mest grundläggande behov. Men Noland menar att något annat också hände den dagen.
– Jag tror att Gud frälste mig den där dagen, inte bara ur vattnet. Den väg jag gick på då ledde mig mot “fördärvet”. Det jag gjorde i mitt liv skadade mig själv och andra, säger Noland.
Tror nu att olyckan var Guds plan
– Jag trodde på Gud, men jag ville leva mitt eget liv först. Tron var en grund inom mig men jag levde inte ut den då. Men jag visste att en dag skulle jag komma tillbaka, säger Noland Arbaugh.
Noland säger att han såg ”Guds fingeravtryck” över allt som skedde den dagen.
– En av mina polare sa till mig att min olycka gjorde att han blev ännu mer övertygad om att det inte fanns någon Gud. Jag svarade att det gjorde mig mer övertygad om att Gud fanns, säger Noland Arbaugh.
Jag kan påverka människor mer i dag, än om jag hade blivit helad.
— Noland Aurbaugh
Dagen före olyckan hade vännerna som drog upp Noland ur vattnet genomgått utbildning för att hantera akuta ryggmärgsskador vid simolyckor. På vägen som ledde förbi sjön körde en ambulans precis förbi efter att ha fått sin utryckning inställd och var nu på väg tillbaka med en ledig bår till sjukhuset. När de ilar mot akuten ringer ambulansen till sjukhuset där regionens bästa neurokirurg just ska gå på semester. Kirurgen vänder i dörren för att ta emot Noland.
– Från olyckan till operationen gick det drygt en timme. Det var otroligt snabbt, säger Noland Arbaugh.
Noland upplevde från början att det fanns en gudomlig plan med allt och att olyckan skulle vändas till något gott.
– Först trodde jag att Gud skulle hela mig och visa upp ett mirakel för folk. Men nu vet jag att Gud använde min olycka för något ännu större. Jag kan påverka människor mer i dag än om jag hade blivit helad, säger Noland Arbaugh.
Får höras talas om Neuralink
I sju års tid ska Noland anpassa sig till ett liv som rullstolsburen. Tills en kompis ringer och berättar om ett företag som söker patienter till test av en banbrytande teknologi för att återge ryggmärgsskadade människor självständighet.
Med vännens hjälp skriver Noland in sig som kandidat hos Neuralink, och får överraskande se hur ansökan godtas – och hur han därefter kallas till att delta i nya steg i processen.
– Jag höll nere mina förväntningar hela tiden. Jag fick reda på att jag skulle opereras bara först två veckor före operationen, säger Noland.
Det var en tid där hans tro blev starkare, menar han. Inför operationen bad han mycket.
– Jag var aldrig rädd eller tvivlade utan kände frid genom hela processen. Jag visste att vad utgången än var så skulle det bli till välsignelse på något sätt, och det var det jag ville, att hjälpa andra, säger Noland Arbaugh.
Men han hade också flera tuffa samtal med sina föräldrar om vad som skulle hända om något gick fel.
– De är lika stor del av det här som jag, så jag sa till dem att om de inte ville att jag skulle opereras så skulle jag inte göra det, säger han.
När man kommer ner till de fina detaljerna i hjärnan förstår man hur otrolig Gud måste vara som har skapat allt detta.
— Noland Aurbaugh
Chippet opereras in
Stöttad av sina närstående läggs Noland i början av 2024 på ett operationsbord i Barrow Neurological Institute i Phoenix, Arizona, för att bli den första människan med ett chip i hjärnan.
Ett hål borras upp i hans skalle, i det som kallas för motoriska cortex – det område i hjärnan som är ansvarigt för planering, kontroll och utförande av frivilliga rörelser. En robot placerar sextiofyra hårfina trådar med mer än tusen elektroder just intill de neuroner som sänder ut signaler om att hans högra hand ska röra sig. Signaler som fortfarande finns kvar, men på grund av ryggmärgsskadan inte når fram till hans kropp. Sedan sätts själva chippet in – det som ska skicka vidare signalerna till en app på en dator som i sin tur kontrollerar en muspekare – och kopplas ihop med trådarna.
Chippet är ungefär lika stort som fyra tvåkronor lagda på varandra.
När Noland vaknar upp från operationen är han mänsklighetens första cyborg med telekinetisk förmåga. Ingreppet är lyckat, och snart kontrollerar Noland en dator med bara tankens kraft. Han spelar tv-spel och schack och surfar på nätet, helt enkelt genom att tänka att han rör muspekaren på skärmen med sin högra hand. Det är ett stort vetenskapligt framsteg och för Noland innebär det att han får digital självständighet.
Men samtidigt ser han att Neuralink lyfter på locket till hjärnans mysterium.
– När man kommer ner till de fina detaljerna i hjärnan förstår man hur otrolig den här delen i vår kropp är och hur otrolig Gud måste vara, som har skapat allt detta. Att folk kan se in i min hjärna innebär att de sett något så mycket mer komplext än vi troligtvis någonsin kommer att förstå, säger Noland Arbaugh.
Använder sin dator med tankens kraft
Men chippet, som Neuralink-teamet själva gett smeknamnet “Telepathy”, har också förvandlat Noland själv till något av ett mysterium. Det är många som vill utforska hur ett liv som cyborg ser ut. Intervjuerna i poddar och tv-program har avlöst varandra och när jag möter honom har han just kommit tillbaka från en föreläsning i Pheonix för hundratals läkare.
Hur hanterar du uppmärksamheten?
– Jag ser det inte som press utan som en möjlighet. Jag har aldrig varit nervös för att prata inför folk. Uppmärksamheten påverkar mig inte så mycket och jag har många vänner och familjen omkring mig som plockar ner mig på jorden lite om jag skulle bli för självupptagen, säger han med ett leende.
Mitt i vårt samtal öppnar Nolands mamma dörren till hans rum. Förutom två gånger i veckan då en personlig assistent kommer hem till familjen är det hon som tar hand om honom. Mor och son börjar prata om vad som behöver fixas på Nolands stol. Jag hör honom berätta att huvudstödet behöver dras åt. Armstödet är också lite snett.
Noland kan surfa på nätet, spela schack och boka tid att samtala med en reporter från andra sidan jordklotet helt med tankens kraft, men han är fortfarande beroende av andra människor för att röra sin kropp.
– Det är svårt att få ett uppblåst ego för jag måste fortfarande leva varje dag som förlamad. Jag behöver hjälp med i stort sett allt, säger Noland.
Varför inte ge dessa människor superkrafter?
— Elon Musk
Musk: Människan behöver kraft för att inte spelas ut av AI
I Noland Aurbuagh har Elon Musks företag uppnått sitt första mål: att möta medicinska behov genom att återge människor med skador sin självständighet. Men företagets långsiktiga mål väcker allvarligare frågor. På företagets hemsida står det att man också vill ”frigöra den mänskliga potentialen”. Elon Musk har sagt att Neuralink vill skapa en större symbios mellan människor och artificiell intelligens så att vi inte hamnar på efterkälken i mötet med en teknologi som kommunicerar flera gånger snabbare än människan.
Människan behöver superkrafter för att inte bli utspelad av AI, menar Musk.
– Vi måste ha i åtanke att AI helt enkelt kommer att bli uttråkad medan den väntar på att du får ur dig några få ord, säger Elon Musk i Lex Friedmans podcast.
I det långa loppet är alltså planen att chippet planteras in även hos fullt friska människor. Musk ser framför sig en framtid där hundratals miljoner människor har Neuralink, vilket skulle kunna ge dem förmåga att kommunicera flera gånger snabbare, eller exempelvis få lasersyn. Men för att uppnå säkerhet börjar man i liten skala med hjärnan hos människor med neurologiska funktionsnedsättningar.
– Vi startar med skadade människor. Vi är redan där inne, så varför inte ge dessa människor superkrafter? säger Elon Musk i intervjun.
Kristna menar att chippet är ”vilddjurets märke”
Jag frågar Noland om han ser någon skillnad mellan teknologi som möter medicinska behov och sådan som gör den mänskliga hjärnan mer effektiv. Han stannar upp en stund och tänker efter.
– Jag har alltid tänkt att teknologi bara är ett redskap att använda sig av. Det kommer alltid att finnas onda människor i världen, så teknologi kan användas för det onda. Även teknologi som används för att läka kan användas för ondskefulla syften. Så jag ser inte nödvändigtvis den distinktionen. Men det kanske är något jag skulle behöva tänka lite på mer på, säger Noland Arbaugh.
Om jag upptäckte att teknologin var ond skulle det vara min plikt att göra motstånd mot det.
— Noland Aurbaugh
Vad har du fått för reaktioner från kristna?
– Jag fick kommentarer på sociala medier som sa att Neuralink är ”vilddjurets märke”, säger Noland.
– Men det finns också mycket stöd från kristna, säger Noland och berättar att han mött många på Neuralink som tror på Jesus och som tycker att det är fantastiskt att han är så öppen med sin tro.
Vad säger du till de som fruktar att detta verkligen skulle kunna vara början på det som omtalas i Uppenbarelseboken?
– Hur kan det vara vilddjurets märke och ondskefullt om jag som bär chippet får vara ute och berätta om hur stor Gud är och om min tro? säger Noland Arbaugh.
– Jag förstår att det finns de som tror det, men allt jag kan göra är att berätta om min tro och att vara en god förespråkare för Neuralink. Men det finns inget jag kan göra åt det förutom att visa människor på Guds nåd och godhet, fortsätter han.
Vad skulle du göra om du upptäckte att den här teknologin började med avsikter du inte kan stå för?
– Neuralink är inte det viktigaste i mitt liv. Det är Gud. Så om jag upptäckte att teknologin var ond skulle det vara min plikt att göra motstånd mot den. Jag tror att Gud har satt mig i den här positionen av en anledning och om den anledning är att bli en ambassadör för det goda, är det min kallelse, säger Noland Arbaugh.
Noland tystnar plötsligt och fortsätter lite fundersamt:
– Men sådant är också lätt att säga. Jag har ju fått många vänner inom Neuralink. Jag hoppas att jag skulle stå upp för min tro som kristen mot det onda. Men vem vet på förhand hur man skulle reagera i en sådan situation, frågar sig Noland Arbaugh.
---
Fakta: Neuralinks hjärnchip
- Företaget Neuralink ägs av världens rikaste man – Elon Musk. Neuralinks mål är att ge tillbaka självständighet åt bland annat ryggmärgspatienter, men på lång sikt vill man även sätta in chippet på friska människor för att utöka den kognitiva förmågan så att man kan hålla jämna steg med AI.
- Chippet sätts in i motoriska cortex och hårfina trådar med mer än tusen elektroder som plockar upp elektriska signaler från neuronerna läggs ut över hjärnan. Chippet skickar vidare signalerna till en app på en dator som patienten kontrollerar med tankens kraft.
- Noland Arbaugh är den första av hittills tre personer i världen som har fått chippet inopererat. Under 2025 hoppas man att mellan 20 och 30 personer till ska genomgå ingreppet.
---