Söndagsskolan föddes som idé för att motverka kriminalitet bland fattiga barn i 1700-talets England och växte till en global folkrörelse. Men vad hände med söndagsskolan i Sverige efter glansdagarna på 1950- och 1960-talet? Och hur ser framtidens söndagsskola ut?
1951 firade söndagsskolan 100 år i Sverige. Då samlade söndagsskolan mer än en halv miljon deltagare – hela 486 000 svenska barn och därtill 38 000 ledare – på en befolkning som då bestod av lite drygt sju miljoner invånare.
– Utifrån de här siffrorna är det ingen överdrift att hävda att den svenska söndagsskolan har format en hel generation av svenskar, säger Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift.
För femton år sedan gjorde han en djupdykning i söndagsskolans historia i samband med att han skrev sin doktorsavhandling om barnbiblar, Gud som haver barnen kär? (Karlstad universitet, 2007). I dag finns inte längre någon samlad statistik över den svenska söndagsskolan, men det som står alldeles klart är att söndagsskolan minskat kraftigt i Sverige sedan glansdagarna på 1950- och 1950-talet. Det i sin tur har fått konsekvenser.
– Förr fick barnen med sig bibelkunskapen både i skolan och i söndagsskolan. I grundskolans läroplan från 1980 var det till och med specificerat vilka bibelberättelser du skulle kunna. I dag har skolan inte längre det uppdraget och även i kyrkan har vi släppt taget. Resultatet är ett rejält kunskapstapp, konstaterar Sören Dalevi.
Han är pedagog i grunden, har en bakgrund som lärare.
– Och jag har märkt att man inte ens kan ta för givet att etniska svenskar vet varför vi firar jul. Det här skapar problem. Bibeln är helt avgörande för vår kulturuppfattning, för att vi ska förstå det samhälle vi lever i, säger Sören Dalevi.
Han vill gå så långt som att kalla den bristande bibelkunskapen hos yngre generationer för kyrkans stora ödesfråga:
– Det här är vår viktigaste framtidsfråga. Vi har ett enormt rikt arv i kyrkorna och det måste vi förvalta.
Större utbud av kyrkaktiviteter
Varför minskade söndagsskolan i popularitet? En del av svaret ligger kanske i det faktum att utbudet av aktiviteter för barn har blivit så mycket större både i föreningslivet generellt och i kyrkan. Många församlingar i dag, framför allt inom Svenska kyrkan, erbjuder allt ifrån babysång och barntimmar till barnkör och öppen förskola. Lägg till det alla idrottsaktiviteter och andra fritidsaktiviteter. Hur ska man då hinna eller ens orka pallra sig upp till söndagsskola en söndag morgon?
– Många barn har aktiviteter hela sin vakna tid och det är svårt för familjer att få ihop livspusslet. Söndagen är en dag när man bara vill koppla av med familjen, säger Margareta Hagberg, präst i Kolmårdens församling i Norrköping.
Hon menar att kyrkan måste synliggöra sig på ett helt annat sätt än vad den gjort tidigare för att stå sig i konkurrensen. Annars kommer söndagsskolan bara att nå de barn som har motiverade föräldrar.
– Vi måste synas, vi måste ta plats och vi måste nå ut till barnen. Många gånger ber vi nästan om ursäkt för vår existens i kyrkan, vilket jag tycker är sorgligt. Vår uppgift är ju att sprida vår tro, att sprida evangeliet, säger Margareta Hagberg.
[ ”Det är viktigt att söndagsskolan inte bli barnpassning” ]
“Traditionen kräver det”
Margareta Hagberg är förskollärare i grunden. För drygt tio år sedan omskolade hon sig till präst och skrev i samband med studierna en uppsats (Låt barnen komma till mig, Linköpings universitet, 2010) om just söndagsskolan där hon bland annat förklarar hur Svenska kyrkan betonar barnens särställning i församlingen och formulerar motivet för söndagsskolan i tre korta teser: “Gud vill det. Traditionen kräver det. Barnen behöver det.”
Man säger ofta inom kyrkan att barnen är vår framtid, men de är lika mycket vår nutid. Vi måste nå dem redan när de är små.
— Margareta Hagberg
Margareta Hagberg skrev då, i sin uppsats, “att vara ett söndagsskolebarn innebär att vara en del av vårt svenska kulturarv”. Hon har själv gått i söndagsskola på 1970-talet och varit drivande i starten av en söndagsskola i en församling där hon tidigare arbetade. I dag är den söndagsskolan nedlagd. Hennes nuvarande församling i Norrköping har heller ingen söndagsskola, däremot erbjuds många andra aktiviteter för barn och ungdomar.
– Men söndagsskola är fortfarande något som behövs, säger Margareta Hagberg.
Låg status att jobba med söndagsskolan
Självkritiskt funderar hon vidare. Kanske ligger en del av svaret på söndagsskolans tillbakagång i bristande resurser och intresse hos församlingarna, kanske kan det rent av vara så att det inte räknas som så hög status att jobba med söndagsskolan. Ändå är behovet större än någonsin, menar Margareta Hagberg.
– Många av våra grundläggande värderingar, moral och etik, bygger på kristendomen. Det är vårt arv. Vi pratar om det här under konfirmationen, men jag tror att ingången till kyrkan måste komma mycket tidigare. Man säger ofta inom kyrkan att barnen är vår framtid, men de är lika mycket vår nutid. Vi måste nå dem redan när de är små, säger Margareta Hagberg.
[ Linda Alexandersson: Utan söndagsskola blir familjen ännu viktigare ]
När söndagsskolan föddes i England var den buren av en vision att nå barnen med Bibelns budskap – men det fanns också en stark social drivkraft att nå ut till barnen i de fattiga familjerna och på så viss förhindra att de hamnade i kriminalitet. Söndagsskolans start här i Sverige drevs på samma sätt av en vilja att hjälpa fattiga och utsatta barn med både mat och lästräning. Jag frågar Sören Dalevi om söndagskolan i 2000-talets Sverige har tappat något av den grundvisionen.
– Vi kan inte bara ta över ett koncept från 1800-talet. Jag tror att det fanns en sociologisk funktion förr som söndagsskolan inte längre fyller i dag. Vår tids söndagsskola tror jag kommer att ha andra former som ändå fyller samma funktion.
Har söndagsskolan i sin klassiska form en framtid eller har den spelat ut sin roll?
– Jag tror att söndagsskolan har haft sin peak, det är inte i samband med gudstjänsten på söndag vi når de stora massorna i dag. Däremot behöver vi hitta nya former för att nå barnen och familjerna, säger Sören Dalevi.
Nya söndagsskolan är en spagettigudstjänst
Här menar han att den sociala funktionen är helt avgörande. När vi talas vid är han nyss hemkommen från en spagettigudstjänst i Åmål och han berättar livfullt:
– Först fick vi en bra gudstjänst med bibelberättelse, sånger och psalmer – och så serverades spagetti och köttfärssås efteråt. Ibland får vi en känsla av att det ska vara så fromt i kyrkan, men jag tror att det här är vad söndagsskola i framtiden handlar om, att det också har en social funktion som är helt avgörande. Jag tror att den nya söndagsskolan kanske är en spagettigudstjänst klockan fem på eftermiddagen. Bra metoder är ofta enkla, självklara och geniala.
Sofia Ödman är ordförande i Jesus till barnen, ett ekumeniskt nätverk som de senaste tio åren har verkat aktivt för att så många barn som möjligt ska få ta del av Bibelns berättelser och lära känna Jesus.
Jesus till barnen arrangerar återkommande konferenser, närmast på gång nu i februari, och verkar på olika sätt för att ge församlingsledare, barnledare och föräldrar bra verktyg för att dela tron med barnen. Sofia Ödman håller med Sören Dalevi om att söndagsskolan inte når de stora massorna i dag.
– Men det tror jag har mindre att göra med formen och mer med det faktum att vi inte befinner oss i en väckelserörelse som vi gjorde när söndagsskolan blomstrade, säger Sofia Ödman.
Undervisning anpassad till olika nivåer
Även om söndagsskolan i dag mest når de barn som redan finns i kyrkans nätverk så betyder inte det att man ska lägga ner, menar Sofia Ödman.
– Här tror jag att söndagsskolan är väldigt viktig. Vi måste nå församlingens egna barn. Gudstjänst för alla åldrar är bra ibland, men jag tror också att vi behöver undervisning som är anpassad till våra olika nivåer. Kanske handlar söndagsskolan mer om lärjungaskap i dag, men som församling ska vi självklart också jobba med Jesu uppmaning “kom och se!”, så att nya människor kan lära känna honom. För det behöver vi fler och andra sätt än söndagsskola.
---
Fakta: Söndagsskolans pionjärer i Sverige
Pedagogen och psalmförfattaren Betty Ehrenborg Posse räknas som en av söndagsskolans pionjärer i Sverige. Hon tog med sig idéerna från en Englandsresa på 1850-talet och blev den som lade grunden till Svenska kyrkans söndagsskola. Ungefär i samma veva fick också folkskolläraren och den baptistiske bokförläggaren Per Palmqvist upp ögonen för söndagsskolans möjligheter. 1851 blev han officiellt söndagsskolans grundare i Sverige.
---
