Bör det vara tillåtet – eller förbjudet – att offentligt bränna Bibeln och Koranen och andra böcker som anses vara heliga? Frågan delar svenskarna och även pastorskåren.
– Jag önskar att vi kunde visa en respekt för den enskilda människans tro och övertygelse och låta heligt vara heligt oavsett vilken tro vi utövar, säger Anders Marklund i Hönö missionskyrka.
För 13 år sedan, i juli 2010, offentliggjorde den amerikanska pastorn Terry Jones att han tänkte elda upp 200 exemplar av Koranen på årsdagen av 11:e september-attacken. Beskedet blev en världsnyhet och protester i Mellanöstern och Asien ledde till att minst 20 personer dödades. Världsledare uppmanade samtidigt Terry Jones att tänka om och några dagar innan den planerade koranbränningen meddelade han också att aktionen var inställd.
Men den 20 mars året därpå arrangerade Terry Jones en symbolisk rättegång mot Koranen i kyrkan i Florida där han arbetade. Domen blev att Koranen hade gjort sig skyldig till ”brott mot mänskligheten” och boken eldades upp inne i kyrkan. Detta ledde i sin tur till våldsamma protester i bland annat Afghanistan, där en FN-bas angreps och flera personer, däribland en norsk flygvapenpilot samt en svensk människorättsjurist, mördades.
Under de kommande åren inträffade ett antal andra koranbränningar med protester som följd. Men det var först 2019 som de internationella blickarna började vändas mot Skandinavien. I Norge brände en antimuslimsk organisation koraner vid sina offentliga möten och i Danmark gjorde Rasmus Paludan detsamma.
Året efter utbröt våldsamma upplopp i Malmö sedan anhängare till Rasmus Paludan arrangerat en koranbränning i närheten av Rosengård och våren 2022 exploderade situationen då Rasmus Paludan själv började genomföra koranbränningar på olika platser i Sverige. Det senaste året har det i stället varit Salwan Momika som har vållat mest uppmärksamhet. Precis som Rasmus Paludan har han vid upprepade tillfällen bränt Koranen på offentliga platser och reaktionerna har inte låtit vänta på sig.
Svårt med gränsdragningen
I takt med att koranbränningarna har kommit allt närmare Sverige har åsikterna om dem också blivit starkare. I centrum står frågan om yttrandefrihet. Men koranbränningarna har även fått storpolitiska effekter: Bland annat har Turkiet meddelat att de inte tänker godkänna Sveriges Natoansökan så länge koranbränningar tillåts. Dessutom har hotbilden mot Sverige ökat vilket ledde till att Säpo nyligen höjde terrorhotnivån.
Som den svenska yttrandefrihetslagstiftningen är formulerad i dag är det tillåtet att kritisera religioner – och i förlängningen att bränna böcker såsom Koranen. Men borde lagstiftningen förändras så att polisen kan stoppa koranbränningar på offentlig plats?
Dagen har frågat pastorerna/kårledarna i Sveriges frikyrkor vad de tycker och svaren visar att gruppen är delad.
Av de som har svarat på enkäten anser 44 procent att den befintliga lagen är bra. Som motiv anges bland annat det är svårt med gränsdragningen.
– Förbjuder man koranbränningar kommer den som vill kränka muslimer att göra något annat med boken. Vi har redan sett rondellhundar och karikatyrer, ska sådana också förbjudas? frågar sig Emil Gillsberg, föreståndare i pingstförsamlingen Hope Dalarna.
[ Daniel Alm om hädelselagar: ”Ett dystert steg tillbaka” ]
Han menar att den rådande situationen är en frukt av en kultur som under lång tid hyllat kränkningar av tro och religion.
– Förbud är inte rätt väg, ett fördjupat samtal om tolerans, respekt och förståelse är bättre. Men då en respekt och tolerans som sträcker sig i alla riktningar.
Bertil Divert, kårledare i Frälsningsarmén i Linköping, varnar för risken att ett förbud blir början till ett sluttande plan.
– Med en regering som vilar på nationaldemokratiska värderingar är det lätt att börja förbjuda andra åsikter och uttryckssätt som demonstrationer och annat. Vi måste slå vakt om vår religionsfrihet och frihet att uttrycka sina åsikter.
---
Fakta: Så gjorde vi undersökningen
- Dagen ställde frågan “Ska det vara förbjudet eller tillåtet att bränna olika religioners heliga böcker offentligt?” till kristna ledare. Svarsalternativen var “Förbjudet (lagstiftningen behöver ändras)”, “Tillåtet (lagstiftningen behöver inte ändras” samt “Tveksam, vet ej”.
- Enkäten skickades till drygt 800 frikyrkopastorer/kårledare och drygt 1 100 präster inom Svenska kyrkan. I den första gruppen svarade 248 personer, medan 49 av prästerna valde att delta i enkäten. Endast svaren från frikyrkopastorer/kårledare är inräknade i grafiken.
- Enkätsvaren visar inte på någon tydlig skillnad i åsikter mellan samfundens pastorer/kårledare/präster.
---
”Fyllt sin kvot”
Flera av pastorerna som är emot en lagändring betonar samtidigt att det finns andra lagar som borde kunna användas för att stoppa koranbränningar.
– Hets mot folkgrupp är förbjudet och koranbränningarna som vi sett det senaste året, med dess hårda ord och provokationer, bör kategoriseras som det, säger exempelvis David Fiske, föreståndare i Kristinakyrkan i Lindesberg (Equmeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan).
En pastor nämner förargelseväckande beteende som ett möjligt lagbrott medan några andra lyfter möjligheten att individer som vill bränna heliga skrifter ska få ta ett större personligt ansvar. Exempelvis genom att inte få skattefinansierat polisbeskydd.
[ Svenska kyrkan manifesterade vid moské - för att släcka hat ]
Anders Marklund, föreståndare i Hönö missionskyrka, har den principiella uppfattningen att det är svårt att förbjuda bokbränningar i ett demokratiskt samhälle som värdesätter yttrandefrihet. Men om en person vid upprepade tillfällen bränner heliga böcker i syfte att provocera och splittra – och därmed varken visar större respekt för den svenska staten eller mot dem som tar sin tro på allvar – så menar han att det faller utanför ramen för yttrandefrihet och tappar sitt värde. På något sätt så måste man kunna ha ”fyllt sin kvot”.
Exakt hur detta ska regleras lagtekniskt har han dock inte något bra svar på.
– Jag önskar att vi kunde visa en respekt för den enskilda människans tro och övertygelse och låta heligt vara heligt oavsett vilken tro vi utövar.
Anders Marklund tillägger att han tycker att medierna ska vara återhållsamma med rapporteringen från koranbränningar eftersom det ”ger syre åt allt”. Dessutom uttrycker han en önskan om en paus från koranbränningar eller liknande så att känslorna i Sverige och utomlands kan kylas av.
Kritik på Facebook
En person som har varit väldigt offentlig med sin kritik mot kravet på att koranbränningar ska förbjudas är P-O Flodström, pastor i En tro på landet i Gnesta (Equmeniakyrkan, Pingst, Svenska alliansmissionen). Bland annat har han vänt sig emot jämförelsen mellan dagens koranbränningar och nazisternas bokbål på 1930-talet. Han har också ifrågasatt påståendet att koranbrännare som Rasmus Paludan och Salwan Momika, liksom SD-politikern Richard Jomshof, är skyldiga till att islamister mördar människor och bränner kyrkor i Pakistan.
”Hur svårt ska det vara att lägga skulden där den hör hemma? Hos islamisterna. 57 länder och 26 terrorgrupper. Det är de som är problemet, inte ateister från Irak som eldar symbolen för den kultur som förtryckt dem”, har P-O Flodström skrivit på Facebook.
”Ifall islamisterna varit judar eller arier så hade ingen någonstans i Sverige varit så här undfallande, utan reagerat kraftfullt mot det fascistiska våldskapitalet som islamismen representerar, på samma vis som vi kraftigt fördömer Ryssland och inte ukrainarna!”
[ Pakistansk pastor: ”Jag är rädd för vad de kan göra mig och min familj” ]
Hets mot folkgrupp?
Bland de 35 procent av pastorerna som tycker att bokbränningar ska förbjudas är det inte helt självklart att de anser att lagstiftningen i sig behöver förändras. Flertalet uttrycker i stället att bränningarna borde ses som hets mot folkgrupp och därmed gå under hatbrottslagen.
Enligt Andreas Sköldmark, pastor i Equmeniakyrkan Kaxholmen, innebär ett förbud mot att bränna heliga böcker inte att yttrandefriheten inskränks.
– Man kan ändå skriva och säga vad man tänker. Men jag tänker att bokbålen är en kränkning och provokation ofta riktad mot en folkgrupp. Kanske en väg är att tillämpa hets mot folkgrupp?
Christina Bonnevier, pastor i fristående Betaniaförsamlingen i Möklinta, anser att tolkningen av nuvarande lagstiftning borde ändras. Hon menar att offentlig bränning av böcker, godkänd av polisen, utanför platser där troende samlas är ett tydligt exempel på hets och hån mot folkgrupp.
– Det är ju en hatgärning riktad mot en viss grupp. Om vi har religionsfrihet i vårt land borde människor respekteras för den tro de har valt, utan att bli utsatta för öppet hån, och oavsett vad vi personligen anser om de aktuella böckerna, säger hon.
– Förbudet bör vara kopplat till syftet och uppsåtet. När syftet är att demonstrativt trampa på det som är mycket heligt för en stor grupp av människor, att skada, håna och göra illa. Det handlar inte bara om boken utan om dessa människors identitet. Yttrandefrihet är en annan sak. Verbalt måste alla få säga sin mening. Det är viktigt att det bevaras, säger Peter Larsson, tidigare pastor och numera ordförande i Fyrens församling (Svenska alliansmissionen) i Båstad.
Förändrad opinionsbild
Det har på senare år gjorts ett flertal opinionsundersökningar i Sverige på temat koranbränningar: Vad anser svenskarna om dem?
I direkt anslutning till de så kallade Påskupploppen efter Rasmus Paludans koranbränningar 2022 gjorde Novus en undersökning där 28 procent svarade att demonstrationer som kan kränka någon person eller grupp borde förbjudas.
I februari i år var det dags för TV4 att presentera en opinionsundersökning. Kantar Public hade ställt frågan ”Tycker du att det ska vara förbjudet eller tillåtet att bränna olika religioners heliga böcker offentligt som Koranen och Bibeln?” och 42 procent svarade att det borde vara förbjudet.
[ Koranbrännaren Salwan Momik: ”Jag är sekulär och liberal” ]
Under sommaren släpptes ytterligare två opinionsundersökningar som dock visade ganska olika resultat. I den ena, gjord av Novus, svarade 38 procent att det borde vara förbjudet att bränna Koranen. I den andra, gjord av Kantar Public/SVT, uppgav däremot hela 53 procent att koranbränningar borde förbjudas.
Sammantaget innebär det här ändå att pastorerna i de svenska frikyrkorna är mer skeptiska än resten av befolkningen till en skärpning av lagstiftningen.
Alla opinionsundersökningar visar också att många känner sig osäkra på om koranbränningar ska vara tillåtna eller förbjudna. Detsamma framgår av Dagens enkät – 21 procent av pastorerna väljer svarsalternativet ”Tveksam, vet ej”.
– Jag vill inte inskränka yttrandefriheten och funderar över följder av lagändringar då det gäller andra saker. Men samtidigt är det galet att några få personers handlingar ska få sådana stora konsekvenser, säger en.
---
Tidslinje: Några uppmärksammade bokbränningar
- Februari 1997: Den danska konstnären Søren Mosegaard eldar upp Bibeln i samband med ett konstprojekt i Århus.
- Mars 2006: Den norska komikern Otto Jespersen eldar upp Gamla testamentet i samband med en tv-inspelning i Ålesund.
- Maj 2008: Ortodoxa judar i den israeliska staden Or Yehuda bränner hundratals exemplar av Nya testamentet.
- Oktober 2010: En fransk man lägger upp ett filmklipp på internet som visar hur han först bränner Koranen och sedan kissar på sidorna.
- Mars 2011: Terry Jones, pastor i Dove World Outreach Center i Gainesville, Florida, tänder eld på Koranen i kyrkan.
[ Efter höjda terrorhotet: Kyrkor manas att se över sin säkerhet ]
- December 2015: En dansk man lägger upp ett klipp på Facebook där han tänder eld på Koranen på sin bakgård.
- December 2015: En grupp människor på den franska ön Korsika eldar upp flera exemplar av Koranen efter att ha brutit sig in i en moské.
- Februari 2016: Torah-rullar bränns av palestinier i närheten av en bosättning på Västbanken.
- April 2017: En brittisk rabbi/politiker bränner en bibel som placerats i en synagoga.
- Mars 2019: En före detta muslim från Irak bränner Koranen i Sverige.
- April 2019: Rasmus Paludan bränner Koranen i Nørrebro i Köpenhamn.
- November 2019: Företrädare för det norska partiet Sian tänder eld på Koranen i Kristiansand.
- Augusti 2020: En koranbränning äger rum i Malmöförorten Rosengård.
- Februari 2022: Ett gaypar i Tennessee bränner en bibel.
- April 2022: Rasmus Paludan bränner Koranen i Jönköping och i Rinkeby.
[ Marie Demker: Ta inte mobbarnas parti - koranbränningar är dumheter och trams ]
- Februari 2023: Rasmus Paludan eldar upp en engelskspråkig översättning av Koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.
- Juli 2023: En iransk man bosatt i Danmark tänder eld på Torahn och trampar på Bibeln.
- Juli 2023: Salwan Momika och Salwan Najem bränner Koranen på flera platser i Stockholm.
- Juli 2023: Exemplar av Koranen bränns utanför Iraks, Egyptens och Turkiets ambassader i Köpenhamn.
- Augusti/september 2023: Salwan Momika bränner Koranen på flera platser i Sverige.
---
”Det ska inte vara olagligt att vara idiot”
Dagen har även frågat prästerna i Svenska kyrkan hur de ser på koranbränningar. Svarsfrekvensen är för låg för att det ska gå att dra några säkra slutsatser, men av de som har svarat uppger 45 procent att det ska vara tillåtet att offentligt bränna olika religioners heliga böcker.
– Däremot bör vi aktivt arbeta för att koraner, eller andra heliga skrifter, inte eldas upp eller på annat sätt hädas, säger Erik Linde, präst och verksamhetsledare för Guds hus i Fisksätra.
Han betonar samtidigt att det finns en pluralism i frågan inom Guds hus och att svaret ovan är hans personliga åsikt.
[ Alf Svensson tänder till om koranbränningar ]
Omar Ud-Din, präst i Järfälla församling, tycker inte att svensk lag ska anpassas utifrån reaktioner från våldsamma grupper.
– Det må vara idiotiskt att bränna religiösa urkunder, men det ska inte vara olagligt att vara idiot, säger han.
De präster som vill se en lagändring utgör 33 procent. En av dem är Evalotta Kjellberg, präst i EFS-kyrkan i Örkelljunga.
– Det ska vara förbjudet att bränna några böcker i politiskt syfte, inte bara religiösa heliga böcker.
Likställer alla heliga böcker
De pastorer/präster som svarade att det bör vara förbjudet att offentligt bränna olika religioners böcker fick också svara på en följdfråga: vilka heliga böcker bör inte få brännas? Fem svarsalternativ fanns: Alla, Bibeln, Koranen, Torah samt Andra och här var det inte något snack om saken – pastorerna/prästerna gör inte någon skillnad på böckerna. Ett eventuellt förbud ska gälla samtliga.
– Alla de böcker som är heliga för en stor grupp människor och som har en sådan stor betydelse för dem att de bygger sin identitet på den, uttrycker en pastor.
– Ingen helig bok bör eldas offentligt i syfte att provocera, kränka, säger en annan.
Hur ställer sig då katolska, respektive ortodoxa, präster till frågan om bränningar av heliga böcker?
– Min erfarenhet är att ortodoxa präster generellt är negativa, ja, oförstående till manifestationer där heliga böcker bränns, säger Misha Jaksic, ortodox samordnare inom Sveriges kristna råd, till Dagen.
– En ganska så klar ortodox kyrklig association går till tider av religionsförföljelse, bland annat under kommunismen i forna Sovjetunionen då inte bara heliga skrifter brändes utan ikoner och hela inventarier förstördes, kyrkor jämnades med marken och prästerskap dödades, fortsätter han.
Nausikaa Haupt, samordnare för Katolska kyrkan inom SKR, uppger för Dagen att det inte gjorts någon sammanställning av hur kyrkans präster ställer sig till bränningar av heliga böcker och att det därför inte heller går att säga vad de tycker.
[ Steven Crosson: Terrorister kommer inte nöja sig med ett förbud mot koranbränningar ]