En ny kategori av Jesusnyfikna människor har de senaste två åren sökt sig till samlingarna i Karlstad Pingst. Många har plöjt djupt i nyandligheten under lång tid men vill nu undersöka om kristen tro kan vara något för dem. För församlingen och dess pastor Sam Wohlin har det varit en positiv utmaning som påverkar såväl personliga vanor som den egna självbilden.
– En kvinna sa till mig efter första gången hon varit här på gudstjänst: Jag inser att jag längtat efter Gud i hela mitt liv.
KARLSTAD. Det gångna året har församlingen genomfört sin största Alphakurs någonsin. 60 personer hade anmält sig till en grundkurs om kristen tro. Hälften var ungdomar och flera kom från nyandligheten. Ett nyandligt center i närheten har genom åren lockat tusentals andligt nyfikna till Värmland med alltifrån kurser till festivaler och olika retreater. Under den gångna hösten har gudstjänsterna ofta haft nyandliga besökare.
Den här terminen har en av medlemmarna tillsammans med några av sina kristna vänner precis dragit i gång en ny Alphakurs, den här gången i Molkom med ett 30-tal deltagare. Ett antal har döpts av ledare från Pingstkyrkan i kyrkan eller ute i sjöar och flera är på gång att döpas i Equmeniakyrkan i Molkom. Det är som att en boll är satt i rullning.
”Människor väldigt berörda”
Rörelsen bland nyandliga började med att Malina Arp, en av de tongivande kvinnorna från det nyandliga centret i Värmland, kom till kyrkan för två år sedan. Sam Wohlin drar en parallell till Jesusberättelsen om den samariska kvinnan.
– Någon kommer till tro och helt plötsligt så drar den med sig fler. Det häftiga är att människor har blivit väldigt berörda, så jag tror ju jättemycket mer på våra gudstjänster för sökare efter att de här människor har varit här, än jag gjorde innan, förklarar Sam Wohlin.
– Det är ju de som kommer till mig och säger: ”Lovsång! Jag blir så berörd av Gud, vad häftigt!” Och en annan sa: ”Jag hade tusen frågor när jag kom, och nu har jag inga frågor”.
[ Cassandra: ”Om man ber till mörka makter om hjälp öppnar man också dörrar” ]
Har det nyvaknade intresset utifrån ökat tron hos församlingens medlemmar?
– Ja. Och jag skulle säga att självförtroendet ökar. Man måste ju akta sig för att bygga en kyrka bara för kristna, som i bästa fall ger tron vidare till sina barn.
Bilden av kyrkan som oattraktiv krackelerar. Plötsligt kommer nya människor hela tiden till församlingens gudstjänster. Att gemenskapen omfattar ett 20-tal olika nationaliteter säger något om att här finns en kulturell mångfald.
– Det gäller ju bara att det finns människor som säger: ”Kom, följ med mig!” En nyinflyttad tjej hade till exempel med sig tio kompisar på en gudstjänst efter en universitetshelg. Och det är ingen som tycker att det är konstigt, utan de tycker det är ganska fascinerande att vara med om det här. Detta har vi ju aldrig varit med om förut i våra liv, säger Sam Wohlin.
– Och sedan är det en sak till. En del har bilden att kyrkan är tråkig, men när de väl är här så är det faktiskt ingen av de nya som säger det. För vi berör ju jättestora livsfrågor.
Människorna som kommer från nyandligheten är ofta hängivna sökare. Betyder det också att de har en speciell andlig begåvning?
– Jag funderar ibland om det är så att andlighet är mer naturligt för vissa. Människor är väldigt olika. När vissa ska komma till tro så är det bara intellektuella resonemang hela tiden. Bara vetenskapssnack. Men andra är själsligt känslomässiga med sinne för dans, drama, konst och annan kreativitet. Jag tror att vissa människor kanske är mer andligt musikaliska eller vad man ska säga. Det är väl ganska rimligt med tanke på att det är så med de flesta saker i livet, att man är mer eller mindre fallen åt olika håll.
– Sedan tror jag också att när människor utsätts för livskriser, alltså när man insåg att min syster eller min mamma dog eller att vårt barn inte överlevde. När riktigt svåra saker drabbar oss tror jag att människor, inte alltid men ofta, öppnar en dörr till frågan: Finns det inget mer än så här?, konstaterar Sam Wohlin och citerar en icke troende vän som sa till honom när en av den personens närmaste blivit väldigt sjuk, att ”jag har slutat skoja om Gud”.
[ Healern avrådde från att ingripa vid självmord ]
Möter djup andlig längtan
Sam Wohlin vill inte blåsa upp det som händer till något det inte är. Inflödet i kyrkorna av människor från nyandligheten är fortfarande blygsamt, men det senaste halvåret har det ökat påtagligt och han har aldrig tidigare mött en så djup andlig längtan som på de nya Alphakurserna.
– Många svenskar tvekar mycket inför Gud och Jesus. Här finns en enorm andlig öppenhet, konstaterar han.
Hur har inflödet av nya människor påverkat de som redan vandrat länge med tron?
– Med fascination tror jag. Att se att: ”Wow, här finns människor som också längtar efter Gud precis som vi gör och som får uppleva mer av Guds närvaro fast de har haft andra erfarenheter av andlighet än vad vi har”,
Sam Wohlins erfarenhet är att andliga tekniker inte räcker för att människor ska nå fram till Gud, utan att det stannar vid en opersonlig andlighet som aldrig kan ge de svar som vi djupast längtar efter. Men kristen tro bygger på en personlig relation med Gud.
– Andliga tekniker är djupt förståeligt utifrån ett hängivet sökande, men om man vill ha en relation med Gud så tror jag att det är helt unikt med Jesus som vägen till Gud. Jesus Kristus erbjuder oss frälsning bortom döden och där finns något mer än vad andliga tekniker kan erbjuda. Jag känner igen mig själv i de andliga sökare som kommer till oss. Jag har själv sökt så mycket, säger Sam Wohlin.
Kyrkan – hav eller insjö?
Flera gånger under vårt samtal återkommer han till en av sina favoritbilder när det gäller synen på den kristna tron – är den ett hav eller en liten insjö?
– Väldigt många tror jag tänker om kyrka och kristen tro i Sverige att den är som en sjö, inte ett hav. Men det som vi håller på med är ju världens största trosgemenskap. Var tredje människa på jorden tillhör någon slags kyrka. Kristen tro öppnar dörren till himlen. Den öppnar dörren till Gud. Det är som att kasta sig i ett gigantiskt hav, säger han och tillägger att det finns ingen som går att jämföra med Jesus och hans anspråk och inflytande i världen.
Kort sagt, den kristna tron spänner över hela världen.
– Om människor kan upptäcka vad kristen tro verkligen är, då handlar det ju om att koppla upp sig på en relation med universums skapare. Det handlar om att Gud har blivit människa i Jesus Kristus och att Jesus har visat sitt ansikte, Guds ansikte i världen. Om människor fattar det och dessutom blir uppfyllda av den helige Andes kraft, det kan ju förändra hela ens liv.
[ Malina Arp provade det mesta inom nyandlighet - till dagen då Gud stod i vardagsrummet ]
För några år sedan satt Sam Wohlin och hans församling ner och resonerade om vilken slags kyrka de ville vara. Svaren de kom fram till var lika självklara som klassiska i frikyrkosammanhang – en plats där människor känner sig älskade och välkomna, en kyrka där man älskar Gud, en växande gemenskap. Men en slutsats stack ut mer än de andra.
– Vi sa att vi ville gå över gränser så att det vi gör inte bara blir en kyrkgrej, utan en angelägenhet för hela samhället.
[ ”Jag tror man leker med den andra sidan – det är inte harmlöst” ]
Har utvidgat sin vänkrets
Slutsatsen kom att påverka Sams personliga livsresa och han har medvetet ändrat sina beteendemönster.
– Sedan dess har jag träffat väldigt mycket mer människor som inte är frikyrkliga eller som delar min tro. Folk som relaterar mer till mig som vän än som pastor. Muslimer, buddhister, hinduer, nyandliga, ateister. Det har varit fascinerande, erkänner han.
Att få ta del av så många människors olika erfarenheter har gjort honom mer fascinerad av tro, både i sin roll som pastor och medmänniska.
– Jag är på jakt efter en mänsklig kristen andlighet där människor kan ha med sitt vardagsliv och sin familj och leva ut kärleken i evangeliet. Människor behöver nåd och kärlek. Vi klarar inte att klättra till Gud. Men drivet måste komma inifrån, från människan själv, säger Sam Wohlin.
Ett av hans favoritcitat kommer från Sara Lindholm som tidigare var pastor i Malmö. Hos sa: ”Jag har tänkt att andra människor behöver Jesus. Men jag har insett att jag behöver Jesus.”
– Världen är en skakig plats just nu. Folk känner mer och mer att tryggheten kanske inte finns där de trodde att den fanns. Jag tänker att det är jobbigt för folk, men det är gynnsamt för Guds rike.
Kristen tro syns åter i medierna
Sam Wohlin blev förvånad över att pandemin inte blev ett uppsving för kyrkorna. I stället fastnade folk vid sina skärmar. Men nu tycker han sig se ett Sverige som öppnar sig på ett nytt sätt.
– Den gångna julen har vi bland annat tack vare ärkebiskopen debatterat Jesus och möjligheten till mirakler. Han vågade säga att han tror att Jesus är uppstånden från de döda utan att säga att det bara är poesi eller något obegripligt mysterium. Helt plötsligt är kristen tro på kultursidorna på riktigt igen i de stora tidningarna. Och jag ser ju i vår egen församling att det är nya människor som söker sig till Gud.
Uppenbart finns massor av andliga sökare i Sverige. Tror du att kyrkan klarar av att möta deras längtan?
– Ja absolut. Om vi bygger broar med människor och om det finns broar mellan kyrkan och samhället. Varför skulle man inte lika gärna kunna gå hit som på någon nyandlig kurs? Men det måste också finnas en genuin andlighet som kan nå sökare, en del av svenskt gudstjänstliv är alldeles för introvert och internt. Det måste förändras, annars kommer kyrkor att dö ut i stället.
[ Malina upplevde en osynlig strid i hemmet när hon lämnade nyandligheten ]
---
Fakta: Sam Wohlin
- Ålder: 54 år.
- Familj: Gift med Fotoula och två vuxna barn, Robin och Elenni.
- Gör: Pastor och föreståndare i Karlstad Pingst.
- Favoritbibelord: Psaltaren 42:2 ”Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud”.
- Övrigt; Har skrivit två böcker. Den senaste heter ”Resan mot Gud – kristen i ett nytt årtionde” (Sjöbergs förlag),
---
