Kyrkorna globalt förlorar medlemmar och sökare ”genom bakdörren” i takt med sekulariseringen. Behovet att träna lärjungar är därför viktigare än någonsin. Evangelikala ledare har listat 25 behov och utmaningar för missionstänkandet i världen fram till år 2050.
Det handlar också om att identifiera vad en människa är, möta den digitala tidsåldern och om att nå fram till en växande medelklass i världen.
Daniel Råsberg, missionsideolog hos Evangeliska frikyrkan, EFK, har studerat den gedigna rapport på drygt 500 sidor som Lausannerörelsen har tagit fram inför den kommande globala konferensen Lausanne 4 i Sydkorea i slutet av september.
– Evangeliet är detsamma, men frågorna är nya i varje tid. Här får vi ett rikt material med statistik och välinitierade artiklar som underlag till samtal om att forma vår framtid, säger Daniel Råsberg.
Alla de 25 behoven och utmaningarna finns uppräknade i faktarutan intill den här artikeln. De är identifierade utifrån att kyrkorna i Lausannerörelsen globalt vill nå ut med evangeliet till betydligt fler människor än i dag. Bakom finns ett arbete av 1 500 evangelikala ledare i världen som har mötts till samtal och svarat på en enkät.
---
Fakta: 25 utmaningar och behov för kyrkorna till 2050
Dessa 25 områden – ”gapen” – kommer att diskuteras i olika arbetsgrupper vid Lausannekonferensen i Sydkorea.
1. Globalt åldrande befolkning.
2. En ny medelklass.
3. Nå nästa generation.
4. Islam.
5. Sekularism.
6. De minst nådda folkgrupperna.
7. Bibeln i en digital tidsålder.
8. Församling i digital tidsålder.
9. Lärjungaskap i digital tidsålder.
10. Evangelisation i digital tidsålder.
11. Artificiell intelligens och transhumanism.
12. Sexualitet och gender.
13. Holistisk hälsa.
14. Polycentrisk mission (utifrån flera geografiska centrum i kristenheten).
15. Polycentrisk resursmobilisering.
16. Integritet och antikorruption.
17. Andlighet i missionen.
18. Utveckla ledare med karaktär.
19. Människor som förflyttar sig.
20. Stadens gemenskaper.
21. Digitala gemenskaper.
22. Etnicitet och rasism.
23. Kristendom, radikal politik och religionsfrihet.
24. Värna om skapelsen och de utsatta.
25. Samhällets förtroende och påverkan av kristenheten.
---
Goda nyheter = dåliga nyheter
För Europa specifikt är en av de största utmaningarna kring mission, menar rapportförfattarna, att det kristenheten brukar beskriva som ”de goda nyheterna” för många européer har blivit samma sak som ”dåliga nyheter”. De förknippar det kristna budskapet med att vara ”moraliskt korrupt, intellektuellt naiv och känslomässigt irrelevant”, konstateras det i rapporten State of the Great Commission Report.
Den stora frågan för kyrkorna i Europa framöver – och för missionärer från annat håll som kommer hit – måste därför vara hur man kan leva och tala om evangeliet så att européerna upplever det som goda nyheter, framhålls det.
Ensamhet och åldrande befolkning
En annan punkt rapporten pekar på när det gäller Europa handlar om ensamheten, där kyrkorna skulle kunna betyda ännu mer för att skapa gemenskap mellan människor, och då inte minst i hemmen.
Missionsuppdraget gäller också att möta en åldrande befolkning i Europa och om att se till behoven bland de migranter som spås komma även framöver. Här finns alltfler församlingar som står fria från de traditionella samfunden.
Globala syd centrum
Men rapporten om kristenhetens stora uppdrag gäller hela världen, inte bara Europa. Daniel Råsberg fastnar vid att det globala syd numera är centrum för kristenheten i världen, och inte längre Västeuropa och USA. Tyngdpunkten har förskjutits.
– Kyrkorna i syd står för 70 procent av kristenheten i världen i dag. Men de ekonomiska resurserna i syd är samtidigt bara 20 procent av vad kristenheten totalt förfogar över, säger han.
– Är vi som västerländsk kyrka beredda att avstå både makt och resurser för att låta syd komma mer in i förarsätet i det globala missionsarbetet? Vi behöver ännu mer jobba tillsammans för att fler ska få höra om Jesus.
– Här finns det mycket att samtala om.
Uppväxta i kyrkan lämnar
I så väl USA, Europa som Afrika noterar rapporten en påtaglig ökning av människor som bekänner en tro på Gud eller annan högre makt, men som inte är anslutna till någon kyrka eller annat religiöst samfund, på engelska så kallade ”nones”. Det handlar om en sorts privatreligiositet, där många samtidigt har en uppväxt i en kyrka bakom sig, men har lämnat den.
Rapportförfattarna talar om unga människor som tröttnat på en ”död religiös tradition” som saknar betydelse i deras vardagliga liv – och efterlyser bättre möjligheter att i stället fördjupas i ett lärjungaskap.
Framför allt när det gäller södra Afrika går författarna från regionen till rätta med vad de kallar kyrkans ”självupptagenhet”. Kristenheten behöver ta de unga på allvar som lämnar kyrkan för att de tycker att den är ”antiintellektuell”, framhåller de, och skriver att kyrkan helt enkelt behöver ge svar på de ungas frågor. Här talas det också om behovet att forma och undervisa lärjungar som blir grundade i sin tro.
Korruption och transparens
Anna-Maria Jonsson, regionledare för Latinamerika och iberiska halvön hos EFK, och som hör till de svenskar som åker till Sydkorea, kommer för sin del att delta i den grupp som ska samtala om antikorruption och transparens vid konferensen.
Korruptionen är utbredd i det latinamerikanska samhället, som hon har på sitt ansvarsområde, och kyrkorna EFK samarbetar med jobbar aktivt mot detta. Anna-Maria Jonsson berättar om sex församlingar i städer i nordöstra Brasilien där frivilliga unga i kyrkorna senaste tiden har avslöjat tolv fall av misstänkt korruption hos myndigheterna.
– Här tror vi att vi har något att bidra med till andra kristna vi möter i Sydkorea. Men det kommer också vid konferensen att pratas om behovet av transparens inom kyrkorna. Statistik visar att det försvinner mer pengar i korruption internt i kyrkorna än vad kyrkorna totalt samlar in till global mission.
– Det är enorma summor som försvinner, och som kyrkorna utmanas att adressera, säger Anna-Maria Jonsson.
Vad innebär det att vara människa?
En stor utmaning för kristenheten att nå utanför kyrkornas väggar handlar, enligt Daniel Råsberg, om att kunna identifiera vad det innebär att vara människa. Hur kopplas evangeliet till den frågan? Detta i en tid när mänskligheten utmanas av artificiell intelligens (AI) och transhumanism, det senare den ideologi som hävdar att teknik och medicin kan övervinna människans begränsningar.
Identitetsfrågor kring sexualitet och kön ligger också nära här.
– Frågeställningar om rättvisa och hållbarhet är vidare viktiga. Här vill inte minst den unga generationen att vi ska ta ansvar.
Stora behov kring mental och social hälsa, där den psykiska ohälsan drar fram som en tyst epidemi i världen, är andra områden som behöver bearbetas, anser han utifrån rapporten. Liksom det faktum att medelklassen växer kraftigt i länder som USA, Kina och Indien, medan fattigdomen ökar rejält på andra håll i världen.
Lätt att bli bekväma – och isolerade
Daniel Råsberg påpekar samtidigt att kyrkorna inte får lura sig själva att det är de omgivande behoven i världen som ska driva missionen.
– Missionsuppdraget hänger framför allt ihop med vem Gud är och hur den bibliska berättelsen ska forma missionen, säger han.
Den globala konferensen Lausanne 4 i Seoul handlar om mission i dess bredaste bemärkelse, säger Daniel Råsberg; om allt det kyrkorna gör utanför sina egna dörrar, och det liv som kristna lever i samhället för att berätta om Jesus i ord och handling.
– En av våra frestelser som församlingar är att vi inte alls relaterar till det som är utanför kyrkan. Vi riskerar att bli både exkluderade från omgivningen och bekväma.
– På global nivå uppgår andelen kristna till bara 20–30 procent av jordens invånare. Många har fortfarande inte fått del av evangeliet och den upprättelse Jesus vill ge, säger Daniel Råsberg inför Lausanne 4 i Sydkorea.
Skilda utmaningar i olika världsdelar om att dela kristna tron
Östasien (Kina, Korea, Japan, Hongkong, Taiwan, Mongoliet)
En missionsutmaning i regionen är flera etniska minoritetsgrupper som ännu inte har nåtts av det kristna budskapet. Begränsad religionsfrihet är en svårighet för de kristna grupperna, i en miljö där ateistisk kommunism dominerar, men även buddhism, taoism och islam finns.
Migration har lett till spänningar, men också inneburit nya migrantförsamlingar, exempelvis i Japan.
Spända relationer mellan Kina och Taiwan, Nordkoreas militära hot och oroligheter i Hongkong orsakar splittring och rädsla i församlingar. Unga behöver involveras i kristet ledarskap. Man står inför en digital utmaning.
Latinamerika
Det beräknas att de stora evangelikala kyrkorna i Latinamerika i dagsläget har 33 000 missionärer utsända i 200 länder. Men de efterlyser mer samarbete. Nordamerika har exempelvis få missionärskandidater, men ekonomiska resurser. Medan Sydamerika har människorna, men inte pengarna.
Fattigdom och sociala orättvisor är ett särskilt fokus för de latinamerikanska kyrkorna. De identifierar samtidigt stora missionsbehov kring urbanisering, våld, droger, människohandel, migration, sociala orättvisor och arbetsliv. Latinamerikanerna pekar också på att den digitala tekniken med fördel kan användas för att nå fram till olika språk och dialekter som talas i länderna.
Europa
Det kyrkorna ser som de “goda nyheterna” uppfattas av många européer som “dåliga nyheter”. Att genom ord och handling ändra på detta är en av kyrkornas största utmaningar, skriver rapportörerna. Europa var den första kontinenten att bli kristnad, men också den första att bli långtgående avkristnad, påpekas det.
Sex faktorer lyfts fram som extra viktiga för att kyrkorna ska nå ut med den kristna tron: 1) återställa sanningen, 2) återskapa etik och moral, 3) återuppbygga gemenskaper, 4) arbeta digitalt, 5) respektera skapelsen samt 6) vara medveten om befolkningsförändringar (färre födda – fler åldrande).
Syd- och Östafrika
År 2100 beräknas Afrikas växande befolkning omfatta 40 procent av världens invånare, med många unga. Antalet kristna förmodas fördubblas till 1 100 miljoner 2050, söder om Sahara. Antalet muslimer väntas samtidigt öka rejält till 670 miljoner. Även om de kristna fortfarande är fler är tillväxttakten bland muslimerna betydligt högre under perioden.
Kyrkorna i Afrika har en unik möjlighet att tjäna i global mission – inte minst för att nå Asien, konstaterar afrikanska kristna ledare i rapporten. Trots att globala syd har majoriteten av världens kristna varnar de för tilltagande sekularisering där unga lämnar kyrkorna. Inflytandet på kulturen, politiken och näringslivet är litet från kristet håll.
Nordamerika
Är inne i en omvandling från ett samhälle där kristendomen varit kulturellt dominerande till att bli ett post-kristet eller sekulärt samhälle. Antalet kristna i Kanada har minskat med en fjärdedel till 53,3 procent 2021. I USA hade andelen minskat till 63 procent året därpå. För första gången någonsin är under hälften av befolkningen i USA nu med i en församling.
Centralt är skiftet från traditionella och institutionella former av religion till en individuell andlig identitet, där man inte längre är med i en kyrka. Okunnighet om Bibeln gör att de unga blir mottagliga för misstolkningar av kristen tro i populärkulturen och i ovederhäftiga källor.
Sydasien (Afghanistan, Bangladesh, Buhtan, Indien, Iran, Maldiverna, Nepal, Pakistan och Sri Lanka)
Genom att adressera fattigdom miljökriser, genderfrågor och kastdiskriminering kan kyrkorna utöva socialt inflytande. Det är viktigt att både predika och att älska sina grannar samtidigt.
Här finns en kulturell diskriminering likväl som statssponsrad förföljelse. Buddhism, kristendom, hinduism och islam existerar ihop med kommunism och radikal fundamentalism.
