Hur ska du bo när arbetslivet är över? Både för den som är en pigg och aktiv senior och klarar sig själv och för den som behöver vård och omsorg finns boenden med kristen grundsyn som ett alternativ.
Dagen listar ett 40-tal olika senior- och äldreboenden som drivs av kyrkor eller diakonistiftelser.
Allt fler som tar ut pension i 65–70-årsåldern har god hälsa och massor av energi för att resa, spela golf, passa barnbarn och hjälpa till ideellt i kyrkan eller i second handbutiken. Men hur ska man egentligen bo under senare delen av livet? Senior- och äldreboenden på kristen grund är ett alternativ.
Det är svårt att få en riktig överblick över hur många sådana boenden som finns – och var. Dagen har frågat runt i kyrkor och samfund, liksom hos kristna pensionärsorganisationen RPG och paraplyorganisationen Famna för idéburen välfärdsverksamhet. Men ingen har riktigt koll på helheten.
Dagen har lyckats kartlägga ett drygt 40-tal aktörer på kristen grund runt omkring i landet som kan erbjuda drygt 2 160 lägenheter för äldre att välja mellan – från Skellefteå i norr till Malmö i söder.
---
Boendeformer för äldre
- Trygghetsboende. Ofta från 65 eller 70 år. Boende i egen lägenhet, där ofta pigga seniorer klarar sig själva, men med en gemensam samlingslokal och en trygghetsvärd i byggnaden, ofta sponsrad av kommunen.
- Seniorboende. Ofta från 55 år. Vanliga lägenheter, helt utan personal. Den enklaste formen av boende.
- Särskilt boende. Den mest vårdtunga äldreomsorgen, med sjukvårds- och omsorgspersonal på plats och möjlighet till matservering med mera.
---
Trygghetsboende, seniorboende och särskilt boende
För den som är pigg och aktiv senior är ett så kallat trygghetsboende med hyres- eller bostadsrättslägenheter den vanligaste boendeformen på kristen grund. Här finns flera frikyrkoförsamlingar, Svenska kyrkan och Katolska kyrkan med som aktörer och huvudmän runt omkring i landet – och nya bostäder är på gång.
Trygghetsboende innebär att hyresgästerna sköter sig själva i sina lägenheter från 65- eller 70 års ålder. Men de har oftast tillgång till en trygghetsvärd i fastigheten på hel- eller deltid, som brukar hjälpa till med trevliga aktiviteter i en gemensam lokal. Värden är vanligtvis sponsrad av kommunen och utför inte hemtjänstuppgifter. Sådant får ordnas på annat sätt om behov med tiden uppstår.
Dagen har hittat drygt 500 lägenheter i trygghetsboenden på kristen grund (se nedan).
Seniorboenden från 55 års-åldern är ett ännu enklare boendealternativ. Här bor du i vanliga lägenheter som är något tillgänglighetsanpassade och ofta har ett gemensamhetsutrymme, men utan närvarande personal. Drygt 280 sådana seniorlägenheter kan Dagen lista.
Den mer klassiska äldreomsorgen – så kallade särskilda boenden – är en tredje möjlighet och riktar sig till den som på äldre dagar behöver praktisk hjälp av vård- och omsorgspersonal i vardagslivet och kanske matservering. När Dagen letar efter sådana hittar vi 1 375 platser, men med stor koncentration till Stockholm – och till viss del Göteborg och Malmö.
Hur den kristna värdegrunden gestaltas och får utrymme varierar från huvudman till huvudman och mellan de olika boendena.
[ Marianne, 76, är gympaledare på kyrkans trygghetsboende ]
---
Dagen listar tre olika typer av boenden för äldre som drivs av kyrkor och kristna diakonisällskap runt omkring i landet. Fler boenden än dem som står i listan kan finnas. Inom parentes anges antal platser/lägenheter. Totalt i listan: 2 237 platser/lägenheter.
Seniorboende 55 +, vanliga lägenheter – ingen personal
- Hannahuset, församlingen Josua i Gamleby (33).
- Josephinahemmet, katolskt. Blackeberg, Stockholm (38).
- Kungsängsgården, Uppsala, Samariterhemmet (50).
- Laurentiusgården i Örebro, Svenska kyrkan (101).
- S:ta Maria i Alsike utanför Knivsta, Svenska kyrkan (26).
- Seniorboende Dalen, Frälsningsarmén Nässjö (28).
- Själagården i Gamla stan, Stockholm, Svenska kyrkan (40).
- Stiftelsen Tryggheten, Skellefteå. Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan och EFS (50).
Trygghetsboenden 65+ eller 70+, egna lägenheter med en trygghetsvärd
- Alingsås Pingst, planerar att bygga (50 – för äldre och unga).
- Astrarna, Pingstkyrkan Eskilstuna (26).
- Birgittasystrarna, katolskt, Danderyd i Stockholm (22).
- Fristad trygghetsboende, Härnösand. Vårsta diakoni, Svenska kyrkan (20).
- Kanalgården, Equmeniakyrkan i Sandviken (52).
- Kungsportskyrkan, EFK, Huskvarna, (43).
- Lindgården, Jönköping, ekumeniskt (drygt 100).
- Kafjärdens församling, Eskilstuna, Svenska kyrkan (12).
- Ryttargårdskyrkan (EFK), Linköping, planerar att bygga (60).
- Stiftelsen Oscar I:s minne, katolskt, Bagarmossen i Stockholm. För kvinnor (41).
- Umeå Pingst, planerar att bygga (80).
Särskilda äldreboenden – mer vårdtunga
- Betelhemmet i Jönåker utanför Nyköping (16).
- Bräcke diakoni, Stockholm, fem olika äldreboenden: Hornstull (36), Reimersholme (34), Villa Vesta (50), Pilhamns gårdar (70) och Starbogården dagverksamhet (17).
- Ebbagården, Uppsala, Samariterhemmet (33).
- Edsätrahemmet, Skärholmen, Stockholm, stiftelse närstående Equmeniakyrkan (48).
- Ersta diakoni, Stockholm, sju olika äldreboenden: Ednahemmet (60), Hannahemmet (54), Lydiahemmet (54), Mariahemmet (83), Näsby park (36), Sarahemmet (54) och Susannahemmet (90).
- Hyllie park i Malmö – EFK, på väg att överlåtas till Malmö stad (34).
- Juliahemmet, Uppsala, Ersta diakoni (69).
- Löjtnantsgården, Stockholm, Immanuelskyrkan (54).
- Stora Sköndal, Stockholm, sex olika äldreboenden: Johannesgården (33), Villa Magnolia (74), Solgården (65), Villa Skönviken (108), Sköndalsvillan (80) och Villa Tollare (72).
- Vasahemmet i Göteborg, Betlehemskyrkan (51).
---
Diakonalt uppdrag
Stefan Beimark, pastor för Pingstkyrkan i Örnsköldsvik och ordförande för Pingst Socialt på nationell nivå, säger att pingströrelsen vill vara öppen för att agera mer inom området äldre och seniorer om det skulle öppna sig vägar på samhällelig nivå. Exempelvis genom att bygga fler trygghetsboenden. Han konstaterar samtidigt att det handlar om stora investeringar, där inte så många församlingar är framme än.
– Jag ser ett diakonalt uppdrag i att möta seniora medborgare på kristen grund. Jag hör att det finns en vilja på många håll, men inte en färdig plan att hjälpa och stötta. Vi vill samtidigt inte bli en kommunal utförare som vilket företag som helst, utan måste motiveras utifrån att vi är kyrka, säger Stefan Beimark.
Mål: tio procent idéburna
Stefan Nilsson är direktor för Ersta diakoni och ordförande för paraplyorganisationen Famna, som företräder de idéburna inom välfärdssektorn. Han hoppas att den idéburna äldreomsorgen ska växa framöver och att det ska visas mer av politisk vilja att underlätta, samtidigt som han hoppas att kyrkorna visar lite mer av framåtanda på området.
– Vårt mål är att de idéburna aktörerna till år 2030 ska ha gått från tre procent till tio procent av välfärden i Sverige, säger Stefan Nilsson.
---
Fakta: Idéburen äldrevård i Europa
- Jämfört med övriga Europa är det förhållandevis få vårdtunga äldreboenden som drivs av kyrkor och diakoniverksamheter i Sverige. Andelen idéburen välfärd, generellt, uppgår till tre procent.
- I Tyskland är motsvarande siffra för äldrevården över 40 procent.
- I Norge och Danmark, som är mer lika Sverige i skattefinansiering och offentlig styrning, uppgår andelen idéburna i hela välfärden till 9 procent respektive 14 procent.
---