När Gateway Church i Dallas hamnade i en stor kris i somras blev Joakim Lundqvist tillfrågad om att gå in som pastor i megakyrkan. Livets ords tidigare förstepastor – som sedan 2022 bor i USA – tackade ja och hamnade mitt i hetluften. I dag flyger han regelbundet mellan hemmet i Louisiana och kontoret i Texas.
Dagen mötte honom och hans familj i USA för att se hur livet på andra sidan Atlanten ser ut.

DALLAS/BATON ROUGE. ”Pastor Joakim!”

Det går inte att ta miste på den amerikanska pojkens spontana glädje när han får syn på Joakim och Maria Lundqvist på flygplatsen i Dallas. Joakim och Maria stannar till och växlar några ord med pojken och hans föräldrar som uppenbarligen också har bra koll på svenskarna. När de har sagt hej då till varandra frågar jag Joakim och Maria om den amerikanska familjen är från Gateway Church och om de känner familjen väl.

Joakim och Maria bekräftar att familjen går till kyrkan där Joakim har arbetat sedan i somras. De berättar också att pojken ofta brukar sitta på någon av de främsta bänkraderna och att de känner igen honom. Pojkens föräldrar är däremot okända för dem. De konstaterar att det är väldigt svårt att känna igen alla i en församling som består av fler än 100 000 medlemmar.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Maria och Joakim flyger regelbundet mellan Dallas och Baton Rouge i Louisiana där de bor sedan 2022.

Tidigare samma dag har jag träffat Joakim på en mexikansk restaurang i stadsdelen Southlake i nordvästra Dallas. För drygt tre månader sedan började han arbeta som pastor i Gateway Church, fågelvägen några hundra meter från restaurangen. Det märks att han trivs i rollen.

– Jag är involverad i två saker. Dels predikar jag ett antal helger, dels ansvarar jag för att ”pastor the staff”. Det finns inte något bra svenskt ord för det, men jag vårdar de anställda, säger han och berättar att personalen på Gateway uppgår till 700 personer varav 400 finns på huvudkontoret där Joakim arbetar.

– Flera timmar varje dag går jag omkring på kontoret, sätter mig spontant med folk och pratar med dem, frågar hur de mår och så vidare.

Just i dag har han bjudit på svenska Djungelvrål och även om inte det blev någon succé så berättar han med stolthet om en annan svensk tradition som han har infört – fika.

– Det har totalt revolutionerat hela kontorskulturen skulle jag säga. Vi har fika varje måndag klockan tio och varje onsdag klockan tre. Då träffas alla, dricker kaffe och umgås i 15 minuter.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Övertalades att predika

Bakgrunden till att Joakim befinner sig på Gateway är den kris som församlingen hamnade i juni i år. Efter att det framkommit att församlingens grundare och huvudpastor, Robert Morris, utnyttjat en tolvårig flicka sexuellt på 1980-talet avgick han och i kölvattnet av detta lämnade också flera andra ledare församlingen.

Joakim var sedan flera månader inbokad att gästpredika i kyrkan helgen efter att bomben hade briserat. Joakim berättar att han precis hade handlat mat och satt i bilen på parkeringen utanför affären i Baton Rouge där Joakim och Maria bor sedan 2022 när den chockerande nyheten dök upp i mobiltelefonen. Instinktivt kände han att församlingen inte ville ha en gästpredikant just denna helg. För att få sina tankar bekräftade ringde han till sin mångårige mentor Larry Stockstill.

– Jag sa ”pastor Larry, visst håller du med mig om att jag borde ringa och säga att jag förstår att ni inte vill att jag ska predika?”. Men då sa Larry med sin sköna Louisianaaccent ”pastor Joakim, I don’t agree with you at all!” Och så förklarade Larry att jag, på grund av mina erfarenheter från krisen på Livets ord efter att Ulf Ekman blivit katolik, kanske var en av få pastorer i västvärlden som kunde identifiera mig med Gateway.

Några dagar senare stod Joakim på scenen i kyrkan i Dallas och talade till en församling i chock.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Ställde krav på församlingsledningen

Joakim, som predikade i Gateway första gången redan 2019, berättar att han hade ett krav på församlingsledningen inför den där speciella gudstjänsten i slutet av juni i år.

– Då var mitt krav att det som hade hänt måste adresseras av den nuvarande ledningen. Tydligt och klart att detta var någonting som inte får förskönas. Det måste berättas som det var och tas ett tydligt avstånd ifrån. Det måste kallas vad det är, ett övergrepp på ett barn.

Enligt Joakim var det precis vad som skedde och uppenbarligen gjorde Joakim ett bra intryck för en månad senare frågade kyrkans äldstegrupp om han kunde tänka sig att gå in som pastor resten av året.

Den här gången ställde Joakim också ett krav, nämligen att han enbart skulle behöva fokusera på två saker. För det första att predika. För det andra att ”pastor the staff”.

– Jag vet att jag skulle kunna slukas upp av mängder av olika saker, men det är de här två sakerna jag vill fokusera på.

Hur motiverade församlingsledningen att de ville ha just dig?

– Jag hade redan talat ett antal helger och de kände ett släktskap. De visste också att jag hade den erfarenheten som jag hade, de var angelägna om att inte sminka över situationen och stressa igenom den utan att låta processen som låg framför ta sin tid.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Litar på nuvarande församlingsledning

Under hösten har Gateway fortsatt att skapa negativa rubriker. Bland annat har fyra personer från äldstegruppen avgått efter kritik i en oberoende undersökning och dessutom har en grupp medlemmar stämt kyrkan eftersom de anser att kyrkan har missbrukat kollektpengar. Joakim är väl medveten om allt detta, men säger att det inte påverkar hans åtagande i församlingen.

– Det som skulle påverka mig är om det kom fram att det medvetet, under tiden som jag har varit här, har mörkats saker och att man har försökt att förvränga sanningen. Men allt jag hör och ser är att ledarskapet försöker göra sitt bästa för att hantera en situation som är väldigt komplex.

Han betonar samtidigt att han varken är en del av ledarskapet i församlingen eller att han har någon beslutsrätt på Gateway.

Bild från en tidigare publicering i Tidningen Dagen om Joakim Lundqvist i USA.

Vad var din spontana reaktion när du fick höra det som Robert Morris anklagades för och som senare också visade sig stämma?

– Sorg. Kanske inte så mycket på ett personligt plan, vi var visserligen vänner, men det var kanske mer en ministry-vänskap. Att vi möttes i Green Room innan möten och hade en fin gemenskap. Så sorgen kanske inte påverkade mig så personligt. Men en sorg utifrån det faktum att när en person som är en förebild för så många faller, skapar det desillusion i så många kristna.

Apropå det publicerade en tidning i Texas nyligen en lista bestående av 14 pastorer enbart i Dallasområdet som har fått lämna sina tjänster det senaste halvåret på grund av olika skandaler. Joakim beskriver det som en tydlig varningsklocka. Tidigare under vårt samtal har han i positiva ordalag beskrivit den amerikanska kulturen där individer uppmuntras att lyckas. När vi nu pratar om pastorer, däribland Robert Morris, som har tvingats avgå konstaterar han att det finns en baksida med framgången.

– Det här är ett land där berömmelse ses som väldigt positivt. Men jag tror att det kan vara destruktivt för vår själ, för vårt hjärta. Det är en oerhört svår balans, att vara i en position där du möter så pass mycket uppskattning och beundran som många predikanter möter. Problemet är att vi inte är skapade för att ta emot lovprisning, vi är skapade för att ge den vidare.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Vem håller dig på mattan?

– Larry Stockstill, min mentor sedan 20 år. Inte minst nu när jag inte lever med kollegiet i Uppsala längre. Jag har fattat ett beslut att Larry ska veta allt. Sedan är min fru väldigt duktig på det här också. Hon ser mig när jag är på mitt högsta och mitt lägsta. Jag skulle aldrig kunna göra någonting av det som jag av Guds nåd får göra i dag om det inte vore för henne, svarar Joakim.

”Vilket statement ni gör”

Predikningar och bemötande av personalen i all ära – det som hittills har gjort störst intryck på människorna i Gateway är något annat. Återkommande får Joakim höra att det uppskattas att han och Maria – som alltid följer med honom till Dallas och till Gateway – tar sig tid att prata med församlingsmedlemmarna i samband med gudstjänsterna.

Han berättar att det är en vana som de har tagit med sig från åren på Livets ord.

– Vi kommer till kyrkan en halvtimme innan gudstjänsten börjar och vi ställer inte bilen på talarparkeringsplatserna utan bland alla andra bilar. Sedan går vi in genom huvudingången som alla andra. Vi pratar med människor, går runt, hälsar på dem, stannar upp, ber för dem som kanske frågar oss om förbön. Och sedan direkt efter gudstjänsten, här är det tre gudstjänster, går vi direkt ut i lobbyn och så ställer vi oss där och så hälsar vi på alla människor som vill hälsa på oss.

I snitt tar detta 1,5 timme efter varje gudstjänst.

– Det har nog pratats mer om det här än om mina budskap. Folk säger ”vilket statement ni gör”, och då säger vi att det inte är något statement alls. ”Vi vet inte hur man gör på något annat sätt.”

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Du predikar numera på engelska inför tiotusentals åhörare. Är du nervös?

– Jo, varenda gång. Men någonstans har jag landat i att jag nog aldrig vill sluta bäva. Om jag kommer till en punkt där jag känner att “jag kan det här” är risken att jag börjar luta sig mot mina egna erfarenheter och min egen duktighet. På något sätt tror jag kanske också att det handikapp jag har i och med att jag nu predikar på mitt andraspråk kan vara en bra och sund påminnelse. Från början var jag faktiskt övertygad om att min accent skulle vara ett problem, att det skulle vara svårt för amerikaner att lyssna på mig i längden. Men de verkar tycka att det är charmigt.

Reportage Ulf Ekman.

Knöt viktiga kontakter

Att familjen Lundqvist flyttade till USA för snart tre år sedan blev kulmen på en flera år lång process. I backspegeln står det klart att 2019 var ett nyckelår. Under en relativt kort period lärde Joakim känna tre amerikanska pastorer i så kallade megakyrkor: Craig Groeschel i Life Church, Oklahoma, Jentezen Franklin i Free Chapel, Georgia, och Robert Morris i Gateway Church, Texas.

De två förstnämnda träffade han genom gemensamma bekanta – Robert Morris via ett globalt pastorsnätverk som Joakim har varit en del av sedan 2014.

– Och plötsligt insåg jag att jag inte hade knackat på en enda dörr. Men inom loppet av ungefär sex månader hade jag råkat ”bonda” med tre av de mest respekterade pastorerna i USA och fått inbjudningar att tala i deras kyrkor.

Någonstans här, berättar Joakim, att han började inse att Gud kanske hade planer för ett nytt kapitel i livet. Men han såg ännu inte en flytt till USA framför sig.

2020 meddelade Joakim att han skulle vara tjänstledig från tjänsten som förstepastor på Livets ord. Då var tanken att återvända och fortsätta leda församlingen som ibland har beskrivits som en megakyrka. Men redan när Joakim och Maria bad tillsammans första gången den första dagen på tjänstledigheten upplevde de något speciellt.

– Det har bara hänt ett par tre gånger i livet att vår inriktning förändrats radikalt. Men nu började vi förstå att de här öppna dörrarna att dela det hjärtat har blivit fullt av genom åren för alla dessa människor, var en Guds väg framåt för oss.

Jonathan Stockstill.

I slutändan hamnade ni i Baton Rouge i Louisiana, hur kom det sig?

– Jag har alltså en 20-årig relation med Larry Stockstill som har varit min mentor under hela den här tidsperioden. Han är baserad i Baton Rouge och arbetade under många år som pastor i Bethany. Numera är hans son, Jonathan, huvudpastor där och vi är väldigt goda vänner.

Efter en gudstjänst i kyrkan då Joakim hade gästpredikat gick Joakim och Jonathan ut och åt och på uteserveringen hade de ett för Joakim livsförvandlande samtal.

– Det här glömmer jag aldrig. Jonathan frågade mig vad jag tänkte om framtiden. Jag och Maria var då ganska klara med att vi kände att Gud kallade oss till USA. Men jag ville samtidigt inte skylta med det, jag ville inte att det skulle upplevas som att jag lade någon press: ”By the way, vi söker något ställe att flytta till”.

Men enligt Joakim gav sig inte Jonathan. Han fortsatte att ställa följdfrågor.

– Jag kom liksom inte undan och till sist sa jag att jag tror att Herren framöver kanske baserar oss här och att jag kan jobba utifrån USA snarare än Sverige. På en gång slog Jonathan ut med armarna och sa att han gärna ville hjälpa till. Jag blev överrumplad, men vi bad tillsammans, lade allt i Guds händer, och från den lunchen bar jag nog med mig en visshet om att det här mycket väl skulle kunna bli vårt nya hem i USA för familjen.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. En praktisk sak som inledningsvis försvårade vardagen i USA var svårigheten att skaffa bil. Familjen hade lagt undan pengar i Sverige för att kunna köpa bil kontant, men det ingen hade tänkt på var att det krävs amerikanskt körkort för att teckna bilförsäkring i Louisiana. Lösningen på problemet blev att Joakim startade ett företag i Montana (som inte kräver amerikanskt körkort för att teckna bilförsäkring). Än i dag kör de runt med nummerskyltar som visar att bilarna är registrerade i Montana. "Det händer att folk kommer fram och säger att det måste vara vackert i Montana. Då får jag erkänna att jag aldrig har varit där", säger Joakim.

Hela familjen flyttade

Familjen, ja. Joakim beskriver att de alltid har varit en tight familj och därför var det självklart att fråga döttrarna Evelina och Julia hur de kände kring en eventuell flytt till USA. Döttrarna gav tummen upp – och meddelade att de ville följa med. Några månader senare hade församlingsledningen i Bethany också hittat ett lämpligt hus i Baton Rouge där sju personer kunde rymmas. Därmed kunde familjen Lundqvist börja planera för flytten över Atlanten.

Dagen efter att jag träffat Joakim och Maria i Dallas ses vi ännu en gång. Nu i huset som de fortfarande hyr i Baton Rouge.

För att kunna köra in på det exklusiva området behöver jag först passera en grind där en vakt kontrollerar mina personuppgifter. Därefter kör jag förbi en golfbana designad av golflegendaren Jack Nicklaus, tennisbanor, en fotbollsplan, en lekplats och mängder av pampiga villor. Till slut är jag framme vid nummer 18015.

Vid grannhusets entré syns fortfarande lite rester från Halloween som har firats tidigare.

Joakim öppnar dörren och hälsar välkommen. Efter en rundvisning av huset landar vi i vardagsrummet, husets ”hjärta” där familjen gärna samlas.

– När alla är hemma skriver vi alltid på Messenger och bestämmer om vi ska äta ihop, vara för oss själva eller ses allihop här i vardagsrummet på kvällen, säger han.

– I går hade vi en sådan kväll. Tänk att kunna sitta och prata församling och Gud och framtid. Fy vilken nåd. Familjen och vår relation är min största välsignelse i livet. Jag hade bytt ut allt annat för att få det här, fortsätter han.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Just i dag sex av sju personer i hushållet hemma. Det är Samson och Zion med mamma Julia, Joakim och Maria samt Evelina. Julias make Tobias är på jobbet.

Succé för julkonsert

Utöver vardagsrummet och det intilliggande köket är huset uppdelat i tre mer eller mindre separata enheter. Joakim och Maria har en del. Evelina en del. Och Julia och maken Tobias samt sönerna Zion och Samson en del.

Evelina, som har varit inne hos sig, kommer ut till vardagsrummet en sväng. Hon är anställd som lärare på skolan som Bethany driver och liksom Maria är hon engagerad i den julkonsert som håller på att förberedas i kyrkan. Evelina ansvarar för kostymer och rekvisita och behöver diskutera några saker. Maria höll i många år i Livets ords julkonserter och det var hon som förra året föreslog att Bethany borde arrangera något liknande. Det blev en omedelbar succé.

– I år kör vi fyra föreställningar. Förra året hade vi tre och första och sista kvällen var det så trångt att folk stod längst bak och vi fick även skicka hem några. Därför blir det fyra kvällar i år, berättar hon.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Hemma på flera platser

Under samtalet med Joakim och Maria blir det flera gången tydligt vilket väloljat maskineri de är. Den ena hinner knappt avsluta en mening innan den andra börjar prata. (Ibland pratar de också i munnen på varandra utan att någon verkar ta illa upp.) Ett exempel på hur de kommunicerar får jag när jag frågar var de känner sig mest hemma, i Sverige eller i USA.

– De här åren som vi har bott här så har jag kommit på mig själv att när jag ska åka till Sverige då säger jag åka hem till Sverige. Men samtidigt när jag är i Sverige och ska åka till USA så säger jag att jag ska åka hem till Baton Rouge, svarar Maria.

– Exakt, precis så, stämmer Joakim in.

– För mig har den här tiden känts som att jag är välsignad med två hem, fortsätter Maria och nämner att de sedan en tid tillbaka också har ett tredje hem – ett hus i Dallas som en medlem i Gateway har upplåtit för dem att bo i.

– Och nu börjar det också kännas mer som hemma. Det är välsignat att man faktiskt kan känna sig hemma på flera ställen. Så hem till Sverige för mig, men hem till USA absolut, fortsätter hon.

– Precis så känns det. Samtidigt så känns det liksom inte något negativt i det. Man känner sig inte hemlös eller rådvill, säger Joakim.

– Nej, tvärtom, jag känner mig välsignad, intygar Maria.

– Ja, jag också, infogar Joakim.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Kyrkan ligger på Blessed Way.

Lyx att få göra sitt bästa

Kontrasten mellan att jobba som förstepastor på Livets ord och att vara pastor på Gateway med tydligt avgränsade arbetsuppgifter är enorm. Joakim berättar att han under en period i Uppsala hade 60 ansvarsområden. Att nu kunna åka till Dallas, göra viktiga punktinsatser just inom det han tycker sig vara bäst på och sedan åka tillbaka till Baton Rouge ser han som en lyx, i synnerhet som Gateways utmaningar lätt hade kunnat sluka all kraft.

Han jämför med krisen på Livets ord för tio år sedan och beskriver situationen i Uppsala som en ”24-timmarsprocess i ett antal år”.

För några år sedan sa Joakim i en intervju i Dagen att hans största skräck – förutom att det skulle hända något med familjen – var att han skulle svika det förtroende som kommer av att vara pastor och att stå i ett andligt ledarskap. I dag har han en ännu större plattform och jag frågar hur han tänker kring det? Är det något som skrämmer?

– Ja, den dimensionen finns absolut med. Det finns ett element av gudsfruktan i det. Jag vet att om jag skulle göra fel, om jag skulle tappa fotfästet så skulle det drabba så otroligt många fler än mig och mina närmaste. Jag tror man måste vara medveten om det.

Maria tillägger att hon ser det som en välsignelse att vara svensk.

– Jag vet inte hur man ska beskriva det, men Sverige är liksom någonting rejält. Vi söker inte framgång på samma sätt.

Joakim jämför verkligheten för en pastor i USA med hur det är i Sverige.

– Här i USA kan du starta en församling av väldigt många olika anledningar, även ekonomiska. Det behövs inte så mycket för att du ska kunna leva med en bra lön. Jag har sagt många gånger till mina kollegor här att om du väljer att bli pastor i Sverige så säger du oftast nej till ett liv där du hade kunnat tjäna betydligt mer pengar. Det är så klart negativt om människor med kallelse som pastor inte får en vettig lön, men samtidigt hjälper det till att garantera att motiven är rätta.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Familjen Lundqvist bor i Baton Rouge i Louisiana och är aktiva i den lokala församlingen Bethany.

Ingår i församlingens äldstegrupp

Ända sedan flytten till Baton Rouge har familjen Lundqvist varit engagerade i Bethany. Joakim ingår i församlingens äldstegrupp och predikar regelbundet. Dessutom har han en rådgivande funktion gentemot Jonathan Stockstill.

– Vi ser det som vår familjeförsamling, oavsett om jag predikar eller inte en helg så går vi i kyrkan här. Och vi är också med så mycket vi kan som medlemmar, säger han.

Ligger ditt fokus i första hand på Gateway i Dallas eller på Bethany här i Baton Rouge?

– Just nu är det Dallas. Men jag stämde först av med Jonathan när jag fick frågan från Gateway. Han har ett härligt gudsrikesperspektiv och sa direkt att jag skulle tacka ja.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Maria uppskattar att kunna spendera tid med barnbarnen Zion och Samson, bland annat genom att läsa böcker ihop.

Blev påmind om Guds kärlek

Om flytten till USA har inneburit en stor skillnad för Joakim så är förändringen kanske ännu tydligare för Maria. Liksom Joakim var hon anställd på Livets ord i många år, men sedan ankomsten till USA kan hon inte jobba eftersom hon inte har något arbetstillstånd. Den första tiden fokuserade hon på att inreda huset. Därefter blev det tomt i kalendern.

– Det var några månader när jag fick fråga Gud, vad vill du nu? Vad ska jag göra? Det var väldigt stillastående och jag kan bli lite frustrerad av att inte ha något att göra.

– Jag är fascinerad över att du klarade det, säger Joakim och skrattar.

– Nej, men det fanns nåd. Jag tror att det var tid för mig att inte göra någonting. Annars startar jag bara projekt. Men jag fick en våg av gudskärlek över mig av att sitta och inte göra något och bara känna att Jesus älskar mig även om jag inte jobbar en enda dag till.

Maria beskriver det som en nyttig påminnelse.

Efter 2,5 år i USA har hon däremot fullt upp. Julkonserten i Bethany är kanske det mest tydliga exemplet. Men Maria berättar också att pastorsfruarna på Gateway i Dallas har en årlig träff där hon har talat och att hon även har blivit ombedd att medverka på en retreat i Colorado då pastorsfruarna i Gateways nationella nätverk deltar.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

”Det är ett gemensamt lidande”

Joakim konstaterar att Maria har en ganska unik erfarenhet.

– När vi gick genom krisen på Livets ord så blev vi exponerade som familj. Att gå igenom en kris är inte bara ett lidande för mig som står i bräschen, det är ett gemensamt lidande som man bär. Nu har Gateway samma situation. Och plötsligt så har Maria en erfarenhet som väldigt få har. Du kan tala från ditt hjärta till andra pastorsfruar som just nu är inne på obruten mark.

Joakim är noga med att betona att orsakerna till kriserna på Livets ord och Gateway inte går att jämföra på något sätt. Däremot säger han att utfallet är jämförbart.

– Vi har två församlingar som på ett dramatiskt sätt har blivit av med en väldigt tongivande individ vars undervisning och böcker har definierat hela rörelsen och som medlemmarna har fått en stark koppling och kärlek till. Det är inte alls bakgrunden till vår kris på Livets ord som är gemensam, däremot hur vi hanterade den.

Vad hade ni sagt för tio år sedan – oaktat krisen på Livets ord – om någon hade berättat att ni skulle bo och arbeta i USA i dag?

– Vad pratar du om!?, utbrister Joakim varefter Maria säger att det inte har varit någon dröm för dem.

– Aldrig någonsin, intygar Joakim.

De förklarar att de alltid har försökt leva ”här och nu”. Joakim lyfter fram Jeremia 29 där Israels folk som var kvar i fångenskapen i Babylon uppmanas att bygga hus, plantera trädgårdar, försöka sig och att söka stadens bästa.

– Folket ville bara hem till Israel, men blev tillsagda att inte leva i en oviss framtid utan överlåta sig helt till platsen där de befann sig. Så försökte vi leva under 27 år på Livets ord och så vill vi leva nu.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar. Maria och Joakim flyger regelbundet mellan Dallas och Baton Rouge i Louisiana där de bor sedan 2022.

Hade ni gjort flytten till USA utan era döttrar?

– Det hade nog varit svårt, svarar Joakim.

Maria förklarar att det var ganska naturligt för familjen att flytta tillsammans. Äldsta dottern Evelina hade tidigare studerat i USA och ville gärna flytta tillbaka. Yngsta dottern Julia hade samtidigt drömt om att få hemskola sina barn och eftersom det inte är tillåtet i Sverige hade hon börjat undersöka alternativ utomlands. I Louisiana är det inte några problem.

– Deras drömmar föll samman med våra. Och det är vi bara tacksamma över.

Apropå drömmar så tycker nog många i Sverige att ni lever ett drömliv i USA. Hus i både Baton Rouge och Dallas, flera bilar, flygresor och så vidare. Ser ni det här som någon form av belöning för lång och trogen tjänst?

– Att vi kan bo i ett bra hus beror ju främst på att vi är tre familjeenheter som lever tillsammans och delar på alla kostnader. Men “belöning”, nej så tänker vi inte, även om vi är oerhört tacksamma för det här kapitlet i vårt liv. Jag har svårt att tänka mig att det fungerar så att gör du bra ifrån dig så hamnar du på ett väldigt trevligt ställe i livet. Tittar man på lärjungarna så blev alla martyrer utom en, svarar Joakim.

– Att vi får göra det här som familj och att jag får se mina barnbarn växa upp, det är oerhört välsignat, säger Maria.

– Vi säger hela tiden i familjen att det här är vår bästa tid, tillägger Joakim.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Även efter flytten till USA har Joakim haft kvar en deltidsanställning på Livets ord. Men nyligen meddelande han att han hade sagt upp sig – något Dagen har rapporterat om.

Hur ser ni på framtiden, blir ni kvar i USA?

– Det var som vi sa alldeles nyss, vi har alltid köttat ner oss rejält där vi är och i dagsläget ser vi inte att vi är någon annanstans om fem, tio år. Vi är väldigt glada och tacksamma att kunna komma hem till Sverige och möta både släkten och församlingen och känna ett hemmaskap där. Men vi har landat väldigt bra här, både i familjen, i landet och inte minst i funktionen. Så vi är nog kvar här, vi ser ingenting annat, svarar Joakim.

Maria ser fram emot den dag då hon kan förvärvsarbeta igen. Men hon känner ingen stress och i dagsläget vet hon inte heller vad hon vill göra. Hon konstaterar att hon trivs med livet.

– Du skulle starta en svensk kafékedja älskling, utbrister Joakim och nämner kanelbulledoften som man kan känna på kaféerna i Uppsala.

– Jamen, det är mysigt, medger Maria.

Dagens reporter Johannes Ottestig besökte Maria och Joakim Lundqvist som arbetar i Gateway Church i USA, en kyrka med tiotusentals medlemmar.

Samtalar med församlingsmedlemmar

Efter att ha sagt hej då till Joakim och Maria i Baton Rouge dröjer det två dagar tills vi ses igen. Nu befinner vi oss åter i Dallas, men inte på flygplatsen utan på parkeringen utanför Gateway. Om 30 minuter ska gudstjänsten börja och vi tar de bilder som vi inte hann med när vi möttes första gången.

Enligt det ursprungliga schemat skulle Joakim ha predikat i dag, men planerna har ändrats under veckan. Samtidigt var flygbiljetterna redan bokade så Joakim och Maria har ändå beslutat sig för att åka till Dallas.

När jag, strax innan lovsången drar i gång, kommer in i kyrkans foajé står redan Joakim och Maria och pratar med människor. De ser ut att trivas och det märks att folk gärna växlar några ord med dem. Efter gudstjänsten är situationen densamma – åter står de och samtalar med församlingsmedlemmar som har något på sitt hjärta.

Och jag minns vad Maria sa när vi satt i soffan i vardagsrummet i Baton Rouge:

– Jag var jätteförvånad de första veckorna över att de var så tacksamma över att jag var där. De sa tack för att du och Joakim är här. Tack för att ni är här!

---

Fakta: Joakim och Maria Lundqvist

  • Födda 1967 respektive 1964. Gifta sedan 1987.
  • Två barn (Evelina och Julia) samt svärsonen Tobias och barnbarnen Zion och Samson.
  • Bor: Baton Rouge, Louisiana. (Hyr ut sitt hus utanför Uppsala.)

---

Fler artiklar för dig