Under den senaste månaden har Dagen talat med teologer, tidigare medlemmar och aktiva i församlingen We are one church. Fram träder en bild av gudsmöten, gemenskap och mångfald, men också av hierarkisk styrning, hårda krav och en kritiserad teologi.
En regnig fredagskväll i februari i år gör Dagen ett reportage i We are one church (Wao) på Södermalm i Stockholm. Kyrksalen som rymmer 800 personer är fylld till sista plats och mångfalden bland besökarna är tydlig.
Människorna här är i huvudsak födda i början av 2000-talet eller i slutet av 1990-talet. I en polariserad ung generation är det en slående blandning av bakgrunder. Hoodies och becknarväskor samsas med prydliga pikétröjor och mittbenor, skriver Dagen i reportaget som bland annat lyfter fram lovsångens betydelse för den unga generationen:
… Lovsången är inte särskilt volymstark. Men känslan i rummet är ändå förtätad. Några tonårskillar i keps böjer knä. Ett tjejgäng som kommer in lite sent ställer sig längs den bakre väggen i brist på lediga sittplatser.
… Påfallande många i församlingen sitter med biblar uppslagna. Efter predikan följer en inbjudan till omvändelse och frälsning. Lovsångsteamet kommer upp igen och börjar spela och när de som tagit beslut om att följa Jesus uppmanas att komma fram strömmar ett trettiotal unga människor till scenkanten. Rummet fylls åter av bön och lovsång och orden i sångerna får plötsligt en ny tyngd av det som händer framför oss.
(Utdrag ur artikeln i Dagen den 2 mars 2024.)
Hängivenhet och höga krav
Det finns en hängivenhet i Wao church som inte kan bortförklaras. Efter publiceringen av reportaget får vi snabbt många tacksamma mejl och samtal. Både människor från församlingen, men också kristna från andra sammanhang som besökt Wao church och inspirerats av atmosfären, tar kontakt.
Samtidigt finns också många kritiker mot Wao church och G12-visionen, som i stor utsträckning präglar församlingen.
G12-visionen kan kortfattat beskrivas som en strategi för församlingstillväxt som byggs upp genom smågrupper på tolv personer samt en ledare. De tolv gruppdeltagarna lärjungatränas för att i sin tur kunna leda egna grupper för tolv ytterligare personer. Genom en sådan multiplicering kan man växa från tolv till 144, till 1 728 och så vidare.
Arbetssättet är utvecklat av den colombianske pastorn César Castellanos, som inspirerades efter ett besök hos den sydkoreanske megapastorn David Yonggi Cho. Efter att metoden sjösatts har Castellanos församling i Columbias huvudstad Bogotá vuxit till cirka 200 000 medlemmar, enligt församlingen själv och G12-strategin har spridits över världen.
Församlingstillväxt genom smågrupper är i sig ingenting nytt. Det G12-strategin bland annat fått kritik för är dock den hierarkiska uppbyggnaden. Kritiker har liknat strategin vid ett ”andligt pyramidspel” med mycket makt i de översta skikten men mindre ju längre nedåt i hierarkin av ”tolvor” man kommer. Metoden har även fått kritik för ett slags magiskt tänkande kring siffran tolv och kopplingen till Jesu tolv lärjungar.
Den vanligaste kritiken Dagen tagit del av i arbetet med denna artikel handlar om övertramp, kontroll eller osund teologi från enskilda ledare. Den kritiken är både subjektiv och generell. Varje fall där en ledare gått över gränsen är unikt, samtidigt innebär ett system som bygger på multiplicering en inbyggd risk att personer som aldrig borde blivit ledare sätts som ansvariga för egna grupper.
Den prästerliga familjen
Lennart och Carolina Torebring har varit huvudpastorspar i Wao church (tidigare Södermalmskyrkan) sedan 2007. På församlingens hemsida står det beskrivet hur paret fick uppdraget att leda församlingen vid den tidigare föreståndaren Bror Spetz dödsbädd.
Lennart Torebring har en bakgrund som säljare och var tidigare vd i församlingen. Under Torebrings första år som föreståndarpar gör församlingen flera stora utåtriktade satsningar, bland annat fyller man Globen 2007 och 2013 med gospelmusik och evangelisation. År 2019 byter man namn från Södermalmskyrkan till We are one church. Själva termen kommer från G12-rörelsen, men man vill också markera att man är en församling präglad av mångfald.
I dag finns Wao Church inte bara i Stockholm utan även i Södertälje, Göteborg, Malmö och dessutom i spanska Gijón. Församlingen driver även församlingsplanteringsprojekt i Uppsala, Västerås och Visby.
Med tiden har Lennart och Carolina Torebrings barn med respektive också klivit in som pastorer i församlingen. Äldsta dottern Sofia Muñoz och hennes make Daniel är med i pastorsteamet och Sofia är dessutom vd för Wao church. Sonen Michael Torebring och frun Louise är också pastorer med fokus på de välbesökta fredagsgudstjänsterna medan yngsta dottern Joy Carlson och hennes man Mikael bland annat finns med i arbetet med volontärer samt lovsång.
På kyrkans hemsida beskrivs det hur makarna Torebring ”satt ett exempel på hur den kristna, prästerliga familjen kan fungera i funktion, kärlek och tillgivenhet.”
Från andra håll hörs kritik mot maktcentreringen kring pastorsfamiljen.
Kräver mycket av medlemmarna
Den 20 oktober i år publicerar Expressen en stor granskning av Wao church med rubriken ”Vittnesmålen: Hot om djävulen och pengahets i We are one church”.
I artikeln uppger tidigare medlemmar att man upplevt hård press från församlingen att ge pengar samt att delta i kyrkans många aktiviteter, ibland med följden att man inte hunnit träffa sin egen familj på grund av allt engagemang i kyrkan. Flera av de intervjuade uttrycker även ett obehag kring undervisning man fått om djävulen.
– Det var inte bra för mitt mående att vi hela tiden uppmanades att vara misstänksamma och att allt kritiskt tänkande påstods komma från djävulen, säger 19-årige Sohaib i samtalet med Expressen.
En annan av de intervjuade beskriver predikningarna som ”spirituella övergrepp” och säger att hon under en period mådde så dåligt att hon övervägde att ta sitt liv.
”Följer upp missförhållanden”
Uppgifterna i Expressen är allvarliga. Samtidigt innehåller granskningen även passager som inte är särskilt iögonfallande utifrån en frikyrklig kontext. Återkommande skildras det hur Wao-medlemmar uppmanas att ge en tiondel av det man tjänar till församlingen, men ingenstans nämns det att principen om tiondegivande kommer från Bibeln och förekommer på ett eller annat sätt i många kristna kyrkor.
De tidigare medlemmarna beskriver även G12-strategin som en pyramid ”där pengarna till verksamheten strömmar nerifrån och upp” och i en faktaruta redovisas årsinkomsterna för pastorsparet Lennart och Carolina Torebring som ett bevis för detta. En snabb jämförelse med Dagens kartläggning av pastorslöner från 2022 visar dock att flera frikyrkopastorer i Stockholm tjänar liknande summor som Torebrings eller till och med mer.
Pastorerna för Wao church vill inte medverka i Expressens artikel. Men församlingens pressansvarige Leopold Landström beskriver att församlingen ”lider av växtvärk” efter att antalet G12-grupperna ökat kraftigt. Vi har därför många nya ledare och följer kontinuerligt upp eventuella missförhållanden, skriver han i en kommentar till Expressen.
***
David och Elin Castañeda: Problemen är mer än bara växtvärk
Men är kritiken mot Wao church bara ett resultat av växtvärk efter en stark tillväxt under de senaste åren? Dagen har haft kontakt med flera tidigare medlemmar i församlingen som menar att problemet knappast är nytt. David och Elin Castañeda upplevde hård press både kring givande och församlingsengagemang och till sist också utfrysning under deras egen tid i församlingen.
Vi befinner oss i Storvreta utanför Uppsala. Här bor David och Elin Castañeda sedan några år tillbaka. Det är 14 år sedan paret lämnade Wao church, eller Södermalmskyrkan som kyrkan hette då.
David Castañeda är född och uppvuxen i församlingen och gick även i kyrkans grundskola. Under många år var han lovsångsledare och både han och Elin var aktiva i ledarteamet för ungdomsgruppen. De ingick även i var sin ”tolva” och var själva ledare för andra cellgrupper.
Paret gjorde också resor till César Castellanos snabbt växande G12-församlingar i Colombia och Miami i USA och blev vänner med familjen Castellanos döttrar. De kom hem och berättade om den fantastiska tillväxten, lovsångsmusiken och om hundratals som blev frälsta.
De blev alltmer involverade i kyrkans arbete efter hemkomsten.
– Vi ville verkligen leva mitt i församlingen och få se vad Gud gör, säger David och Elin Castañeda.
David och Elin Castañeda har i många år varit tysta med sin berättelse. De förklarar att de inte berättat om detta tidigare med att de fått undervisningen att inte kritisera – och blivit varnade för att bli ”bittra, negativa och upproriska”. De kände att deras upplevelser inte skulle tas emot.
Men när Elin och David Castañeda under hösten läste granskningen av Wao church i Expressen och den efterföljande debatten i Dagen bestämde de sig för att de nu vill ge sitt perspektiv. De menar att problematiken i Wao church som kommit upp bygger på strukturer och teologi som de känner igen sedan länge.
– Vi älskar Jesus. Vi älskar kyrkan, och är inte ute efter hämnd. Men när vi fortsätter att se ett mönster av människor som drabbas vill vi av omsorg inte vara tysta, även om vi fortfarande kämpar med rädslan att bli missförstådda och misstrodda, säger David Castañeda.
Från att först ha stått i ledningen för ungdomsarbetet och varit i kyrkan minst fyra kvällar i veckan började de uppleva allt högre grad av press, kontroll och vad de beskriver som en märklig teologi.
I dag talar de om en församling med ”sekteristiska drag”.
”Inte tillräckligt passionerad”
Från ledarhåll ville man att David och Elin Castañeda skulle gå in i ytterligare engagemang i kyrkan. När Elin inte använde tillräckliga superlativer kring den senaste G12-konferensen – och var trött på grund av sina sjuksköterskestudier – beskriver hon att cellgruppsledaren tog ett särskilt möte med henne och varnade henne för att få ett ”hårt hjärta”.
– Det var en jättebörda att få höra att jag inte var tillräckligt passionerad. Engagemanget gjorde mig till sist helt slutkörd. Jag minns att jag frågade David, hur ska vi någonsin kunna bli föräldrar när vi inte hinner med något annat än kyrkan, berättar hon.
Parallellt med den hårda pressen började David och Elin reagera över teologin, som inte sällan styrdes av nya uppenbarelser från aposteln César Castellanos i Colombia, med nytolkningar och nya tillämpningar av bibelordet.
En sådan sak var så kallade ”förbundsoffer”. Paret beskriver ett konkret exempel där César Castellanos under ett av sina Sverigebesök talade om att 100 personer skulle ge 1 000 dollar var – gå i förbund med Gud och samtidigt stå i tro för något. Pengarna skulle gå till G12-verksamheten och församlingen i Miami, USA.
– Om du behövde ett mirakel skulle du enligt César ingå i ett sådant förbund och ”bestämma dig” för att få ett särskilt bönesvar – att någon skulle bli frälst, ett helande eller hjälp med ett problem.
– Kyrkan skulle givetvis inte beskriva det som att man ”betalar för ett mirakel”, men vad blir egentligen skillnaden, frågar sig Elin Castañeda.
Tog lån för att offra
David Castañeda berättar att hans moster missförstod beloppet och kom med 1 000 kronor i stället för 1 000 dollar.
– Andra trodde precis likadant och kunde inte betala, utan fick låna från banken, för de hade ju lovat Gud.
Medlemmarna i Wao church uppmanas också att delta i så kallade Encounters, som varar i två-tre dagar. Elin och David Castañeda beskriver att man ofta reste bort till församlingsgården Villa Bråviken utanför Norrköping. De berättar hur de fick skriva brev till Jesus och lägga lappen framför ett kors. För männen hände det att lappen skulle kastas i en eld utanför och att man sedan dansade runt korset.
– Det här var som en sorts upprensning. Vi skulle gräva i våra egna synder och bekänna för varandra i mindre grupper.
– Det förekom också en undervisning om släktförbannelser och att gå tillbaka ett antal generationer och bekänna, liksom befrielsesituationer med handpåläggning, säger Elin Castañeda.
I efterhand upplevde paret ett obehag kring att man i de små grupperna uppmanades att dela djupt personliga sår och svårigheter, som de menar att man egentligen bara bör dela med Gud själv eller med en själavårdare med tystnadsplikt.
Artistbokningarna skulle gå via pastorn
Familjen Castañeda har en speciell historia i församlingen. Davids föräldrar gick in som medlemmar redan när de kom nyanlända som flyktingar från Chile 1979. Davids pappa fungerade under många år som en ledare för den spansktalande delen av församlingen, parallellt med att han försörjde sig som taxichaufför. Elin och David beskriver hur de från att ha haft framträdande ledarpositioner alltmer kände sig kontrollerade, ifrågasatta och undanskuffade av ledningen.
David Castañeda är en duktig musiker och blev som ung vuxen uttagen att delta i tv-serien Fame Factory i TV3, en föregångare till Idol. När han längre fram blev lovsångsledare i församlingen skulle artistbokningar av honom alltid ske genom huvudpastorn Lennart Torebring.
Kanske av omsorg om församlingen, säger David som till en början hade svårt att orientera sig i identiteten att vara artist och kristen. Men där fanns också en dubbelhet där han upplevde sig alltmer kontrollerad och tillbakahållen för att inte ta för stor plats.
När David anordnade en releasekonsert för sin lovsångsskiva hos Livets ord i Uppsala, och tog med sig vänner dit från Södermalmskyrkan, beskriver han att han möttes av hård kritik från pastor Torebring.
Saken blev inte bättre av att Davids pappa i samma veva blev avsatt som pastor för den spansktalande gruppen.
”Jehovas vittnen samlar också massor av människor”
Det skar sig med huvudpastorn när Davids pappa ifrågasatte flera beslut och ogillade de allt hårdare kraven samt delar av G12-teologin, enligt David och Elin Castañeda.
– Det förekom hårda ord från ledarskapet. Man varnade för att vi drog förbannelse över oss och vår familj, säger David Castañeda.
– Även César Castellanos talade om oss som nyligen hade lämnat församlingen, med liknelsen att vi var som andligt avhuggna trädgrenar som föll till marken för att ruttna, fortsätter han.
Paret beskriver att det blev mer eller mindre helt tyst omkring dem efter att familjen lämnade församlingen. Davids föräldrar bodde i kyrkans fastighet på Götgatan, men upplevde hur folk vek undan blicken och behandlade dem som luft när de möttes i porten. Till sist blev det för jobbigt för föräldrarna som valde att flytta från Södermalm. Över en natt förlorade David och Elin flera av sina äldsta barndomsvänner. Kompisar i kyrkan som varit gäster på deras bröllop ville plötsligt inte ses längre. Även de valde att flytta och hamnade efter en tid i Storvreta.
Under den senaste tiden har dock flera av deras parets gamla vänner också lämnat Wao church och då tagit upp kontakten med Elin och David igen. Själva har paret hittat vägar in i en ny kristen gemenskap.
Trots sina upplevelser förvånar det inte Elin och David Castañeda att Wao church i dag kan samla runt 800 unga människor i kyrkan en fredagskväll – och att de här ungdomarna kan ha en helt annan upplevelse än vad de själva har med sig.
Elin och David minns också allt det härliga och fina, säger de. Men lovsång, tillväxt och attraktionskraft att samla unga är inte det enda man ska titta efter, framhåller de.
– Jehovas vittnen samlar också massor av människor på sina håll. Och titta på Karisma-församlingen, vilka siffror hade inte den. Och så pannkaka! Många därifrån sätter inte sin fot i kyrkan igen. Det är det vi känner rädsla för även här, säger Elin Castañeda.
***
Varm relation till Pingst
Wao church betecknas som en fristående församling. Av kritiker beskrivs kyrkan ibland som isolerad. Samtidigt har man nära band till flera kyrkor och pastorer inom både tros- och pingströrelsen. Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst församling beskrev i Dagen i slutet av oktober i år relationen till Wao church som ”relationell och varm”.
Wao church har även fått del av Pingsts nyetableringsfond för sina nyplanteringar och när Pingst bjuder in sina pastorer till konferens i januari 2025 kommer Lennart och Carolina Torebring att intervjuas på scenen.
”När vi börjande planera Pingst pastor tyckte vi att det som sker i Wao church skulle vara positivt att lyfta upp. Fulla bönemöten, människor som kommer till tro, smågrupper som expanderar och församlingsplantering, för att nämna några exempel”, sa Richard Svensson till Dagen den 24 oktober 2024.
***
Kyrkohistoriker: Unga i ”orten” ser inte auktoritet som något negativt
Under de senaste åren har Wao church blivit ännu mer mångkulturell. Församlingen har länge haft en stor andel medlemmar med latinamerikansk bakgrund. Men under de senaste åren har även en stor grupp människor med afrikanska rötter sökt sig till församlingen. Många av dessa har bakgrund i Eritrea eller Etiopien.
Torbjörn Aronson är kyrkohistoriker och en av de främsta experterna på det andliga landskapet bland nysvenskar. Han beskriver att det pågår en karismatisk väckelse bland eritreaner och etiopier över hela världen.
– Det finns en stor diaspora i Stockholm och de berörs av den här väckelsen. Många av de yngre i de här grupperna har sökt sig till pingstkarismatiska församlingar med ett internationellt tilltal som exempelvis Hillsong eller Wao church, säger han.
Många vill ha tydlighet
Torbjörn Aronson betonar att han inte är någon expert på Wao church, även om han följt församlingen på håll genom åren.
– Jag bor i Malmö och här finns en församlingsplantering från Wao church som verkar fungera väldigt bra så vitt jag förstått.
Vad tänker du om G12-visionen?
– Jag tänker att G12 visat sig framgångsrikt i Latinamerika. För många nysvenskar med latinamerikansk bakgrund är den här strukturen inte främmande. Det finns också andra svenska och nysvenska församlingar som arbetar på liknande sätt.
”Om ledningen fallerar så fallerar församlingen”
Torbjörn Aronson konstaterar att i ett mångkulturellt samhälle utgör kyrkorna en arena där människor kan mötas över olika etniska gränser.
– Det är ganska unikt. Vid sidan om möjligtvis fotbollsklubbarna är det inte många som erbjuder den här typen av möten. Samtidigt är kulturen i många svenska kyrkor inte så lätt att förstå sig på. Den bygger på en mängd oskrivna regler som är svåra att uppfatta för den som kommer utifrån.
Och då fungerar det bättre med ett tydligare tilltal som exempelvis i Wao church?
– Precis, och då behöver du predika evangeliet på ett sätt som fungerar. Vill man vinna unga i ”orten” är inte auktoritet något negativt. Snarare tvärtom. Till exempel ses tydlighet i moralfrågor kanske ses som suspekt bland sekulära svenskar, men det är jätteviktigt.
Torbjörn Aronson vill inte uttala sig om de fall där medlemmar från Wao church upplevt att de farit illa. Han menar att den typen av samtal hör hemma i församlingar och samfund snarare än i medierna. Samtidigt konstaterar Aronson att G12-strategin är hierarkisk i sin uppbyggnad, vilket är främmande för mittfåran i svensk frikyrklighet.
– Strukturen är inspirerad av David Yonggi Cho i Sydkorea som grundade världens största kyrka, samtidigt är den präglad av den latinamerikanska kulturen där den vuxit fram.
– Gemenskap är en viktig och grundläggande sida av den kristna tron. Svagheten med hierarkier generellt är att det är sårbart – om ledningen fallerar så fallerar församlingen, det finns det många exempel på. Samtidigt finns det andra nackdelar med en plattare struktur. Debatten om Wao verkar delvis handla om en krock mellan olika värderingar i fråga om ledarskap och svenska frikyrkotraditioner, konstaterar Torbjörn Aronson.
***
Jörgen Vedeler: Wao church hjälpte mig ur depressionen och gav mig en ny relation till Jesus”
Parallellt med oro och kritik från tidigare medlemmar finns många exempel på hur människor mött Gud och fått sina liv förvandlade genom Wao church. I Blackeberg i västra Stockholm möter vi Jörgen Vedeler, 35.
Han har en bakgrund som dansare, men arbetar i dag på Kristna skolan i Stockholm, som Wao church driver. När han först kom i kontakt med församlingen hade han gått igenom en tuff period i livet.
– Jag har alltid varit kristen. Men jag hade varit deprimerad en tid, jag grubblade mycket och upplevde en känsla av meningslöshet.
Han beskriver att han hade gått till olika kyrkor, men att det var i Wao church som han fick undervisning om att det är viktigt vad man ”matar sig” med och tar in i sitt liv.
– I mitt fall blev det tydligt att jag behövde bryta radikalt med vissa saker som hade bidragit till hur jag mådde. Jag behövde konsumera sådant som är vackert, sant och gott. Den typen av radikal undervisning hade jag inte stött på i någon annan församling och det hjälpte mig verkligen.
Synen i drömmen ledde till Wao-gruppen
Jörgen Vedeler är sedan några år tillbaka medlem i en Wao church och aktiv i en Wao-grupp nära hans hem. Han beskriver hur han flera gånger hade sett ett särskilt område i en dröm och när han skulle komma på sin första Wao-grupp såg han precis det bostadsområde han sett i drömmen.
– Det blev en stark bekräftelse för mig på att Gud verkligen hade lett mig hit. Det pågick också ett byggnadsarbete på den här platsen och jag upplevde det som att Gud ville säga att han ville bygga om i mitt liv.
– I gruppen fick jag hjälp att bli fri från ett slags mörker som jag hade haft i sinnet. Jag är fortfarande en tänkare och en grubblare, men i dag upplever jag att jag i församlingen har en konstruktiv miljö där jag kan diskutera teologi och filosofi och sådant med människor.
”Besvikelse finns överallt”
Jörgen Vedeler känner inte själv igen sig i de negativa berättelser som lyfts fram om Wao church och G12-strategin, men menar att alla sammanhang inte passar alla människor och att det är viktigt att lyssna även till dem som inte trivts i församlingen.
– Besvikelse finns överallt och det finns brister i alla kyrkor. Det är smärtsamt att höra att människor farit illa i kyrkan, men jag tror samtidigt inte att man ska vara för snabb att döma en hel kyrka.
– Min upplevelse är att Wao church är ett sunt kristet sammanhang där man fokuserar mycket på gemenskap och där man delar livet och växer som lärjungar. Man har också Bibeln tydligt i centrum och viljan att bjuda in människor till omvändelse och ett nytt liv tillsammans med Jesus.
Är du själv ledare för någon Wao-grupp?
– Jag har funderat på det. Men jag tror inte att jag är redo för det än. Det finns en flexibilitet i kyrkan för att det kanske inte passar alla att bli ledare. Jag skulle nog kunna tänka mig att bli ledare på sikt, men jag ska ta det i min takt i så fall, säger Jörgen Vedeler.
***
Victoria Vasquez: Cellgruppsledaren avrådde mig från att bli ihop med min blivande man
När övergår välmenande råd från en ledare till auktoritära krav? Teologen Victoria Vasquez, 32, är övertygad om att gränsen passerades när hon ser tillbaka på sina egna upplevelser i nuvarande Wao church. Hon är även kritisk till det teologiska ramverket bakom G12-strategin
Victoria Vasquez är doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet och har tidigare skrivit gästkrönikor på Dagens ledarsida.
Sedan tio år tillbaka är Victoria gift med Fernando – och paret har två barn. Men hennes cellgruppsledare i Södermalmskyrkan, numera Wao church, avrådde henne som 19-20-åring från att bli ihop med kärleken som skulle komma bli hennes man.
Fernando ansågs ha saker i sitt liv att hantera. Han hade lämnat tron som tonåring, men kommit tillbaka till sin gudsrelation och gått på bibelskola på annat håll. Han var nu ganska ny i församlingen igen. Dessutom hade han uttryckt sig kritiskt till G12, vilket troligtvis var ytterligare en anledning, menar Victoria Vasquez.
Uppmaningarna från ledarna i kyrkan var inte främst vänskapliga råd, utan att betrakta som en auktoritet som hon utifrån G12:s sätt att se det förväntades lyda, beskriver Victoria Vasquez i dag.
Följden blev drastisk. Victoria och Fernando slutade ha kontakt under ett års tid, trots det tilltagande intresset för varandra.
Lyssnade till hjärtat
Men till slut valde det unga paret att lyssna på sina hjärtan och bli ihop ändå. Förälskelsen och kärleken tog över.
– Det här väckte samtidigt en enorm ångest hos mig för att gå miste om Guds vilja, och vad Gud hade för plan för mitt liv, minns Victoria Vasquez.
Victoria konstaterar att man kan välja att se cellgruppsledarens inblandning som omsorg om henne i det läget, när hon var en ganska ung kvinna.
– Hon [ledaren] såg det nog så. Men tillsammans med en ledarskapssyn där ledaren förväntas ha starkt inflytande blev det som att det var Gud som varnade mig för att bli tillsammans. Den konflikten blev problematisk för mig.
”I praktiken blir det lätt ett slags äktenskapsmäkleri”
En kritik mot Wao church som lyfts fram i Expressen är att unga beskriver att församlingen lägger sig i valet av kärlekspartner. Victoria Vasquez, 32, är inte överraskad att det upplevs så.
– Med en sådan ledarskapssyn blir det i praktiken lätt ett slags äktenskapsmäkleri, även om man inte aktivt sätter ihop eller drar isär folk.
2015 lämnade Victoria Vasquez och hennes make församlingen för att flytta till Uppsala och studera. Hon säger att de ”gick ut genom bakdörren”, utan att göra något väsen av det. Men att de skulle ha lämnat ändå även om de inte hade flyttat. Victoria hade blivit alltmer frågande till den församling hon själv hade vuxit upp i och även gått i grundskolan hos.
I dag är Victoria Vasquez aktiv i pingstkyrkan i Uppsala. Hon tycker att teologistudierna har hjälpt henne att sätta ord på vad hon upplevt och är i dag tydligt kritisk till nuvarande Wao church.
– Här finns ett teologiskt paket som ligger till grund för det maktmissbruk jag menar pågår i församlingen, säger hon.
G12-visionen beskrivs av församlingsledningen som en strategi för att växa – inte en doktrin. Men Victoria Vasquez menar att strategin kommer med en hel teologi med grund i Colombia hos aposteln César Castellanos församling.
Ett exempel på teologin är det som brukar kallas den ”prästerliga familjen”, som både pastorsfamiljen Castellanos i Bogotá och Florida och pastorsfamiljen Torebring i Stockholm brukar framhålla. Enligt Victoria Vasquez innebär detta en maktkoncentration kring pastorsfamiljerna och en ”enorm ledarskapskult”.
”I grunden handlar det om gudsbilden”
Hon lyfter också fram det hon beskriver som ”läran om Jesu sju blodsutgjutelser” som hon kom i kontakt med under tiden i församlingen. Den teologin är kopplad till en uppenbarelse hos César Carstellanos, som Dagen också har hört berättas om från andra.
I korthet handlar läran om att Jesu blod kom från sju olika kroppsdelar i samband med korsfästelsen: huvudet, ryggen, händerna, fötterna, sidan och så vidare. Och genom att proklamera och bildligt stryka Jesu blod från ett specifikt sår över olika behov i livet, ska man få befrielse och helande från sjukdom, ekonomiska problem, skuld, ångest eller andra bönesvar.
Tiondegivande kopplades också på ett liknande sätt till befrielse eller genombrott på specifika områden. Som att få sitt drömhus eller ett jobb, menar Vasquez.
I grunden handlar det om gudsbilden, konstaterar hon.
– Gud blir nästan som en bankomat. Något som jag som människa styr efter andliga principer och lagar som Gud är bunden vid. Det blir en väldigt liten Gud som inte har en egen agens, utan någon jag som människa kan styra åt vilket håll jag vill, säger Victoria Vasquez.
***
Inte svart eller vitt
I arbetet med granskningen av We are one chuch har Dagen varit i kontakt med flera ytterligare röster som inte finns med i artikeln. Vissa har varit kritiska medan andra varit positiva. Det är tydligt att berättelsen om församlingen inte bara är svart eller vit. I stället framträder en väv med både ljusare och mörkare stråk. Denna dubbelhet har vi försökt att skildra i artikeln. Under arbetets gång har Dagen vid flera tillfällen varit i kontakt med Lennart Torebring, samt sökt Wao churchs pressansvarige och även samtalat med en annan av pastorerna. Huvudpastor Lennart Torebring skriver dock till Dagen via mejl att han och församlingen inte vill medverka i en intervju i Dagen om kritiken som riktats mot dem eller bidra med sin bild av We are one church.
---
Fakta: Wao church
- Wao church står för We are one church.
- Församlingen bildades 1929 under den så kallade ”Söderstriden” då församlingarna Tabor och Smyrna bröt med Filadelfiakyrkan i Stockholm och bildade Södermalms Fria Församling.
- Med tiden antog församlingen officiellt namnet Södermalmskyrkan som den länge kallats i folkmun.
- Sedan 2003 arbetar församlingen utifrån G12-visionen.
- Wao church leds sedan 2007 av pastorsparet Lennart och Carolina Torebring.
- 2019 bytte man namn till We are one church.
- Wao church är en fristående församling, men har genom åren haft nära relationer till både Pingst- och trosrörelsen.
- Församlingen driver Kristna skolan, som både belönats med Stockholms stads kvalitetsutmärkelse och kritiserats i Uppdrag gransknings program ”Skola för Guds skull”.
- Under de senaste åren har församlingen sett en stor tillväxt och även startat kyrkor på olika platser. I dag finns Wao church i Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö och dessutom i spanska Gijón. Man driver även församlingsplanteringsprojekt i Uppsala, Västerås och Visby.
---
Nästa fredag: Megakyrka i Colombia bakom G12-rörelsen globalt.
[ Frida Park: Vi är många som drömmer om att se levande – och sunda – församlingar ]