Hur kan man som kristen tänka kring att få barn med hjälp av IVF? Kristna läkare efterfrågar mer information riktade till kristna för att kunna fatta välgrundade beslut.
Jovanna Dahlgren är professor, barnläkare och ordförande i föreningen Kristna läkare. Hon lägger stor vikt vid att hålla samtalet om etiska frågor vid liv, och bidrar gärna själv till det. Hon konstaterar att kristna par och familjer ofta väljer de alternativ som sjukvården erbjuder, men erbjuds sällan att reflektera över de etiska dilemman som kan finnas. Och det tror hon beror på att fakta är svårtillgängligt.
– IVF är ett exempel, utifrån min erfarenhet används det minst lika mycket bland kristna som icke-kristna par i dag. I olika sammanhang kommer par och familjer till mig för rådgivning. Många har, med rätta, funderingar kring vad som händer med de frusna embryon som inte används, och om det vore bättre att använda alla befruktade ägg. Jag brukar inte försöka pusha någon åt det ena eller det andra hållet, men kommer man till mig för att få råd vill jag gärna lägga medicinska fakta på bordet.
Jovanna Dahlgren är dessutom mentor för kristna läkarstudenter och när de diskuterar ivf lyfter hon fram att det finns en något ökad risk för olika typer av syndromdiagnoser hos barnet, samt för prematur förlossning och för havandeskapsförgiftning.
Kristna har ingenstans att vända sig
Jovanna Dahlgren anser att livet uppkommer vid befruktningsögonblicket, och att man därmed redan då har ett människovärde fram till dess att den naturliga döden inträffar. Dessa och andra etiska frågor skulle hon önska fick komma fram mer för samtal i församlingar, i form av seminarier eller gruppdiskussioner. Dessa behöver i så fall hållas med stor respekt och vishet om det lidande som kan finnas hos enskilda, eftersom det inte finns några enkla ”rätt eller fel” i de individuella fallen.
– Det finns alldeles för lite information för kristna om detta. Det finns så många etiska frågor som berör vår vardag, men man vet inte var man ska vända sig för att få svar, konstaterar Jovanna Dahlgren.
Här har kyrkorna ett stort ansvar, menar hon.
För ett antal år sedan, strax innan pandemin, var hon i kontakt med Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, och flera frikyrkor i Göteborg. Man pratade då om ett samarbete där Kristna läkare kunde komma ut till kyrkorna och föreläsa, för att öppna upp för diskussion om olika etiska frågor inom sjukvården.
Det pratades bland annat om en seminarieserie, och även om att frigöra resurser för att ta fram dokument för intresserade församlingsmedlemmar, med fokus på etik utifrån kristet perspektiv. Alltihop rann dock ut i sanden när pandemin gjorde sitt intåg, med undantag av dokument kring könsdysfori.
Går inte att se på med svartvita ögon
– Det behövs skräddarsydd fakta som lyfter det kristna perspektivet. Vi behöver hjälpas åt att hålla det goda, respektfulla samtalet levande. I vårt samhälle tänjer vi hela tiden på vad vi förmår och kan göra, men vad får det för konsekvenser på lång sikt? Det handlar i längden inte bara om enskilda individers beslut utan om vart vi är på väg som samhälle och vår syn på mänsklighet, slår Jovanna Dahlgren fast.
– För mig är det ett privilegium som kristen läkare att ha fått verktyg när jag samtalar med mina yngre kollegor om de etiska frågorna. Alla involverade i vården behöver ha en etisk kompass, oavsett människosyn. Mitt råd till kristna är dessutom att ha en ödmjuk attityd när man diskuterar etiska frågor. Det går inte att se på detta som något svartvitt.
Tomas Seidal, läkare och tidigare ordförande för föreningen Ja till livet, nuvarande Människovärde, har genom åren tagit många debatter som rör livets uppkomst. Han är tydlig med sin ståndpunkt – att livet uppkommer vid befruktningen, men vill inte pracka på någon ett svar. Precis som Jovanna Dahlgren vill han vidga perspektivet.
– Jag har varit i kontakt med flera kristna par som vänt sig till mig, som till exempel vill göra ivf. Jag har aldrig avrått någon från att göra det.
– Jag tycker det är svårt att ge råd, det finns ju två sidor av det. Dels handlar det om en genuin barnlängtan som styr det enskilda parets beslut. Men det är också en behandling som kan få oöverblickbara konsekvenser, som med de nedfrusna, befruktade äggen. Vad händer med dem? Vem förfogar över dem? Barnlängtan är ju något positivt, men jag kan också förstå dem som avstår när de ser vilka konsekvenser behandlingen får.
Det råd som Tomas Seidal ändå brukar ge, om paret känner sig osäkra över de etiska bedömningarna, är att vara tydlig i mötet med sjukvården. Anser man att det är fel att låta befruktade ägg gå till spillo bör man framföra det. Kanske går det att finna en alternativ lösning?
Det finns exempel på par som under ivf-processen låtit befrukta ett ägg i taget, för att därigenom vara säker på att alla embryon används. Men det är inte alltid att ett sådant förslag tas emot med öppna armar. Enligt Tomas Seidal är det både tekniskt svårt och inte särskilt vårdekonomiskt kostnadseffektivt. Ofta krävs flera försök innan ett ägg fäster, då drar det ut på tiden om det bara finns ett embryo att tillgå.
– Men det är bra om man som par för upp frågan och tydliggör att man tycker det är problematiskt med frågan om överblivna befruktade ägg. Det är inget som man från sjukvårdens sida brukar ta upp.
– Samtidigt kan detta med nedfrusna embryon för mig på ett sätt kännas som en petitess så länge vi fortsätter att göra över 30 000 aborter per år. Det blir som hårklyveri, säger Tomas Seidal.
---
Fakta: IVF eller Provrörsbefruktning
- En fertilitetsmetod där ägg plockas från kvinnan och befruktas med mannens spermier utanför kroppen. IVF är en förkortning av in vitro-fertilisering. Det betyder befruktning i laboratorium, i glaskärl eller provrör.
- IVF-behandling kan vara ett alternativ om insemination eller annan enklare behandling inte fungerar, det finns skador på äggledarna, om kvinnan har endometrios, mannens spermier har nedsatt funktion eller om kvinnan saknar egna ägg.
- Vid behandlingen blockeras menscykeln och samtidigt stimuleras äggstockarna för att äggblåsor ska växa, mogna och sedan plockas ut. Äggen befruktas med mannens spermier i ett laboratorium och när ett ägg befruktats sätts det in i livmodern. Övriga befruktade ägg kan frysas ner för att sparas och användas vid eventuella framtida försök.
- Källa: 1177.se
---
