Det är inte helt lätt att teckna en bild av det religiösa Guatemala. Trenden är dock tydlig, här som i stora delar av övriga Latinamerika. Katolska kyrkans grepp är inte lika starkt som förut.
“Evangélicos”, ett vitt begrepp som rymmer olika protestantiska kyrkor men framför allt domineras av pentekostala grupper, är på frammarsch. Runt 2020 tror forskarna att de båda kyrkofamiljerna blivit lika stora.
Bland traditionella pingstvänner och nykarismatiker kan man i grova drag tala om en progressiv linje, där tron tar sig uttryck i ett starkt socialt engagemang, och en mer konservativ, som lägger sin energi på evangelisation.
En som har bra koll på det här är Jan-Åke Alvarsson, Latinamerika-kännare och kulturantropolog med inriktning på pentekostala studier. Men inte heller han vill röra sig med tvärsäkra siffror när han ombeds beskriva Guatemalas religiösa karta.
– Men det karismatiska inflytandet är i mycket stark tillväxt, säger han. Det finns också inom den katolska kyrkan.
– Här finns en paradox, som inte så lätt låter sig förklaras. Mot den bakgrunden, hur kan den grova kriminaliteten, våldet och korruptionen fortfarande vara så starkt närvarande i Guatemala?
Machokulturen stark i Latinamerika
Jan-Åke Alvarsson har själva inget bra svar på den frågan. Men han välkomnar det sociala engagemang som speglas i bland annat Alfaguats projekt bland mayafolket. Och han gillar starkt inriktningen på kvinnor och på social revision.
– Den koloniala strukturen är fortfarande stark i många latinamerikanska länder. Också i Guatemala. Det är en machokultur, som tränger undan kvinnorna.
Vilket, menar Jan-Åke, inte stämmer med den gamla mayakulturen.
– Där hade kvinnorna lika mycket att säga till om som männen. De bestämde en massa saker som gällde familjen. De spanska kolonisatörerna, däremot, nedvärderade kvinnan.
Rätt och rättvisa viktigt
Den sociala revisionen, som syftar till att återge kvinnorna bland mayafolket något av sin gamla status och utrusta dem med instrument som gör att de vågar närma sig myndigheterna och kräva rätt och rättvisa, applåderar han.
Och att i hälsoarbetet bromsa det västerländska inflytandet och anknyta till gammal mayakultur när det gäller odling och föda rekommenderar han.
– Det finns forskare som kallat mayafolkets genom historien viktiga grödor majs, chili, squash och bönor för “den perfekta fyrklövern”. Den kombinationen innehåller allt som en människa behöver: kolhydrater, proteiner och viktiga vitaminer.
---
Tacka maya för majs
Ska man utse de viktigaste och mest spridda grödorna på jorden så hamnar majs på pallen som trea, efter vete och ris.
Popcorn, som tillverkas av majs, är ett av världens populäraste snacks. För biografer är popcorn en nästan lika viktigt uppfinning som filmen.
För något av en uppfinning är majsen, ursprungligen ett vildvuxet gräs i Centralamerika. Där började det odlas och förädlas för flera tusen år sedan. Det blev en basföda för mayafolket och kallades i deras mytologi för en gåva från gudarna.
Christofer Columbus tog majsen till Europa. USA står i dag för 35 procent av majsskördarna. Den gröda som har sitt ursprung i länder som Mexiko, Guatemala och Nicaragua vandrade alltså vidare ut i världen och blev ett ytterst viktigt livsmedel. Men majs används också till djurfoder, diverse industriprodukter och tillverkning av bränsle.
– Utan mayafolket och deras föregångare hade vi inte haft majs i dag, säger den tyske mayaexperten Nikolay Grube i dokumentären “Mayafolkets värld” (kan ses i SVT-play).
Så gillar du majs – tacka maya för deras odlingskonst.
---
