Svenska kyrkan har försett Försvarsmakten med präster i 500 år. Men tidigare hade prästen en helt annan roll än i dag.
Den svenska fältprästen är inte en nymodighet. Fältpräster har funnits i Försvarsmakten nästan lika länge som Sverige har haft ett försvar.
Men fältprästens uppgifter har förändrats. Det vet kyrkohistorikern Klas Hansson som skrivit boken Kyrkan i fält – fältpräster i det svenska försvaret, som kom ut 2016.
– Långt tillbaka i tiden fanns en effektivitetstanke. Fältprästerna skulle göra soldaterna mer effektiva. De skulle öka soldaternas mod så att de vågade attackera fienden.
Men före andra världskriget började fältprästens roll förändras. Denne blev i högre grad en representant för kyrkan snarare än för Försvarsmakten.
– Man insåg att det i längden var en orimlig idé att fältprästen skulle elda på de nationalistiska krigsansträngningarna, berättar Klas Hansson.
– I stället utvecklades en praxis att prästens huvuduppgift skulle vara att se till den enskildes behov. Och det gäller än i dag, förklarar han.
Behov i fokus
Numera är det en självklarhet att prästen har sitt uppdrag från kyrkan, och den enskilde soldatens eller befälets behov som sitt fokus.
Prästen, sociologen och forskaren Jan Grimell har studerat hur den militära själavården som prästerna utövar, fungerar och vilken roll den har i nutid.
– Fältpräster är väktare och försvarare av mänsklighet och moral i krig. De ska bidra till att krigshandlingarna inte spårar ur, sammanfattar han det grundläggande uppdraget.
Moral i upplösning
Att hjälpa soldater att tänka kring etik och moral, människovärde och det egna ansvaret, är en uppgift som kräver mycket av den som har det.
– Det som alltid händer i krig är att etiken och moralen upplöses eller i varje fall försvagas. Den moraliska kompassen kan tappa riktningen.
Förra året studerade han fältpräster i Ukraina, och det stärkte hans uppfattning om hur viktig fältprästens roll är i både krig och fred:
– Fältprästens arbete går ut på att bygga upp en moralisk och andlig motståndskraft hos den enskilde soldaten. Att bygga en karaktär som klarar att stå emot krigets destruktiva krafter.
På liv och död
Det andra Jan Grimell lyfter fram handlar om den militära själavården, vars betydelse ökar i tider av konflikt oro och osäkerhet.
– Ett krig sätter existentiella frågor i fokus på ett extremt sätt. Det är en kamp på liv och död. Frågor som tidigare kanske inte varit särskilt aktuella väcks till liv.
– En soldat i till exempel Ukraina, befinner sig i dödens väntrum. Tankar som ”jag dog inte i dag, men kanske i morgon?” behöver hanteras.
[ Ärkebiskopen firade mässa med svenska Nato-soldater ]
Präst håller tyst
Och där kommer den militära själavården in i bilden. Där samtal, ritualer, existentiell och etisk expertis är verktyg i prästens verktygslåda som gör skillnad, menar han.
– Prästen har absolut tystnadsplikt. Det som sägs där stannar där, säger Jan Grimell.
– I en militär kontext kan det vara avgörande att få pysa ur sina tankar och känslor till någon som lyssnar och stöttar men låter allt förseglas av den absoluta tystnadsplikten.
Hur ser du på behovet av fältpräster framöver?
– I takt med att fler förband och krigsförband byggs upp i Sverige kommer behovet av fältpräster att bli större under de närmaste åren.
Vad tänker du om behovet av militär själavård?
– Det säkerhetspolitiska läget med Rysslands krig i Ukraina som en orosfaktor, är en tydlig indikation på att vi behöver mer av mycket.
– I det paketet ryms också den militära själavården. En präst inom Försvarsmakten har den kyrkliga, existentiella och etiska kompetens som behövs för att vara till stöd och hjälp.
[ Natoinsatser och oroliga tider ökar behov av militär själavård ]
