Denis Mukwege kandiderar för att bli president i Afrikas till ytan näst största land med närmare 100 miljoner invånare – präglat av sexuellt våld i ett grymt inbördeskrig. Om han blir vald är de politiska utmaningarna enorma för kvinnoläkaren och pingstpastorn, som har täta kontakter med Sverige.
Dagen har tittat närmare på Mukweges väg från pastor till att vilja nå presidentposten.
Denis Mukwege framstår som ett nytt ansikte från civilsamhället i den kongolesiska politiken inför presidentvalet den 20 december. Han utmanar sittande presidenten Felix Tshisekedi.
Men på hemmaplan finns också kritiska röster mot att fredspristagarens många internationella kontakter återigen ska föra Demokratiska Republiken Kongo in i en ny typ av utländsk kolonialisering.
Låt oss återkomma till detta.
***
I januari i år talade Denis Mukwege i Upplands Väsby utanför Stockholm. Han hade lämnat Panzisjukhuset i östra Kongo några dagar för att kunna närvara vid en internationell konferens med 850 pingstpastorer. De flesta deltagarna var svenskar, men där fanns också 150–200 pastorer inbjudna från olika delar av världen, inte minst från hans egna kontinent.
– Kyrkan kan inte vara neutral när människor lider, sa Mukwege till pastorskollegorna.
Utifrån sina egna erfarenheter i hemlandet radade han upp problemområden i världen: krig, dödande, klimatförändringar, hungersnöd, våld i nära relationer, korruption, ekonomiska orättvisor … och så vidare. Han strök under att kyrkorna bör ha en profetisk roll.
Bibliska profeter förebilder
Atmosfären i konferenscentret var tät när Mukwege predikade inför pingstpastorerna. Han läste ur Bibeln om de gammaltestamentliga profeterna Mose, Samuel, Elia, Daniel och Jeremia som exempel på ledargestalter som stått upp mot orättvisor och ondska i samhället, och där integritet och karaktär varit vägledande mer än politiska beslut.
– Kyrkorna är alldeles för tysta. Frågan är vilket samhälle vi vill lämna till våra barn, utmanade Mukwege.
I samband med besöket i Sverige träffade han också flera representanter från den svenska regeringen för samtal: utrikesminister Tobias Billström, finansminister Elisabeth Svantesson och socialminister Jakob Forssmed
***
Denis Mukwege har de senaste åren haft tillgång till det främsta politiska ledarskiktet vart än han kommit i världen. När USA:s utrikesminister Antony Blinken i augusti 2022 besökte DR Kongo var det självklart att också möta den kände Nobelpristagaren och kvinnoläkaren i landets huvudstad Kinshasa.
När Belgiens kung Philippe, från den tidigare kolonialmakten på försommaren gjorde ett historiskt besök i landet ingick också att gästa Panzisjukhusets arbete bland kvinnor utsatta för sexuellt våld, och att få en rundvisning av gynekologen och kirurgen Mukwege.
[ Denis Mukwege ryter till mot västvärlden ]
***
När Dagen mötte Denis Mukwege enskilt bakom podiet på pingstpastorskonferensen i Upplands Väsby stängde han på en direkt fråga inte dörren till att kandidera till presidentposten. Han hade i det här läget uppfattat de allt mer högljudda förväntningarna hemifrån om att ge sig in i politiken, inte minst från unga kongoleser.
– Situationen i Kongo är väldigt svår just nu, och jag är väldigt lyhörd för uppmaningen, sa Mukwege till Dagen då. Men jag behöver också lyssna till hur Gud leder mig i den här frågan. Jag ber fortfarande och inväntar Gud.
[ Mukwege om att ställa upp i presidentvalet: Jag ber fortfarande och inväntar Gud ]
***
Nu har han alltså bestämt sig – och tar steget över till att själv vilja fatta politiska beslut mitt i hjärtat av Afrika. Demokratiska Republiken Kongo är ett av världsdelens fyra folkrikaste länder. Här beräknas upp emot fem miljoner människor ha dött bara under inbördeskriget 1998–2003. Fortsatt skjuter dagligdags olika miliser och etniska grupper inom landet på varandra, trots mångårig närvaro av FN:s fredsbevarande styrkor. Flera miljoner internflyktingar har fått lämna sina hem.
Fattigdom och korruption
Drygt tre av fyra i befolkningen lever i extrem fattigdom, vilket gör landet till ett av världens fattigaste, uppger Sida, även om här finns rikedom i form av naturtillgångar och mineraler som kobolt, koppar och guld.
Denis Mukwege har en längre tid kritiserat de styrande i landet för korruption och bristande ledarskap – och för att inte tillräckligt ha försökt stoppa vad han kallar strategiskt användande av sexuellt våld mot kvinnor. Vid Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo, som har startats med hjälp av svensk pingstmission, har närmare 50 000 våldtagna och sexuellt utnyttjade kvinnor fått hjälp efter övergrepp de senaste två och ett halvt decennierna.
***
Relationerna till svensk pingstmission har Denis Mukwege med sig sedan han var barn. Hans pappa var pastor och ledande profil inom den pingströrelse som i 100 års tid har vuxit fram med stöd från Sverige, och som i dag har cirka en miljon medlemmar.
Både deras kyrka och familjen utsattes flera gånger under Denis Mukweges uppväxt för attacker från rebellgrupper och militärer i jakt på fiender. När Mukwege var nio år gammal sköts poliser och andra ner framför deras kyrka, och rebeller trängde sig in i deras hem. Familjen hade hunnit fly några minuter tidigare.
Denis Mukwege är själv avskild pastor inom kongolesiska pingstsamfundet Cepac, och medverkade vid 100-årsjubileumet för ett år sedan på en fotbollsstadion med 15 000 besökare i Bukavu.
[ Svenska pingstvänner firade 100 års samarbete på plats i DR Kongo ]
***
Vad är det då för en politiker kongoleserna kan förvänta sig att få se med Denis Mukwege när han nu ger sig in i valkampanjen och utmanar den sittande presidenten? Vilka utmaningar står han egentligen inför?
Susanne Alldén är forskare, statsvetare och lektor i freds- och utvecklingsstudier vid Linnéuniversitetet i Växjö och har många gånger träffat Denis Mukwege. Bakom sig har hon tio år i östra DR Kongo och Kinshasa fram till 2019, och hon jobbade bland annat fem år på Panzi Foundation, som programansvarig för de icke-medicinska programmen.
Nu följer hon utvecklingen i landet, och var så sent som i augusti tillbaka.
Åtta små partier bakom Mukwege
Susanne Alldén berättar att Denis Mukwege är långt ifrån ensam att utmana presidenten Felix Tshisekedi i valet. Bakom Mukwege finns en nybildad politisk sammanslutning med namnet ”Alliance of Congolese for the Refoundation of the Nation” (ACRN), som ur myllret av partier i landet har skapats av åtta politiska småpartier.
Samtidigt som presidentvalet hålls val till nationalförsamlingen där 500 platser står på spel. Men i Kongo har presidenten stor egen makt – utser premiärminister – och är inte ansvarig inför parlamentet.
– Det är svårt att säga om ACRN står till höger eller vänster i politiken. I Kongo är det mer individpolitik än ideologi. Mukwege har egentligen inte sagt jättemycket om sitt politiska program än, utan nu väntar vi på det tolvpunktsprogram som är utlovat. Fred, säkerhet och kampen mot korruption kommer säkert att ingå där, säger Susanne Alldén.
Försoning behövs
Mukwege har sagt att han vill reformera rättssystemet. Någon slags försoningsprocess måste till i landet, framför allt för dem som fallit offer för konflikterna i de östra delarna av landet som Mukwege själv kommer ifrån, uppger Susanne Alldén.
Hon pekar vidare på komplicerade relationer med grannländer som Rwanda och Uganda som behöver tas om hand, och där Mukwege kanske behöver tona ner sin tidigare kritik för att kunna fungera i presidentrollen.
– Han skulle också behöva komma med en skattepolitik och ha svar på hur fördelningspolitiken inom landet ska lösas med tanke på de extremt fattiga delarna av landet.
– Mukwege är känd för sitt medicinska arbete bland kvinnorna i östra Kongo och det han gjort på Panzi, men han har en stor utmaning nu att bli känd som en genuin politisk kandidat och få stöd också utanför civilsamhällesorganisationerna, säger Susanne Alldén.
Extrema utmaningar väntar
Om Mukwege skulle vinna valet står han inför extrema utmaningar, anser hon. Kongo är ett oerhört splittrat land, där Kinshasa ligger långt borta från många delar av landet, och där det finns en stor skepsis mot politiken i stort. Korruptionen och säkerhetsproblematiken är fortfarande extremt prekära.
– Samtidigt finns en längtan efter en ny politisk klass hos kongoleserna. Det blev ingen stor förändring med Felix Tshisekedi efter Joseph Kabila. Nu vill man se något nytt, och då är Denis Mukwege definitivt ett nytt ansikte.
– Men det är förstås ganska lätt att vara en kritisk civilsamhällesröst. Nu gäller det hur Mukwege ska fortsätta driva sina frågor i politisk ansvarsposition.
[ Presidentval i krutdurken DR Kongo - så går det till ]
***
Vilka chanser har Mukwege då att bli vald till president? Susanne Alldén ifrågasätter hur fria, transparenta och rättvisa valen kommer att vara. Hon har inte jättehöga förhoppningar om att allt kommer att gå korrekt till. Fortfarande finns osäkerhet kring om presidentvalet för fem år sedan egentligen gick rätt till.
– Sedan är det en väldigt splittrad opposition. Mukwege har meddelat att han inte kommer att gå fram i en gemensam koalition med andra partier, som det talats om tidigare. Men samtidigt skulle det kunna bli fråga om ett mer löst allianssamarbete i valet. Det återstår att se
– Med en mer enad opposition är det lättare att kunna se ett byte av makten.
Rädsla för kontakter med utlandet
Den största konkurrenten till Mukwege, vid sidan av sittande presidenten, är oppositionsledaren Martin Fayulu, som förlorade i förra presidentvalet men nu ställer upp igen. Susanne Alldén säger att det tidigare har spekulerats i att Fayulu och Mukwege skulle gå fram tillsammans, men att de nu valt att gå separata vägar.
De många internationella kontakterna som Denis Mukwege har fått genom Nobels fredspris från 2018 ger presidentkandidaten en stabil bas och förtroende gentemot omvärlden. Samtidigt är de internationella kontakterna inte alltid en fördel bland kongoleserna, konstaterar Susanne Alldén.
[ Mukwege: Min drivkraft är att rädda vårt fosterland ]
– Mukwege har nära kontakter med de belgiska, franska och amerikanska presidenterna. Det ses hos en del kritiker som ett hot om återkollonialisering, där internationella makter igen ska styra Kongo genom honom. De här kritiska rösterna går som en våg genom hela Afrika och kan vara en negativ faktor.
***
Men där finns naturligtvis också flera framgångsfaktorer som talar till Mukweges fördel. Att han är ett nytt ansikte i politiken med grund i civilsamhället ska inte underskattas, menar Susanne Alldén. Och de internationella kontakterna kan också ses som en fördel. Liksom hans kamp för kvinnors rättigheter och fred samt kritik mot korruptionen.
Hon är inte är överraskad över att Denis Mukwege nu ställer upp. Hon säger att det har legat och pyrt de senaste tio åren, och fanns i tanken redan vid presidentvalet 2017. Sedan dess har Mukwege blivit allt mer kritisk mot regimen – och allt mer politisk. Nu är hon övertygad om att han är mogen och att han tror sig ha stöd och kunna klara uppdraget.
Pastor som smittar av sig
– Jag har ju träffat Mukwege många gånger, och tycker personligen att Mukwege är en väldigt inspirerande person som Kongo skulle må bra av att ha som president.
– Han är vältalig och drar med sig folk med ett engagemang som smittar av sig. Jag tror det är en del av hans pastorskap. Han har en vision och har visat att han står för sina principer med det han byggt upp på Panzisjukhuset.
Men även om Denis Mukwege inte skulle lyckas gå hela vägen fram till presidentposten tror Susanne Alldén att det ändå kan vara viktigt att han ställer upp i valet.
– Genom sin karaktär och att han är en civilsamhällesaktör internationellt och nationellt så bidrar han ändå med att valen kommer att få mer uppmärksamhet internationellt. Det kommer att bli svårare med valfusk. Kongo får ögonen på sig och måste kanske ha fler valobservatörer än tidigare.
– På det sättet kommer han oavsett att bidra med positiva saker för den demokratiska processen i Kongo, säger Susanne Alldén.
***
I december 2018 fick kvinnoläkaren Denis Mukwege ta emot Nobels fredspris i Oslo ihop med yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad från Irak. Någon dag senare fortsatta han till Stockholm för att fira ihop med 3 000 besökare i ett fullsatt Stockholm Waterfront Congress Center. Mukwege satt på första raden bredvid utrikesminister Margot Wallström. Läkarmissionen och pingströrelsens biståndsdel PMU stod som inbjudare.
Arrangörerna visste att Mukweges favoritsång är svenska pingstledaren Lewi Pethrus ”Löftena kunna ej svika” – en sång han redan som ung brukade sjunga i kyrkan ihop med sin pappa. När fredspristagaren nu åter stämde in i sången på swahili och svenska i slutet av firandet kunde han inte hålla tårarna tillbaka.
Tack till alla pingstvänner
Cirka 200 svenska pingstmissionärer och församlingsrepresentanter fick också en egen timma för att fira ihop med Denis Mukwege och hans fru Madeleine. En explosion av glädje och stolthet, där flera av de närvarande uttryckte känslan av en ”släktträff” där gamla vänner fick återses.
– Det här priset tillhör er alla, sa chefsläkaren och nyutnämnde fredspristagaren.
– Jag vill verkligen tacka er för att ni har satt er tro till Gud och hans löften sedan 100 år tillbaka. I dag är det många människor som frågar mig vad det betyder att vara pingstvän.
[ Mukwege: I dag är vi stolta att vara pingstvänner ]
***
När han nu ställer upp i presidentvalet har Denis Mukwege tillfälligt avsagt sig alla sina officiella uppdrag vid Panzisjukhuset. Sjukhuset har som policy att stå politiskt neutrala, och nu hamnar deras chefsläkare i en politisk roll. Arbetet att hjälpa kvinnor som utsatts för sexuellt våld fortsätter samtidigt som vanligt, framhåller Niclas Lindgren, direktor för PMU. Det dagliga arbetet har sedan en längre tid – periodvis – fungerat utan fredspristagarens närvaro, även om han förstås har varit och är oerhört betydelsefull för sjukhuset.
Niclas Lindgren konstaterar i samtal med Dagen, att Mukwege när han offentliggjorde att han ställer upp i valet refererade till sina erfarenheter inom sjuk- och hälsovården. Mukwege påtalade bland annat att Kongo är ett sjukt land som behöver läkande och helande.
– Precis som alla som kliver in i politiskt ansvar så behöver Denis Mukwege våra förböner, säger Niclas Lindgren. Det är också viktigt med våra förböner för Kongos bästa, där vi vill se en god och fredlig demokratisk process inför, under och efter valet.
***
Missionsläkaren och kirurgen Svein Haugstvedt i Göteborg, 87 år i dag, blev något av en mentor för den unge läkaren Denis Mukwege när denne kom till missionssjukhuset Lemera i östra Kongo på 1970-talet.
När chefsläkaren Mukwege långt senare, 2012, utsattes för ett mordförsök i sitt hem i Bukavu, och familjens nära vän och alltiallo Joseph miste livet framför honom, var det till Svein Haugstvedts familj i Sverige som Mukwege och hans anhöriga flyttade under en period för att komma i skydd.
Svein Haugstvedt säger till Dagen att han inte är särskilt överraskad över beskedet att Mukwege nu kandiderar till presidentposten. Han tror att hans vän har gått och funderat över saken i många månader.
– Han var nog inte helt övertygad från början. Han har så mycket med allt det andra också, säger Svein Haugstvedt.
[ Denis Mukwege vädjar om hjälp: "Jag fruktar för mitt liv" ]
”DR Kongo värd förändring”
Den svenska missionsläkaren återberättar ett gammalt minne från ett av Mukweges besök här i Skandinavien då de tillsammans besökte Holmenkollen utanför Oslo en vacker sommardag.
– Mukwege frågade mig: Hur ser min morgondag ut? Jag förstod att han ville veta, och sökte vägledning.
– Men han har inte frågat mig den här gången, skrattar Svein Haugstvedt. Nu är han så upptagen.
Svein Haugstvedt säger att han för egen del känner sig lugn inför vännens beslut, och presidentvalet i DR Kongo slutet av december.
– Jag hoppas på det allra bästa. Folket i Kongo är väl värd en förändring. De har gått igenom så fruktansvärt mycket svåra passager.
---
Fakta: Demokratiska Republiken Kongo
- Tidigare belgisk koloni som blev självständig nation 1960.
- Huvudstad: Kinshasa.
- Näst största och fjärde mest folkrika landet i Afrika – och till ytan fem gånger så stort som Sverige.
- Gränsar till nio andra länder.
---