Samhällsdebattören Johan Westerholm har tidigare arbetat inom Försvarsmakten där det finns ett tydligt reglemente för hur och när uniformen ska bäras. I spåren av Birgitta Eds flitiga användande av prästkrage menar han att Svenska kyrkan också behöver strama åt regelverket.
Liksom flera andra personer reagerade Johan Westerholm, som driver nättidskriften Ledarsidorna, på bilder från Natotoppmötet i Vilnius i somras då den svenska statsministerfrun, iklädd prästkrage, framträdde med Turkiets första dam, president Recep Tayyip Erdogans hustru Emine Erdogan.
Han kontaktade omgående domkyrkoförsamlingen i Strängnäs, där Birgitta Ed arbetar, för att fråga om hon var i tjänst eller inte under toppmötet. Nu har han fått svar: Hon var inte i tjänst.
– Det var det enda rimliga svaret, säger Johan Westerholm till Dagen.
– Om statsministerfrun hade varit i tjänst hade det inneburit att Svenska kyrkan hade varit en del av Sveriges säkerhets- och utrikespolitik, tillägger han och konstaterar att detta i sådana fall hade skett utan vare sig politiker eller väljare hade fått säga sitt.
Vill se principiell diskussion
Så långt är Johan Westerholm alltså nöjd med svaret. Men på ett principiellt plan menar han att det behöver diskuteras hur Svenska kyrkans präster använder sina ämbetskläder. Han konstaterar att reglementet är otydligt – och han hävdar att utvecklingen går mot att prästerna använder prästskjorta och krage i allt fler sammanhang.
På Ledarsidorna utvecklar han resonemanget:
”I Svenska kyrkan växer sig en tidigare högkyrklig tradition sig allt starkare. Traditionen av att även till vardags bära den tjänstedräkt som signalerar inte bara religiös övertygelse utan även tjänsteställning samt den vidhängande myndighetsutövningen sprider sig även bland lågkyrkliga.”
– Att det är så har jag hört från flera bekanta som arbetar som präster, säger han till Dagen.
Myndighetsliknande ställning
Johan Westerholm har som tidigare nämnts tjänstgjort inom Försvarsmakten, bland annat som underrättelseofficer. Försvarsmakten har ett reglemente ”Uniformsbestämmelser 2015″ som bland annat styr hur och när uniformen ska bäras. Dokumentet är närmare 400 sidor tjockt och även om Svenska kyrkans inte behöver ett lika omfattande regelverk anser Johan Westerholm att kyrkan behöver ta steg i den riktningen.
Han betonar att Svenska kyrkan är en organisation med myndighetsliknande ställning. Han nämner vigselrätten, det stora skogsinnehavet samt att präster och annan personal i Svenska kyrkan ingår i den svenska krisberedskapen.
”Svenska kyrkan har en beredskap att agera vid kriser, såväl enskilt som i samarbete med andra trossamfund, organisationer och kommuner. Huvudmålet är att kunna genomföra de uppgifter som Svenska kyrkan åtagit sig i samhället i olika krissituationer, exempelvis själavård, diakoni och begravningsverksamhet”, skriver han på Ledarsidorna.
”Svenska kyrkans beredskap är med andra ord inte uteslutande en intern fråga utan handlar om kyrkans förmåga att stötta samhällets drabbade, samt att kunna utgöra en organiserad samarbetspartner till andra myndigheter”, fortsätter han.
– Jag har också hört att det finns en irritation inom kyrkan kring otydligheten och nu hoppas jag att det blir en principiell diskussion. För utomstående är det viktigt att kunna avgöra om Svenska kyrkans präster är i tjänst eller inte, säger han till Dagen.
[ Birgitta Ed: Jag tar inte av prästkragen - den är en del av den jag är ]
