Svenska församlingar gav missionären ekonomiskt stöd – samtidigt begick mannen sexuella övergrepp på barn • Missionären har personliga kontakter kvar i församlingarna • Dagen kartlägger berättelserna som skakat svensk mission.

Som åttaåring fick pojken börja sova i missionärens sovrum. Hur pastorn också utnyttjade honom sexuellt vågade han berätta först som vuxen. Svenska församlingar var samtidigt ovetande. Men de stod bakom missionären ekonomiskt och skickade pengar till det sociala arbetet i Asien där hundratals barn och vuxna fick hjälp. Borde församlingarna ha känt till? Vilket ansvar har de efteråt? Dagen har kartlagt berättelserna som skakat svensk mission.

Det är vittnesmål om grooming och sexuella utnyttjanden som kommer från två missionsfält i Asien, där svenska frikyrkoförsamlingar och en fristående svensk insamlingsorganisation under flera decennier har arbetat genom den numera äldre missionären och pastorn. Berättelserna kommer långt i efterhand. Men vittnesmålet här ovan står inte ensamt.

Ensam person i mörkt rum.

Dagen har tagit del av skriftliga berättelser från två vuxna män som utsattes som barn. De hävdar att de som barn och tonåringar har blivit sexuellt utnyttjade av missionären inom det hjälparbete som var riktat till fattiga barn och familjer.

Den pojke som vid åtta års ålder fick börja sova hos pastorn och ledaren, berättar nu som vuxen hur närheten till missionären ett par år senare övergick i sexuella närmanden och övergrepp, flera gånger under tvång.

I sitt skriftliga vittnesmål skriver han närgånget om ”kyssar på läpparna” och om ”händer som rörde vid de privata delarna”.

Maktposition som ledare

Vidare berättar pojken i efterhand om hur han utsattes för ”smärta, lidande och mental tortyr”. Han vågade inte yppa för sin mamma vad han var utsatt för av rädsla för att bli straffad av pastorn, som stod i maktposition som grundare och ledare för anläggningen där de bodde.

Övergreppen pågick i 13 års tid från mitten av 1980-talet, uppger mannen, som blev vuxen och skaffade familj, men med tiden hamnade i missbruk av droger. Han avled i sviterna av missbruket år 2013.

Missionären det handlar om beskrivs som en pastor med stark karisma. Han brukade predika i kyrkorna runt omkring det sociala arbetet och höll även i bönemöten i privata hem.

Kände skam och avsky

I ytterligare en vittnesberättelse delar en annan man hur han som 13–14-åring var en av flera pojkar som fick bo i ett gästhus, där missionären hade nyckeln till hans rum. Under sena timmar på kvällen kunde pojken upptäcka mannen ”över sig” i sängen, där de sexuella övergreppen sedan ägde rum.

Han beskriver hur han kände sig äcklad och fylld med skam, ilska och avsky, men var i det läget ändå tyst om det inträffade. Ofta tog missionären med sig olika pojkar i väg på resor under tre–fyra dagar, uppger han.

En säng i ett mörkt rum.

Förutom de två direkta berättelserna har Dagen tagit del av ett skriftligt vittnesmål från en asiatisk pastor. Han berättar om flera liknande händelser som han hörde om i sitt arbete på platsen, men inte hade modet att ge röst åt i det aktuella skedet.

Pastorn namnger ytterligare ett par pojkar, och skriver till den lokala styrelse som har tagit över att han i efterhand känner sig skyldig för att han inte agerade, men att han nu vill berätta. Han menar att Guds namn har ”skändats”, och uppger bland annat att missionären haft en sexuell relation med både en mamma och hennes pojke parallellt.

Den asiatiske pastorn ska också ha konfronterat den anklagade missionären med uppgifterna, och då tvingats lämna området, enligt uppgifter till Dagen.

En ensam anonym man står vid ett fönster.

Frikyrkor stod bakom

I Sverige samarbetade flera frikyrkoförsamlingar med missionären under hans aktiva år i Asien. Hjälpinsatserna har handlat om matutdelning, utbildning för barn och unga, fadderverksamhet, boenden samt rehabilitering med mera.

När missionären gjorde korta besök och hemresor till Sverige, tre–fyra decennier tillbaka i tiden, ingick ofta gudstjänstmedverkan i de lokala frikyrkoförsamlingar som stod bakom honom, så att han kunde berätta om arbetet.

Anklagelserna om att missionären förgripit sig sexuellt blev kända 2006, efter att en av männen började berätta vad han varit med om. Mannen lämnade en tid därefter också in en polisanmälan – samt vände sig till landets myndighetsinstans för mänskliga rättigheter.

Polisen utredde saken, och en åklagare väckte året därpå åtal angående misstanke om sexuella övergrepp. Men fallet lades ned efter att missionären anlitat en advokat. Det blev aldrig någon rättegång.

Än i dag orsakar vittnesmålen om övergrepp turbulens inom de fortfarande pågående sociala arbetena i Asien. Missionären har personliga kontakter kvar i församlingarna. Relationerna förklaras av omgivningen med hans karismatiska personlighet och tidigare ledarställning.

Har lämnat aktiv roll

Men sedan ett par decennier bor mannen mestadels i Sverige och har lämnat sin aktiva roll i de sociala verksamheterna.

Föreståndaren för den svenska frikyrkoförsamling som tidigare hade arbetsgivaransvar för missionären, säger till Dagen att församlingen inte haft kännedom om några sexuella utnyttjanden under tiden de uppges ha ägt rum.

Efter att på senare tid ha tagit del av vittnesmålen har församlingen inte heller haft något fortsatt samarbete med den tidigare anställde.

– Missionären har i dag inget förtroende eller stöd från församlingarna i Sverige, säger pastorn och föreståndaren i frikyrkoförsamlingen.

– Jag har också varit tydlig mot församlingarna där ute [i Asien] att vi har svårt att samarbeta om de skulle ta emot mannen i fråga. Flera i kyrkorna har också tappat förtroendet, uppger frikyrkopastorn, som har skrivit brev till församlingarna i saken på senare tid.

Ansvarsfråga många år senare

Vilket ansvar har då en församling för det som uppges ha hänt många år tillbaka i tiden? Den saken grubblar föreståndaren och församlingsledningen över just nu. Vad finns att lära, så att liknande berättelser inte ska behöva dyka upp igen?

Borde ni ha känt till det som vittnesmålen i efterhand berättar om?

– Det är klart vi känner att vi borde ha känt till. Men eftersom det är en sådan skamkultur i Sydasien kring sexualitet så blir det oerhört mycket ”hysch-hysch”. Det har varit svårt att veta innan någon kliver fram och säger något.

En säng i ett mörkt rum.

– Men det klart vi skulle vilja ha fått veta tidigare och haft koll, och synat folk lite mer i sömmarna, säger frikyrkopastorn.

Ledningen i den svenska församlingen samtalar nu om möjliga kontrollfunktioner och strukturer som skulle behövas för att minimera att något liknande ska hända igen. Exempelvis en så enkel sak som att inte ha kontakt med bara en ledare på plats.

– Vi är noga med att ha en trygg församling i Sverige. Vi har jobbat med materialet ”I trygga händer” för att förhindra sexuella övergrepp. Det behöver vi förmedla på ett betydligt bättre sätt också till missionsländerna, säger pastorn i frikyrkoförsamlingen.

Vilka känslor väcks i dig när du har tagit del av vittnesmålen om övergrepp mot unga pojkar?

– Jag blir vred och ledsen och vill agera på något sätt. Men det är klurigt när det har gått en tid.

Ledningen för den svenska församlingen har i brevet som pastorn skrivit bett de kristna syskonen ute på missionsfältet om ursäkt för vad som skett.

– Sedan har vi också försökt att uttala tydligt vad vi tror på när det gäller barns rättigheter. Kring vikten av att skydda barn från liknande situationer.

Även den fristående svenska insamlingsorganisation som i dagsläget arbetar för att stötta de sociala projekten i Asien, och som även stöds av biståndsmyndigheten Sida, tar avstånd från den tidigare missionären. Insamlingsorganisationen har sedan många år avsagt sig kontakter med missionären, uppger styrelsens ordförande till Dagen. Ordföranden säger att pengagåvor från svenska givare i dag skickas till de nya lokala styrelserna i de aktuella länderna.

En ensam anonym man står vid ett fönster.

Missionären nekar

Vad säger då den i dag äldre missionären själv? Dagen har varit i mejlkontakt med honom. I sitt svar kallar missionären anklagelserna om att han sexuellt skulle ha förgripit sig på unga pojkar för ”underliga påståenden från några hämndlystna människor” och skriver att han är ”ganska trött på att förklara för alla och envar”.

Missionären påtalar att polisen i Asien har lagt ner den utredning som inleddes mot honom – och att han i dag är tillåten att fritt resa till de båda länderna. Det finns alltså inga rättsliga domar mot honom för grooming eller sexuella övergrepp mot barn, varken i Asien eller Sverige.

Men pastorn för den tidigare arbetsgivaren – frikyrkoförsamlingen i Sverige – menar sig ha nog med underlag för att agera och varna församlingarna i Asien.

– Vi känner inte oro för att vi gör fel när vi agerar. Vi har tagit del av vittnesmålen och ser väldigt mycket som talar i samma riktning när det gäller vad som hänt, säger den svenska frikyrkopastorn.

Man skriver på ett tangentbord i ett mörkt rum med rött ljus.

Maktkamp och turbulens

Dagen har också pratat direkt med en av de lokalt ansvariga för det sociala arbetet i ett av de asiatiska länderna. Trots att missionären har vistats mestadels i Sverige på senare år gör han, tillsammans med en mindre grupp boende på det aktuella området, i dagsläget anspråk på verksamheten samt på värdefulla fastigheter, uppger personen som finns i ansvarsställning lokalt på platsen.

Den nuvarande lokala styrelsen motsätter sig anspråken från missionären och gruppen omkring honom. Det hela kan beskrivas som en pågående konflikt och maktkamp, där den tidigare missionären blir en maktfaktor i egenskap av grundare till arbetet – och beskrivs som en pastor med starkt personligt inflytande.

Vad har ni som lokalt ansvariga hört för vittnesmål om sexuella övergrepp tillbaka i tiden?

– Vi har exempelvis tagit del av en stor mängd brev som missionären har skrivit till en av de unga pojkarna. När den utsatte i efterhand undersöktes på sjukhus identifierades skador och det intygades att han varit utsatt för övergrepp, säger den lokalt ansvarige i Asien till Dagen.

Ytterligare en styrelseledamot bekräftar detta till Dagen, och skriver i mejl: ”Under årtiondena har han [missionären] lämnat efter sig en rad av skymfade och traumatiserade unga män”.

Fler artiklar för dig