Hur positionerar sig partierna i frågor som rör religion, migration, klimat och fred?
På söndag är det EU-val och Dagen har ställt sju frågor till de åtta svenska partier som i dag sitter i EU-parlamentet.
EU-samarbetet bygger på en kristen värdegrund, i alla fall har det varit så historiskt. Men hur är det i dag? Det är den första frågan vi ställer till de åtta svenska riksdagspartier som i dag är invalda i EU-parlamentet och som just nu profilerar sig bäst de kan för att få din röst.
När partierna svarar på frågan om EU:s koppling till kristna värderingar får vi två entusiastiska ja och ett tydligt nej. Mest entusiastiska är Kristdemokraterna.
”EU-samarbetet vilar tydligt på den västerländska kulturens filosofi och judisk-kristen etik och humanism”, svarar KD, som lägger till att det är denna grund som är en förutsättning för det mångkulturella Europa.
---
Parti för parti: Så vill de förändra i EU - sju stora valfrågor
Läs alla svar från partierna:
- Centerpartiet
- Kristdemokraterna
- Liberalerna
- Miljöpartiet
- Moderaterna
- Socialdemokraterna
- Sverigedemokraterna
- Vänsterpartiet
---
Även SD säger tydligt ja på frågan, konstaterar att samtliga länder i unionen är kristna och att det har satt ett fundamentalt avtryck. ”Med detta sagt har medlemsländerna också hundraåriga sekulära traditioner”, skriver partiet. Frågeställningen om vilken värdegrund EU-samarbetet vilar på är inte en sakfråga som man kan driva politiskt, utan snarare en mer ideologisk eller filosofisk fråga. I stort sett alla partier håller med om att kristendomen har spelat en betydande roll för Europa rent historiskt, men flera partier väljer ändå att lyfta in andra ord för att beskriva det nuvarande samarbetet.
”EU-samarbetet bygger framför allt på en demokratisk värdegrund”, svarar Centerpartiet. Europas historia är präglad av kristendomen, men EU-samarbetet vilar inte på någon specifik religion, resonerar Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet ger ett svar som sticker ut bland partierna. ”EU-samarbetet bygger på en marknadsfundamentalistisk värdegrund”, svarar partiet. ”Det är inte kristet enligt vår mening.” Partiet får inte heller få ihop en allt hårdare behandling av människor på flykt med en kristen idétradition.
---
Fakta: Sju frågor till riksdagspartierna
Här är frågorna som vi ställt till alla partierna som i dag är invalda i EU-parlamentet. Svaren i dess helhet går att läsa på Dagen.se
- EU-samarbetet sägs ibland bygga på en kristen värdegrund. Håller ni med om det?
- Vad vill ni göra inom EU-samarbetet för att stärka religionsfriheten?
- Vilken roll bör EU ha när det gäller konflikten mellan israeler och palestinier?
- Bör det bli lättare eller svårare att få asyl i EU?
- Vad är det viktigaste just nu för att bygga fred i Europa och andra delar av världen?
- På vilket sätt bör abort vara en fråga för EU?
- Hur vill ni att EU ska arbeta med klimatfrågan?
---
Religionsfriheten – så kan den stärkas
En fråga som sällan diskuteras är vad EU kan göra för att stärka religionsfriheten, en rättighet som redan är stark inom de flesta länder inom unionen. När de svenska partierna får en öppen fråga på ämnet väljer de flesta att nöjt konstatera att de grundläggande fri- och rättigheterna som redan finns är bra och ska försvaras.
Men vilka vill något mer?
Det parti som verkar brinna mest för frågan är Kristdemokraterna, som kommer med ett batteri av förslag. Partiet anser att kampen mot religionsförföljelse bör vara ett prioriterat mål för EU:s utrikespolitik, och vill bland annat att mer bistånd ska kanaliseras via ”organisationer och samfund som arbetar direkt i frontlinjen för att nå utsatta religiösa minoriteter”.
Utöver det föreslår KD tuffare krav på nätplattformar, bland annat för att motverka antisemitism. Ett annat förslag som partiet är ensamt om att lyfta är slopad vetorätt för enskilda länder i utrikesfrågor, så att EU enklare ska kunna bli religionsfrihetens beskyddare världen över.
Liberalerna har i sitt svar med en önskan om en ny lagstiftning som ska stoppa odemokratiska länder från att finansiera religiösa samfund. Därtill anser man att hatpredikanter bör nekas inresa i EU.
Moderaterna lyfter arbetet mot antisemitism, med löfte om att mer EU-medel öronmärks för att ungdomar ska kunna resa till de platser där Förintelsen ägde rum.
Vänsterpartiet svarar att respekten för religionsfrihet ska vara avgörande för om ett nytt land ska kunna bli medlem i EU. ”På samma sätt bör brott mot dessa principer kunna leda till uteslutning.”
Israel och Palestina
Hamas terrorattack mot Israel och det påföljande kriget i Gaza har skapat ett enormt engagemang, inte minst politiskt. När vi frågar partierna vilken roll EU bör ha i den pågående konflikten är det generella svaret att unionen bör kunna spela en större roll. I sina svar ger de flesta kritik till båda parter i konflikten, men det intressanta är vad partierna lägger sitt fokus på. Något förenklat går det att se att partierna på högerkanten betonar Israels rätt att försvara sig medan partierna på vänsterkanten snarare är snabba med att komma till palestiniernas försvar.
”Vi vill bland annat att EU kraftfullt verkar för en permanent vapenvila och att Israel ska stoppa det besinningslösa våldet mot Gazas civilbefolkning”, svarar exempelvis Miljöpartiet.
MP kräver också att olika handelsavtal med Israel bryts och vill införa ett importförbud av produkter som tillverkas i olagliga bosättningar. När partiet sedan skriver att Hamas måste släppa sin gisslan lägger man också till att det gäller ”andra illegalt frihetsberövade personer”, i ännu en tydlig markering mot Israel.
Vänsterpartiet är inne på samma linje, och tillägger att en långsiktig fred inte är möjlig förrän Israels ockupation av Palestina, inklusive blockaden av Gaza, upphör.
På högerkanten är det främst L, KD och SD som lyfter fram det israeliska perspektivet.
”I det pågående kriget mellan Israel och Hamas är det självklart att EU ska stötta Israel i att snarast få tillbaka gisslan som kidnappats av Hamas”, svarar exempelvis Liberalerna.
SD kallar Hamas för islamister och menar att Israel både har rätt och en skyldighet att försvara sin egen befolkning, och att EU skulle kunna bistå med mer hjälp i kampen mot terrorism.
KD är också tydligt med Israels rätt till självförsvar, så länge den sker i enlighet med folkrätten. Partiet föreslår också sanktioner mot Hamas företrädare, som ett sätt att få loss gisslan.
De två statsbärande partierna, S och M, liksom Centerpartiet, håller en mer diplomatisk linje i sina svar. De kantrar inte över i favör åt någon av parterna i konflikten, utan har krav på eldupphör, vill att gisslan frisläpps och menar att målet är en tvåstatslösning.
Migration engagerar
Bör det bli lättare eller svårare att få asyl i EU? Migrationsfrågan har länge varit en het politisk fråga och EU har nyligen också klubbat igenom en migrationspolitisk överenskommelse. Men att bara luta sig tillbaka och vara nöjd är inte aktuellt. Flera partier vill antingen strama åt, eller öppna gränserna.
Alla partier säger sig värna asylrätten, även om de lägger lite olika betydelse i vad det innebär. Men Moderaternas svar är ganska typiskt.
”Den som har asylskäl ska få skydd. Ett stort problem för Europa och Sverige är dock att majoriteten av dem som kommer hit är ekonomiska migranter”, skriver M i sitt svar.
Så svaret på om det ska bli lättare eller svårare att få asyl kokas ned till att vi måste stänga dörren för ekonomiska migranter, samt att migrationen till Sverige måste minska för att vi ska klara av migrationen.
Socialdemokraterna betonar också i sitt svar den svenska situationen.
”Sverige har redan tagit ett stort ansvar vilket flera andra länder inte har gjort och nu behöver göra”, skriver partiet.
Kristdemokraterna sticker ut i sitt svar, i och med att man går till val på att få asylprövningen förlagd utanför EU:s gränser. ”Då får vi möjligheter att hjälpa dem med störst skyddsbehov och människor slipper göra livsfarliga resor över Medelhavet”, resonerar partiet.
Att migration är en profilfråga för SD märks tydligt. Partiet kommer med det överlägset längsta svaret i sin iver att förklara att majoriteten av dem som söker sig till EU är ”lycksökare och ekonomiska migranter”. Så länge EU fortsätter med nuvarande politik och inte hindrar dem från att komma hit för att söka asyl, riskerar skuggsamhället att växa och människor kommer att fortsätta att dö i Medelhavet.
Vänsterpartiet är det enda parti som svarar att det bör bli lättare att få asyl. ”Framför allt måste EU sluta hindra människor på flykt från att ta sig till Europa. I dag dör flyktingar på Medelhavet eller fastnar i flyktingläger under fasansfulla förhållanden på grund av EU:s politik”, svarar de.
Även MP har en mer bejakande hållning. Men också Liberalerna efterfrågar fler lagliga vägar in i EU för asylsökande medan Centerpartiet vill se mer enhetliga asylbeslut i unionen.
Fred och säkerhet
Kriget rasar vidare i Ukraina och den ryska aggressionen tycks inte avta. Även i andra delar av världen pågår konflikter. EU, som startade som ett fredsprojekt, är ännu förskonat från krig. Men vad är det viktigaste just nu för att bygga fred i Europa och andra delar av världen?
Frågan som vi ställer till partierna är öppen. Men de flesta väljer ändå att fokusera på Ukraina och betona vikten av att ha EU:s stöd i ryggen.
”Sverige behöver skicka JAS Gripen och stötta Ukraina med både mer militärt och ekonomiskt stöd så länge det krävs”, svarar Centerpartiet på frågan vad som just nu krävs för att bygga fred.
Även Liberalerna vill ge mer vapen och ammunition till Ukraina, då stöd behövs ”till dess att den sista ryska soldaten har lämnat”.
SD väljer också att lyfta fram att Sverige måste bygga upp sin egen försvarsförmåga och att demokratier måste rustas så att de kan vara avskräckande mot diktaturers aggression, med Ukraina som exempel.
Det enda parti som i sitt svar inte omnämner Ukraina är Vänsterpartiet, som i stället svarar så här på frågan vad EU bör göra för att skapa fred:
”Att EU konsekvent står upp för mänskliga rättigheter och folkrätten samt ökar biståndet, både i omfattning och kvalitet.”
Miljöpartiet har ett liknande svar. Partiet skriver att EU måste ta en ledarroll i kampen för en fredlig och rättvis värld, vilket inkluderar att ”solidariskt bistå Ukraina”. MP lyfter som enda parti också vikten av nedrustning.
Aborträtten i EU
På vilket sätt bör abort vara en fråga för EU? Vi ställer den frågan eftersom så många svenska partier väljer att lyfta fram den inför valet. Men det vilar något paradoxalt över frågeställningen. För samtidigt som sju av åtta partier skriver under på att alla kvinnor i EU ska ha rätt till abort påpekar flera av dem att lagstiftningen måste skötas på nationell nivå.
”EU ska inte detaljreglera svensk abortlagstiftning. Den ska vi besluta om i Sverige”, svarar exempelvis Moderaterna på frågan.
”Men rätten till abort ska vara grundlagsfäst i hela EU, eftersom vi anser att kvinnors självbestämmande över sin egen kropp är en mänsklig rättighet.”
Liberalerna svarar på ett liknande sätt – att rätten till fri abort ska grundlagsskyddas i hela EU, men att varje land måste ansvara för sin egen lagstiftning ”eftersom vi aldrig kan acceptera att ett medlemsland tvingas införa strängare regler”. Partiet lägger till att den EU-medborgare som förvägras abort i sitt hemland ska ha rätt att genomföra det i ett annat medlemsland.
Sverigedemokraterna är det enda parti som går emot strömmen och svarar att abort inte är en fråga som ska hanteras på EU-nivå. ”Inget land ska kunna påtvinga ett annat land sin abortlagstiftning, oavsett om det är Polen eller Sverige.”
KD har tidigare haft exakt den hållningen, men anser nu att rätten till abort ska skrivas in i EU:s rättighetsstadga. Samtidigt vill partiet betona att det här inte betyder att EU utvidgar sina befogenheter och börjar detaljstyra lagstiftning på nationell nivå: ”Svensk abortlag ska likväl bestämmas av Sverige.”
På den politiska vänstersidan betonas rätten till abort i hela EU och partierna väljer att inte alls problematisera hur det ska gå ihop med varje lands egen lagstiftning. Som hos MP, som svarar att alla i EU ska ha rätt till abort, oavsett vilket land man bor i. Ett liknande svar ger Socialdemokraterna: ”Vi vill se att rätten till abort blir en del av de rättigheter som gäller alla EU-medborgare.”
Klimatet en ödesfråga
Hotet om klimatförändringar är ett globalt problem, och det är ganska naturligt att EU är en viktig spelare här. Så hur vill partierna att EU ska agera? Flera av dem svarar att det är viktigt att EU tar på sig ledartröjan, men vad det sedan betyder skiljer partierna åt.
En tydlig skillnad är synen på kärnkraft, något som partierna högerut gärna pratar om som ett sätt att få ned utsläppen. Alla tre regeringspartierna M, L och KD får med ordet kärnkraft i sina svar.
Partier högerut är också mer måna om att betona att klimatomställningen ska ske samtidigt som EU ska kunna behålla sin konkurrenskraft.
Centerpartiets svar är att konkurrenskraftiga företag måste vara med och bidra till den gröna omställningen, men också att fossila subventioner ska fasas ut och att alla EU-länder ska tvingas leva upp till sina klimatmål. Partiet önskar också en klimatdeklaration på alla varor som säljs, ”så det är tydligt vilket klimatavtryck varorna vi köper har”.
Även Liberalerna delar denna marknadsvänliga gröna linje, och menar att det går att kombinera en ambitiös klimatpolitik med en växande ekonomi där människor ska få det bättre tack vare att nya gröna jobb skapas.
V och S är de enda partierna som uppger ett konkret mål när det gäller utsläppen. Vänsterpartiet vill att EU har nollutsläpp senast 2040 medan Socialdemokraterna anger år 2045.
Miljöpartiet beskriver klimatfrågan som vår tids största ödesfråga och att det är den absolut viktigaste i EU-samarbetet. ”Att vässa EU:s klimatarbete, höja ambitionerna, hålla vad vi lovat i Parisavtalet, och anpassa all politik därefter är en av EU:s viktigaste uppgifter”, svarar MP på frågan om EU:s roll.
SD sticker ut bland partierna genom att lyfta fram att klimatfrågan är global, och att EU:s politik snarare kan bli kontraproduktiv om de ambitiösa målen leder till att företag flyttar någon annanstans. Då blir livet sämre för EU-medborgare, samtidigt som utsläppen fortsätter att ske någon annanstans i världen. Några egna ambitiösa klimatmål presenterar partiet inte.
---
Fakta: EU-valet
- Alla 27 länder i EU går till val gemensamt för att välja fram ett nytt Europaparlament.
- I Sverige hålls valet söndagen den 9 juni.
- Det går bara att rösta på partier i sitt eget land, och varje land har ett visst antal mandat som ska tillsättas.
- Sverige har 21 mandat av EU-parlamentens 705.
- På EU-nivå samarbetar de nationella partierna i större partigrupper, för att på så sätt kunna få inflytande för en viss ideologisk inriktning.
- Den största partigruppen är kristdemokratiska/konservativa EPP där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.
- L och C ingår i en liberal grupp, S i den stora socialdemokratiska gruppen, MP i den gröna gruppen, SD i en nationalistisk partigrupp och V hör hemma i en gruppering längst ute på vänsterkanten.
---
