Flanellograf, minnesverser och julspel – den svenska söndagsskolan har format generationer av svenskar. I dag är sången “Jesus älskar alla barnen” utbytt mot pop och söndagsskola har blivit “söndagskul”, men fortfarande rycks både barn och vuxna med i de spännande bibelberättelserna. Gabriella Mellergårdh åkte till Värnamo för att ta reda på vilken roll söndagsskolan spelar 2022.
Värnamo. När min mamma växte upp i den lilla jämtländska byn Fyrås på 1930- och 1940-talet var söndagsskolan så populär att hon och hennes kamrater prickade in två samlingar varje söndag. Först gick man hem till tant Maria och sedan skyndade man vidare till pingstkapellet där tant Betty berättade livfullt om Bibelns alla stora personligheter. Självklart sjöng man den klassiska samlingssången: “Jag älskar söndagsskolan och villigt skyndar dit, att där bland barnen sjunga och lära med all flit.”
Själv gick jag aldrig i söndagsskolan när jag var liten. Vi bodde på landet och i den lilla pingstförsamling familjen tillhörde fanns bara tre barn, mig inräknad. Som vuxen däremot, när min äldste son fyllde fyra år och tog klivet in i söndagsskolans värld började jag som ledare.
Med hjälp av allsköns rekvisita och inspelade musikbakgrunder gjorde vi allt för att fånga barnens intresse, men jag märkte snart att det som verkligen väckte uppmärksamheten hos både små och stora barn var bibelberättelserna.
Gav aha-upplevelser
Samtidigt fick jag själv aha-upplevelser av att återberätta historien om skapelsen och syndafallet, att dyka ner i dramatiken kring Mose och flykten från Egypten och att få uppleva den högoktaniga spänningen när Elia utmanar Baalsprofeterna på berget Karmel. Och om du som kristen någon gång har funderat på hur du ska förklara frälsningen genom Jesus så att folk förstår – börja med att förklara det för ett barn så vet du snart om du lyckats vara begriplig.
Det har gått några år sedan dess. Längtan att åter få dela de här bibelberättelserna med barnen bubblar fram i mig när jag besöker Missionskyrkan i Värnamo en söndagsmorgon i september.
“Det är fest när vi är tillsammans i Guds stora, kärleksfulla familj!” sjungs nere i källaren där ett 25-tal barn tillsammans med ledare och ett par föräldrar samlats i ring. Det är välkänt och tryggt, skulle någon vara osäker på vad som ska hända så sitter lappar med dagens ordning på väggen. Alla får vara med och alla ska bli sedda. Ett litet hjärta skickas laget runt och alla får säga sitt namn. Vill man så får man också säga ett instrument man spelar eller tycker särskilt mycket om.
– Jag skulle vilja kunna spela munspel, säger en liten grabb innan han skickar hjärtat vidare.
Ett par barn är lite blyga, vill varken säga namn eller instrument, utan skickar hjärtat vidare direkt. Någon är här för första gången. Då är det extra viktigt att få känna sig trygg.
Dags för insamling till höstens stödprojekt – en skola i Ecuador. Söndagsskoleslanten i fickan har blivit alltmer sällsynt, därför får barnen med sig en låtsaspeng med QR-kod på baksidan.
– Den får ni ta med till era föräldrar så kan de swisha.
Och så är det dags för bibelberättelsen. Gunilla Larsson, en av ledarna, börjar bygga en stor mur mitt i ringen. I dag handlar det om Israels barn som varit på flykt i öknen i 40 år och till slut kommer fram till staden Jeriko, där Gud genom Josua ger instruktioner för hur staden ska intas. Ett varv runt stadsmurarna ska Israels folk gå, varje dag i sex dagar.
– Låter det som en bra idé? undrar Gunilla.
– Nääää …
Barnen skakar på huvudet. Den sjunde dagen får alla barnen hjälpa till att gå sex varv i tystnad runt staden. På det sjunde varvet exploderar ett tjoande och skrikande som förmodligen hörs ända upp till kyrksalen – och murarna rasar såklart.
Så är det dags för bön, konkret och praktiskt utformad, där barnen får hämta bönor från olika burkar beroende på om man vill tacka för något, be för sin familj, be för framtiden eller be för något problem. Bibelbingo avslutar storsamlingen innan man delas in i pysselgrupper.
[ Linda Alexandersson: Utan söndagsskola blir familjen ännu viktigare ]
Första kontakten med kristendomen
Gunilla plockar under tiden ihop resterna av Jerikos murar.
– Det är viktigt att söndagsskolan inte bara blir barnpassning under gudstjänsten, den måste ha ett innehåll. Det här är ju första kontakten med bibelberättelserna och vad kristendomen står för, säger Gunilla.
Utmaningen är att veta hur många barn som kommer, vilka barn det är och hur lång gudstjänsten kommer att bli. Man får vara lite flexibel, ha några extra kort i bakfickan.
– Det ska vara igenkänning för barnen att komma hit, men det ska ju ändå inte bli tråkigt, förklarar Gunilla.
Och tråkigt verkar man absolut inte ha i grupprummen. Jack, åtta år, visar stolt hur han skrivit och målat på det som ska bli hans eget “musikhorn”.
– Sakerna man gör på söndagsskolan är roliga, säger Jack.
Stina, sex år, sitter mittemot och har målat sitt musikhorn i glada färger.
– Jag tycker att det där spelet är roligt. Bibelbingon, förklarar Stina.
Tweenies pratar om synd
Söndagsskolan i Missionskyrkan Värnamo samlar barn från fyra upp till tio år. De lite äldre barnen, upp till 13 år gamla, har en egen samling för att överbrygga glappet mellan söndagsskola och konfirmation. Jag växlar några ord med Tweenies-ledaren Stephan Bolmenäs vid kyrkkaffet. I dag var det en ganska liten grupp, fyra tjejer och en kille, som tillsammans med Stephan pratade om begreppet synd.
– Det är stora frågor, eller hur!
Stephan ler.
– Men vi har haft jättebra samtal. De kan ju bibelhistorierna bakom och det är bra. De får säga vad de tänker och jag berättar vad jag tror. Och det är så fantastiskt roligt att prata med barn i den här åldern. Här har de börjat tänka till, har riktiga frågor som gör att man får vara skärpt och tänka till själv.
Nya namn på söndagsskolan
Så som det ser ut i Missionskyrkan i Värnamo en alldeles vanlig söndag, så ser det förmodligen ut i ganska många kyrkor runt om i landet. På många håll kallas det inte för söndagsskola längre. Filadelfiakyrkan Stockholm (Pingst) inbjuder till Smash – Små Människor Alltid Stora Hjältar. Arken i Värnamo (Pingst) startade Sveriges första Champions Club, söndagsskola för barn med särskilda behov, som så småningom följdes av fler liknande initiativ, som Mega Sunday i Kungsportskyrkan Huskvarna (EFK) där den vanliga söndagsskolan kallas för Kungalandet.
Skolplanscher och flanellograf
Hundratusentals svenska barn har under åren drillats i bibliska historien och fått en kristen fostran. Både små och stora barn har fascinerats av färgstarka skolplanscher med bibliska motiv och storögt sett flanellografen forma berättelser om skapelse, syndaflod och änglasång när Jesus föds. Man har fått med sig bibelverser att memorera, övat på julspel, fått godispåsar på söndagsskolefester och lärt sig sånger om att Jesus älskar alla barnen – oavsett om man är röd, gul, vit eller svart.
I dag sjunger söndagsskolan popsånger till inspelade musikbakgrunder och i stället för att lägga kollektpengen i en sparbössa får föräldrarna swisha med hjälp av en QR-kod, men det främsta syftet med söndagsskolan är fortfarande detsamma – att låta barnen ta del av Bibelns berättelser och hjälpa dem att förstå vad det innebär att vara kristen.
