Dokument

Trump eller Harris? Så skulle svenska pastorerna röstat

Stor enkät bland svenska pastorer ⋅ Tydlig skillnad mellan pastorer i olika samfund • Teologen Joel Halldorf: Svenska frikyrkliga lutar mycket mer åt vänster än evangelikala amerikaner.

Om svenska frikyrkopastorer fick välja i det amerikanska presidentvalet skulle tre av fyra lägga sin röst på Kamala Harris. Det framgår av en undersökning som Dagen har gjort. Men många tvekar inför beslutet.
”Om det vore val av parti skulle jag välja republikanskt, men nu är det ju personval av president så då väljer jag Harris. Mitt förtroende för Trump är så lågt”, kommenterar en pastor.

Pest eller kolera. Ungefär så kan man sammanfatta svenska frikyrkopastorers inställning till presidentkandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

”Av två usla alternativ väljer jag att rösta på den som i sakfrågor står närmast det jag värdesätter. Men som sagt, det är ett val ‘under galgen’”, skriver en pastor som skulle rösta på Donald Trump.

En av de pastorer som lägger sig röst på Kamala Harris skriver samtidigt: ”Gillar inte hennes inställning i abortfrågan, men skulle aldrig kunna stödja lögnaren, skrävlaren, intrigmakaren och den främlingsfientliga Trump.”

227 svenska pastorer svarar på vem de skulle rösta på i amerikanska presidentvalet: 76 procent Kamala Harris, 13 procent Donald Trump, 11 procent röstar blankt.

”Båda två är dåliga kandidater. Harris kan visserligen bete sig anständigt och kommunicera som en vettigt tänkande människa, men hennes politik är på flera plan mycket dålig. Trump är närmast det motsatta, mycket olämplig på ett personligt plan även om hans politik i vissa fall är bättre än Harris”, skriver en tredje pastor som varken vill rösta på Kamala Harris eller Donald Trump.

En fjärde pastor som har svarat på Dagens enkät använder just uttrycket ”Pest eller kolera”. ”Den ena vill döda barn fram till födseln, den andra hatar alla som inte är infödda. Varför kan de inte hitta lite vettiga kandidater? Måste ju finnas vettiga människor i USA också.”

Pingstpastorer mest Trumpvänliga

Drygt 220 pastorer har svarat på enkäten som alltså visar att 76 procent skulle rösta på Kamala Harris medan 13 procent föredrar Donald Trump. Nästan lika många, elva procent, väljer samtidigt det tredje svarsalternativet ”Inget av ovanstående alternativ”. Om siffrorna delas upp samfundsvis visar det sig att Harris har störst stöd bland pastorer i Svenska alliansmissionen (90 procent) och Equmeniakyrkan (88 procent). Motsvarande siffra bland EFK-pastorer är 75 procent och bland pingstpastorer 63 procent. Noteras bör att vissa pastorer arbetar i församlingar som är dubbelanslutna vilket innebär att deras svar återfinns i flera av de redovisade svaren.

Stödet för Donald Trump är det omvända: störst bland pingstpastorer (21 procent) och minst bland pastorer i Svenska alliansmissionen (0 procent!).

73 pastorer i Pingst FFS svarar på vem de skulle rösta på i amerikanska presidentvalet: 63 procent Kamala Harris, 21 procent Donald Trump, 15 procent röstar blankt.
51 pastorer i Evangeliska frikyrkan svarar på vem de skulle rösta på i amerikanska presidentvalet: 75 procent Kamala Harris, 14 procent Donald Trump, 12 procent röstar blankt.
82 pastorer i Equmeniakyrkan svarar på vem de skulle rösta på i amerikanska presidentvalet: 88 procent Kamala Harris, 5 procent Donald Trump, 7 procent röstar blankt.
21 pastorer i Svenska alliansmissionen svarar på vem de skulle rösta på i amerikanska presidentvalet: 90 procent Kamala Harris, 10 procent röstar blankt. Ingen skulle rösta på Donald Trump.

”Man har ett ansvar att försöka förstå”

Maria Fässberg Norrhall, föreståndare i S:t Jakobs kyrka i Göteborg (Equmeniakyrkan), är en av pastorerna som skulle rösta på Kamala Harris.

Maria Fässberg Norrhall, pastor och föreståndare i S:t Jakobs församling i Göteborg, som tillhör Equmeniakyrkan.

– Om jag var amerikan skulle jag vara demokrat, konstaterar hon.

Flera av pastorerna som har svarat på Dagens enkät skriver att det är omöjligt att rösta på Donald Trump på grund av hans personlighet. Maria Fässberg Norrhall beskriver honom som en ”fullständigt orimlig kandidat”, i synnerhet med tanke på det försämrade världspolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato, som enligt Maria Fässberg Norrhall innebär att vi är mer beroende av USA än tidigare.

Vad tycker du om Kamala Harris?

– Om jag var amerikan skulle jag känna förtroende för henne.

Maria Fässberg Norrhall, som beskriver sig som allmänt intresserad, men inte totalnörd när det kommer till amerikansk politik, tillägger att det är lite speciellt att ha åsikter om USA när man inte lever i den kontexten.

Försöker du förstå hur amerikaner resonerar kring de här frågorna?

– Ja, man har ett ansvar att försöka förstå även om det är svårt ibland, svarar hon och berättar att en amerikansk familj som tidigare var medlemmar i S:t Jakobs kyrka gav henne perspektiv.

– Mannen var aktiv republikan och intervjuades även av en lokaltidning i Mölndal där han bodde. Att prata med honom gav mig förståelse för hur kristna amerikaner agerar, men flyttade familjen tillbaka till USA strax innan presidentvalet 2020 så jag fick tyvärr inte möjlighet att fråga honom hur han såg på allt som hände efter valet.

Christopher Skoglund, pastor i Vadstena kristna center.

Gillar Trumps stil

Trumpsupportrarna är betydligt färre, men finns i de flesta av grupperna. En av dem, Christopher Skoglund, som är pastor i Vadstena kristna center, menar att det är ett självklart val att rösta på Trump.

– Donald Trumps agerande är pro life, vilket jag också är.

Christopher Skoglund tillägger att han inte röstar på Donald Trumps karaktär utan på den politik som Trump och det republikanska partiet står för – i synnerhet abortfrågan och yttrandefriheten. Enligt Christopher Skoglund råder det en ”enorm cancelkultur” (även kallat utfrysningskultur) inom det demokratiska partiet, där vissa personer och åsikter exkluderas från olika forum. Han betonar vikten av att kunna uttrycka åsikter kring exempelvis vapenlagstiftning utan att vara full av skam.

I Dagens enkät fick pastorerna möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter om de kunde tänka sig att bli intervjuade. Ett 30-tal pastorer gjorde detta – men av dessa var Christopher Skoglund den enda som står på Trumps sida.

Ingen annan pastor som är Trumpväljare vill bli intervjuad i tidningen. Vad tror du att det beror på, och tycker du att det säger något?

– Jag tror att det är av ren rädsla, inte feghet, men man vågar inte stå för att man står för livet. Tyvärr är det något som smyger sig in i många församlingar, allt fler församlingar anpassar sig till det omgivande samhället. Men när Gud är för livet så måste vi kristna också vara för livet.

När det gäller Donald Trump är det många som irriterar sig på hans personlighet och Christopher Skoglund sticker inte under stol med att Trump har sina fel och brister. Samtidigt säger Christopher Skoglund att han gillar Trumps stil.

– Han vågar säga det andra tycker och agerar också kraftfullt, till exempel vid flytten av USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Donald Trump och Republikanerna står på Israels sida, vad Demokraterna tycker är däremot tvetydigt.

Många pastorer i USA vill inte svara

Om Kamala Harris är favorit bland pastorerna i Sverige så är situationen den omvända i USA. I mitten av september rapporterade det amerikanska forskningsföretaget Lifeway research att 50 procent av pastorerna i landet tänkte rösta på Donald Trump. En fjärdedel uppgav samtidigt att de tänkte rösta på Kamala Harris medan nästan lika många svarade att de inte hade bestämt sig.

Siffrorna påminner om hur det såg ut inför presidentvalet 2020. Men en sak är annorlunda: För fyra år sedan var det bara fyra procent av pastorerna som inte ville uppge vilken presidentkandidat de tänkte rösta på – i dag avstår nästan en fjärdedel att svara på frågan.

– Vi frågar pastorer om många olika saker som händer i dagens samhälle och de är villiga att delge sina åsikter. Men det växande antalet pastorer som inte vill svara på hur de tänker rösta visar hur känsligt och splittrande politik har blivit i en del kyrkor, säger vd:n för Lifeway Research, Scott McConnell, i ett pressmeddelande.

Precis som i tidigare undersökningar har Donald Trump sitt starkaste stöd bland evangelikala pastorer. Uppdelat på samfund röstar pingstpastorer (65 procent), baptister (64 procent) och pastorer som arbetar i fristående församlingar (64 procent) mest troligt på Donald Trump. På andra sidan av det politiska spektrumet uppger 52 procent av metodistpastorerna att de tänker rösta på Kamala Harris.

I undersökningen, som genomfördes för ungefär två månader sedan, frågade Lifeway research även pastorerna vilka frågor som är viktiga för dem. Bland de som tänker rösta på Donald Trump lyftes bland annat skyddet av religionsfriheten fram. Några andra saker som prioriteras av Trumpväljarna är den nationella säkerheten, förbättrad ekonomi, inställningen till abort och immigration samt den offentliga sektorns roll och storlek.

De som planerar att rösta på Kamal Harris rangordnade samtidigt den personliga karaktären, liksom förmågan att ta itu med orättvisor kopplade till hudfärg och klimatförändringar i topp.

Teologen Joel Halldorf är aktuell med boken "Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar".
Tidningen Dagen träffade Joel i Stockholms tunnelbana för en intervju.

Liknande resultat som tidigare

Joel Halldorf, författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan i Stockholm, har tidigare jämfört amerikansk evangelikalism och svensk frikyrklighet. Efter att ha tagit del av siffrorna i Dagens enkätundersökning konstaterar han att resultatet påminner om hur det har sett ut i andra liknande undersökningar – nämligen att svensk frikyrklighet orienterar sig väldigt annorlunda politiskt jämfört med evangelikala i USA.

– De svenska frikyrkliga lutar mycket mer åt vänster än amerikanska evangelikala. Om vi tänker oss Trump som ett uttryck för en mer högerpopulistisk politik så röstar vita evangelikala mycket mer än genomsnittet av väljarna på honom. Men i Sverige är det bara hälften så många frikyrkliga jämfört med sekulära väljare som röstar på Sverigedemokraterna.

Kristna i Sverige har ofta svårt att förstå varför så många evangelikala i USA röstar på Trump – vad är det svenskarna inte ser?

– Det finns olika orsaker till att evangelikala röstar på Trump. För det första har de evangelikala väljarna och det republikanska partiet ingått en allians med varandra sedan 1970-talet. Innan dess röstade majoriteten av de evangelikala på Demokraterna. Men då började man rösta med det republikanska partiet eftersom partiet lovade att företräda en del av de evangelikala väljarnas kärnfrågor: oberoende mot statlig inblandning i deras tro och abortfrågan. Det är de två stora sakerna.

Enligt Joel Halldorf har det inte funnits någon liknande allians i Sverige, möjligtvis med ett undantag – mellan frikyrkliga och KDS på Alf Svenssons tid.

– För det andra kan man säga att det tvåpartisystem som finns i USA gör att de två dominerande partierna behöver skapa allianser med väljare där väljarna kanske inte håller med om allt, men får något. Så har det varit för de evangelikala. De har inte alltid hållit med om allt som Republikanerna står för, men de har fått ut något av alliansen.

Håller för näsan och röstar på Trump

Att flera av pastorerna i Dagens undersökning tycks se både Kamala Harris och Donald Trump som dåliga alternativ menar Joel Halldorf är ett resultat av USA:s majoritetsvalsystem med två partier. Han tillägger att samma sak gäller i USA – många, även i evangelikala kretsar, är inte nöjda med någon av kandidaterna.

– Man säger att man håller för näsan och röstar på Donald Trump.

– I Sverige är det intressant att här verkar en del frikyrkliga inte vara superentusiastiska över Harris, men väljer ändå henne som det minst dåliga alternativet.

Joel Halldorf lyfter också fram ett begrepp, ”religious vaccination effect”, som brukar användas för att förklara varför kristna européer i mindre utsträckning än evangelikala i USA attraheras av högerpopulism. Han förklarar att kristna i Europa inte köper det han beskriver som ”högerpopulismens mer etnonationalistiska budskap”, eftersom europeiska kristna brukar vara positiva till sådant som universalism och mångfald.

– En annan förklaring är att det religiösa ledarskapet i Europa har varit så tydligt i att avvisa högerpopulistiska partiers inviter till samarbete. Man har inte gensvarat på de här möjligheterna att få sitta runt maktens bord och få inflytande utan man har tvärtom varnat för politiken. Därför är den här undersökningen av det religiösa ledarskapet som ni har gjort också intressant, alltså att pastorerna så tydligt markerar mot Trump och trumpismen som ett politiskt alternativ. Det tror jag bidrar till det som vi också ser – att få frikyrkliga över huvud taget röstar på Sverigedemokraterna.

---

Fakta: Enkätundersökningen

  • Dagens pastorsenkät pågick från den 19 september till den 6 oktober.
  • Enkäten skickades till pastorer i hela landet. Pastorerna tillhör en eller flera av följande samfund/kyrkor: Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Pingst FFS, Svenska alliansmissionen, Trosrörelsen samt Vineyard. En pastor uppgav i sitt enkätsvar att församlingen är samfundsoberoende.
  • Ungefär 500 pastorer tog emot enkäten, av dessa svarade ungefär hälften på frågorna.

---

Fler artiklar för dig