– Myndigheterna ser nog helst att vi tiger och stannar hemma. Men här lär vi oss att tala för vår sak och kräva vår rätt. Allas rätt.
Maria Charmorro, sexbarnsmor, understryker sina ord med kraftfulla gester. Publiken applåderar.
GUATEMALA. I byn Nueva Esperanza i regionen Quiché på Guatemalas centrala högland har kampen mot diskriminering och korruption ett fredligt ansikte. Men det är också sammanbitet och beslutsamt. Och för det mesta kvinnligt.
Det säger: Nu får det vara nog. Nog med machokultur och korruption. Det säger: Samhället blir bättre om kvinnorna får större inflytande.
– Så är det, intygar Mario Ayala, ledare för det utvecklingsprojekt bland mayafolket i Guatemalas “hjärtland”, som stöds av den svenska biståndsorganisationen Läkarmissionen och genomförs i samarbete med den lokala partnern Alfaguat, där Mario är direktor.
– När kvinnorna lär sig läsa, skriva och räkna, och när de lär sig vilka rättigheter de faktiskt har enligt landets lagar, då får det effekter. Då vågar de höja sin röst. De tar plats i byråd och ställer krav på myndigheter. Och de skickar sina barn till skolan.
Alfabetisering och yrkesskola
Den här gången höjer Maria Chamorro sin röst på hemmaplan, i en samling för deltagare i programmet som just nu pågår i tre byar.
I den enkla lokal, som i vanliga fall används av förskolan, har betonggolvet beströtts av gräs och blommor. Där utbyter de nu kunskap och erfarenheter och visar upp vad de kan och vill uträtta.
Väggarna är täckta av bilder från alfabetisering, förskola, yrkesutbildning och andra aktiviteter. Ämnen som hållbarhet och miljö anknyter frimodigt till den tid när mayarikets invånare levde i symbios med naturen. Textade budskap flammar i olika färger. Det är som om orden brinner.
Kurslitteratur, odlingsresultat och hantverksprodukter trängs med folket i lokalen. Här går teori och praktik hand i hand.
Informatörerna avlöser varandra på det grönskande betonggolvet. Kunskaper demonstreras.
Kamp mot Coca-Cola-kulturen
En bykvinna i 50-årsåldern, som nyss lärt sig läsa, stavar sig stolt genom texten på en affisch. Där står: “Jag är en mayakvinna. Tack vare Alfaguat vet jag nu att det är min rätt att studera. Tack!”
De varma applåderna från publiken gäller nog textens budskap lika mycket som den läsande kvinnan. Tillsammans har de brutit analfabetismens bojor och upptäckt en ny värld med vidare vyer. En värld med både skyldigheter och rättigheter. En värld där också kvinnorna är synliga.
Maria Charmorro presenterar olika sorters majs och andra produkter från växtriket som sedan urminnes tid fött mayafolket, och som nu hotar att trängas undan av västerländsk skräpmat. Kampen mot Coca-Cola-kulturen ingår i den del av programmet som handlar om hälsa.
Men när Maria står där, rak i ryggen och med en knippe grönsaker i handen, vidgar hon agitationen. Hon manar till kvinnokamp med kunskap som vapen.
Vågar säga sin mening
Efteråt berättar hon:
– Lagen ger oss maya rättigheter. Det gäller även kvinnor. Rättigheter som myndigheterna inte talar så högt om. Men nu vet vi, att även kvinnor kan kräva papperen på bordet. Guatemalas lag säger, att alla medborgare kan begära ut viktiga dokument från myndigheterna. Så nu vågar vi säga vår mening.
– När jag inte var nöjd med barnens skola gick jag till byrådet och krävde att den skulle rustas upp. Så blev det också.
Hon lyser av självförtroende. Hon ler belåtet med ett ansikte som fårats av ett hårt liv.
[ Allt fler karismatiskt kristna i Guatemala ]
Läkarmissionen började jobba med alfabetisering i Guatemala för ett 30-tal år sedan. Men det stannade inte där. Man gick vidare tillsammans med sin partner.
– Sätter man punkt efter alfabetiseringen, så skapar det frustration. När man nu kan läsa och skriva vill man utnyttja den kunskapen. Så vi startade enklare yrkesutbildning. Vi lär till exempel ut matlagning, utbildar elinstallatörer och ger kurser i entreprenörskap, berättar Mario Ayalas.
Medborgarskola mot korruption
Förut gav man också mikrolån till sådana som ville starta en egen affärsverksamhet.
– Men nu finns det andra civila organisationer som ger sådana. Då kan de få sköta den saken. Vi samarbetar med alla goda krafter i det här området. Då blir kampen för utveckling effektivare.
Det viktigaste inom organisationens projekt är, förutom alfabetiseringen, vad som kallas social revision. Kursdeltagarna lär sig hur man kollar att myndigheterna inte lurar byborna, kort sagt. Mario Alaya beskriver det som en medborgarskola. Målet är att komma till rätta med den utbredda korruptionen.
Han berättar att det för närvarande finns 1 912 kvinnor och 134 män som är involverade i projektet. Och man kommer att gå vidare till nya mayabyar med samma program.
Nytt att kvinnor deltar
Förra året genomfördes totalt 61 övningar i social revision, det vill säga man tog upp specifika ärenden med myndigheter, krävde offentlighet och öppenhet och drev på förändringar som gynnar mayabyarna. Att kvinnor deltar i en sådan process är något helt nytt.
Det är till exempel inte okej att en heltidsanställd lärare bara dyka upp ett par gånger i veckan på skolan. Läkaren som har betalt för att komma till en sjukstuga en gång i veckan ska inte nöja sig med att komma varannan vecka. Och pengar som anslagits till konkreta byprojekt ska inte försvinna i de lokala makthavarnas fickor. Vilket inte är helt ovanligt.
Det är sådana ärenden man tar upp inom ramen för social revision.
[ Mexikanske prästen Marcelo hotas för sitt arbete för de fattiga ]
– Långt ifrån alla maya vet vad lagen säger om deras rättigheter. Framför allt diskrimineras kvinnorna. Men så ska det inte förbli.
När Mario berättar om de effekter man ser av projektet, så lyfter han fram de förändrade attityderna som en avgörande sak.
– De machoideal som råder har börjat ändras när männen ser vad kvinnorna kan åstadkomma. De inser och erkänner att kvinnorna har en viktig plats i strävan efter utveckling och delaktighet i samhället. Då går det fortare framåt.
Alla tjänar på öppenhet
Men det finns stötestenar på vägen. Det där med offentlighetsprinciper är inte helt enkelt. Papper hos myndigheterna kan beläggas med sekretess och därmed hindra att medborgarna kan lära känna innehållet. Men Alfaguat samarbetar med advokater, som ställer upp gratis när det behövs. Och när det gäller arbetet med social revision visar ett universitet stort intresse.
– I det långa loppet tjänar alla på ökad öppenhet, säger Mario Ayala. Även de som styr.
Mycket har hänt i arbetet med att skapa jämställdhet och rättvisa i Guatemalas mayabyar, säger han. Men mycket återstår.
Mycket har också hänt sedan den tolvårige Mario – med mellannamnet Lenin – var gerillans springpojke och spion som transporterade revolutionspropaganda i sin lilla ryggsäck och rapporterade om militära posteringar till upprorsmännen.
Mayakultur har lång historia
Då pågick ett inbördeskrig som 1960–1996 krävde omkring 200 000 människoliv. Marginaliserade och fattiga drabbades extra hårt av våldet.
Maya fanns i det här området redan för drygt 4 000 år sedan. Den högkultur i Mellanamerika som ibland kallas mayariket nådde sin topp några århundraden efter vår tideräknings början. Häpnadsväckande matematiska färdigheter, kunskaper i astronomi, avancerade kalendrar, ett eget skriftspråk – den kulturella nivå slår nutida forskare med häpnad. Men på 800-talet började en dramatisk nedgång. Stora mayastäder övergavs.
Orsakerna kan vara flera, enligt forskarna. En lång period av ihärdig torka fick förödande konsekvenser för det jordbruk som livnärde båda landsbygd och stora städer. Till det kom politiskt maktspel med svåra motsättningar och rena inbördeskrig.
Nedgången började alltså långt innan de spanska kolonisatörerna lade Guatemala under sig på 1500-talet. Storhetstiden har dock lämnat tydliga spår efter sig, bland annat i form av utsökt konst och magnifika byggnadsverk.
Urfolk halva befolkningen
I dag utgör ättlingar från det en gång så mäktiga mayariket mer än hälften av Guatemalas befolkning.
– Urfolket är i majoritet men är ändå diskriminerade, säger Mario Ayalan, vars egen familj splittrades under inbördeskriget.
Själv har han för länge sedan sagt nej till våldets väg och är tacksam för att han kan vara med och skapa förändring med fredliga medel. Den civila organisation han leder bildades för 21 år sedan och har sedan dess bedrivit socialt arbete utifrån kristna värderingar.
– Då menar jag sådant som kärlek till de mest utsatta, respekt för mänskliga rättigheter, social rättvisa, icke-diskriminering, öppenhet och jämlikhet, säger Mario.
[ Svensk missionär såg pojken som inte kunde gå - och förvandlade hans liv ]
Mario Ayala, som i dag är aktiv i en pingströrelse, uttrycker stor tacksamhet för det ekonomiska stödet från enskilda svenska givare i Sverige, och på senare år även från Sida. Men han pekar också på att det finns duktiga medarbetare på plats i mayabyarna, de flesta kvinnor. Utan dem skulle det inte fungera.
I Nueva Esperanza får Dagens utsände bland annat möta Maria Sucuquic, facilitator, och Otoniel Lares, koordinator.
Otoniel föder upp grisar vid sidan av sitt jobb med Alfaguat.
– Det är mitt sätt att inspirera till entreprenörskap. Jag startade för ett år sedan med tre små griskultingar. Nu har jag elva djur.
Kvinnor i täten för förändring
Maria är förskollärare.
– Jag drömmer om den dag när något av våra barn här i byn kommer in på universitetet.
Drömmar. Visioner. Hårt arbete, där kvinnor utrustas och går i bräschen för samhällsförändring.
– Det är fantastiskt att få se det här, säger Läkarmissionens ordförande Bo Guldstrand, som är med på mötet med mayafolket i Nueva Esperanza.
– Det som startade med alfabetisering har blivit ett omfattande utvecklingsprogram som upprättar kvinnor, ger barnen en framtid, förändrar attityder och strukturer och tränger tillbaka korruptionen.
---
Fakta: Guatemala
- Guatemala har 18 miljoner invånare, varav mer än hälften är urfolk (maya).
- Landet koloniserades av Spanien på 1520-talet.
- Full självständighet uppnåddes 1838.
- Runt 50 procent av invånarna i dag är evangeliskt kristna, varav hälften är med i ett pingstkarismatiskt sammanhang.
---
Anders Kompass: Låt mayafolket få bo kvar i sina byar
Som 20-åring kom Anders Kompass till byn Pasac i Guatemala, där han under ytterst enkla förhållanden bodde bland mayafolket och arbetade som volontär under ett par år. Med alfabetisering, bland annat.
Senare i livet skulle han som FN-tjänsteman återvända till Guatemala, där han upprättade ett kontor för mänskliga rättigheter. Och 2017–2020 var han svensk ambassadör i landet.
Han gillar att mayafolket i regionen Quiché inte bara har möjlighet att lära sig läsa och skriva och får yrkesutbildning, utan också får kunskap om sina rättigheter och kan skaffa sig en egen röst. Det gör skillnad, menar han.
– Det är så viktigt att människor får chansen att ta ansvar och påverka sin egen situation. Det förändrar ju inte bara deras liv, utan samhället.
[ Anders Kompass tar strid för konfessionella friskolor ]
Jämför med svensk folkväckelse
Han drar en något oväntad parallell.
– Se på vår egen svenska historia. När folkväckelsen kom på 1800-talet och frikyrkan och nykterhetsrörelsen gav människor myndighet över sina liv, då formades ett annat och bättre Sverige.
Med tanke på projektet i Quiché säger han att arbetet för ge mayafolket en ljusare framtid förmodligen förs i motvind.
– Starka ekonomiska makter spjärnar mot. Ett stort problem är länken mellan den organiserade brottsligheten och vissa politiker. Och de senaste 20–25 åren har narkotikaflödet från Colombia till USA gått genom Guatemala, vilket bidragit starkt till den korruption som drabbar de svagaste i samhället. Och dit hör maya.
Ändå är hans pessimism när det gäller mayafolket inte nattsvart. Det går att skapa en förändring, i varje fall på sikt.
[ Kompass: Oroande att förövare går fria ]
Låt maya få odla sina jordar
Han presenterar inte en tjock kravkatalog som lösning
– Det viktiga är att maya får bo kvar sina byar, odla sina jordar, sälja sina produkter. Och det är väldigt viktigt att utbildningen fungerar. Allt från alfabetisering till studier på universitetsnivå. Det ger maya chansen att själva forma sina liv och sin framtid.
Här händer det en del bra saker, påpekar han.
– Inte minst tack vare biståndspengar kommer det fram nya generationer av välutbildade maya som kan skaffa ett bättre liv åt sig och de sina. Det ger hopp.
---
Fakta: Politik, urfolk och kvinnors rätt
- 18 av kongressens 158 ledamöter och en av 14 ministrar i Guatemala identifierar sig som tillhörande urfolket.
- Två av 14 ministrar är kvinnor, och 31 av de 160 ledamöter som röstades in i kongressen för perioden 2020-2024 är kvinnor.
- Guatemala är samtidigt ett av de högst rankade länderna när det gäller dödsfall till följd av våld mot kvinnor.
- Men allt är inte mörker. Tidigare i år dömdes fem män ur en paramilitär styrka till 30 års fängelse för att ha våldtagit 36 mayakvinnor under 80-talets inbördeskrig.
---
