Dokument

Professorn: I dag håller sig filantroper inte i bakgrunden, de vill se resultat

De rika har många gånger gått in och skänkt pengar för att räta ut orättvisor – men i dag är företeelsen allt mer ovanlig • Professorn Lars Trägårdh: Många nyrika har dykt upp i Sverige – men de är globalister som frotterar sig med en global klass av superrika människor och lär sig av dem.

Från den välbärgade företagaren som skänker pengar som en god kristen, till filantrokapitalisten som på ett personligt plan vill vara med och förändra världen, så har filantropin förändrats genom historien.

Den ene är rik och den andre är fattig. Så hur gör vi för att räta ut orättvisan? Filantroper har här många gånger klivit in för att göra skillnad och delat med sig av sin rikedom.

– Det handlar om just det här, maktrelationen, säger Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet.

Han har studerat filantropi som fenomen och berättar att det skett en hel del förändringar över tid. Bilden av filantropen är ofta hämtad från USA, där den välbärgade kapitalisten delar med sig av sitt överflöd. Historiskt har det också varit kopplat till den kristna tron där givandet i sig ansågs som viktigt, ett moraliskt imperativ.

En svensk väg

Även i Sverige har det här perspektivet funnits, framför allt innan välfärdsstaten byggdes ut. Men efter andra världskriget började de nordiska länderna att gå en annan väg.

– De ekonomiska orättvisorna skulle främst bekämpas med hjälp av skatt, inte välgörenhet eller filantropi, begrepp som snarast fick en negativ klang, berättar Lars Trägårdh.

– Det är inte bara socialdemokratin utan även folkrörelserna i allmänhet som står för det här, där man gick emot det som man i grunden såg som den borgerliga synen på välgörenheten, en ojämlik maktrelation där vissa tvingades att stå med mössan i hand.

Tanken var att i stället bygga ett samhälle där ingen skulle vara beroende av en annan persons välvilja.

Olika syn på skatt

Här går det att se en betydande skillnad mellan hur Sverige och USA utvecklats, där man i Sverige började bygga upp ett välfärdssamhälle med hjälp av skatter, medan man i USA snarare införde skattelättnader för välgörenhet vilket gav helt andra förutsättningar.

– Där skapade man möjlighet att undvika skatt genom att exempelvis lägga pengar i stiftelser.

I kölvattnet växer det fram ett system där rika människor hjälper samhällets institutioner via olika donationer, exempelvis till kultur och bistånd.

– Men i Sverige har vi i stället en förstärkning av staten där man ser skatten som den legitima vägen att lösa samhälleliga problem. Så filantropin börjar förtvina i Sverige, grunden är att ingen ska tvingas vara beroende av välgörenhet, säger Lars Trägårdh.

Vad som händer är att rika välgörare börjar ge pengar till helt andra saker, samhällets fattiga får staten ta hand om och donationerna går till saker som inte konkurrerar med skattesystemet, exempelvis medicinsk forskning.

– Men välgörenhet överlever också via givande till saker i länder långt borta, ofta sker det med religiösa förtecken, säger Lars Trägårdh.

Här finns också de framväxande hjälporganisationerna som tar sig an sociala problem som staten inte lyckas lösa vars arbete byggs upp mycket med hjälp av gåvor, flera av dessa agerar på kristen grund.

De nya filantroperna

I modern tid har en helt ny typ av välgörare dykt upp. Lars Trägårdh väljer att kalla dem för filantropiska kapitalister. Det här är personer som inte har med sig det religiösa perspektivet, utan snarare ser de sig själva som begåvade när det gäller problemlösning eftersom de lyckats så väl med att tjäna storkovan.

– Filantropkapitalisten är en person som tror sig kunna lösa problem i största allmänhet. De nöjer sig inte med att ge pengar, utan de vill också kontrollera hur de används.

Bill Gates får väl se som det främsta exemplet.

– Där de tidigare filantroperna gav pengar och höll sig i bakgrunden kliver de här fram och har med sig ett mer affärsmässigt perspektiv, de vill se resultat, att deras pengar ska lösa problem och användas på ett effektivt sätt.

Många nyrika

Samtidigt, menar Lars Trägårdh, är vi just nu mitt inne i ännu en förändringsprocess när det gäller filantropi. De nordiska länderna börjar nämligen bli mer internationella. Många nyrika har dykt upp på scenen och vill vara med och göra gott.

– Men många av våra nyrika i Sverige är globalister, de frotterar sig med en global klass av superrika människor och lär sig av dem.

På så sätt är den svenska filantropin på väg att amerikaniseras, med fundraising och välgörenhetsevent, där rika träffas vid exklusiva tillfällen där det också samlas in stora summor pengar.

– Det här är något nytt, med influens från USA. Definitivt är det så att vi befinner oss i ett förändringsögonblick just nu.

Fler artiklar för dig