Dokument

”Jag höll fast flickorna åt mamma som var omskärerska”

Coronapandemin fick arbetet mot kvinnlig könsstympning bland massajer i Kenya att backa flera steg. “Vi har fått börja om igen. Inte från början, men nästan”.

Kvinnlig könsstympning har varit förbjudet i Kenya sedan 2011, men hos massajfolket är det en djupt rotad sedvänja som är svår att bryta. Pingströrelsen i landet arbetar sedan många år för att stoppa ingreppen. Dagen var på plats under en alternativ övergångsceremoni i södra Kenya.

Abigail Naishorua står i skuggan av det stora trädet på skolgården. Hon är projektledare för pingstkyrkans program som ska stoppa kvinnlig könsstympning. Framför henne sitter ett par hundra skolungdomar och några tiotal vuxna. Hon talar passionerat om hur föräldrarna ska ta hand om sina barn, inte gifta bort unga flickor och inte praktisera könsstympning, eller FGM på engelska (Female Genital Mutilation).

– Ni är morgondagens mödrar. FGM upphör med er. Säg nej till FGM, ropar hon.

– Nej till FGM, upprepar barnen i kör.

Vi befinner oss i en by i området Olgulului, i södra Kenya. Under ett par dagar har skolbarnen samlats för rättighets- och anti-FGM seminarier som pingstkyrkan (Free Pentecostal Fellowship in Kenya, FPFK) driver här sedan 2017. Projektet stöds av PMU i Sverige.

Ceremoni för skolbarn i Olgulului, i södra Kenya där man utbildar om farorna med könsstympning.

Massajfolket lever i ett patriarkaliskt samhälle som starkt präglas av sin kultur. Kvinnlig könsstympning av unga tonårsflickor är djupt rotat i kulturen. Den skadliga sedvänjan är förbjuden i Kenya sedan 2011, men trots risk för höga straff och böter har lagen mött motstånd och den urgamla traditionen har fortsatt i hemlighet. Antalet flickor som utsatts för stympningen har visserligen minskat men mörkertalet är stort. President Uhuru Kenyatta har satt som mål att 2022 ska all form av kvinnlig könsstympning vara borta.

FPFK är en av många kyrkor som arbetar med att stoppa ingreppen. Många massajer i dag är kristna och även om förändringen går långsamt har budskapet börjat ge resultat.

Joel Kanja, pastor i Free Pentecostal Fellowship in Kenya (FPFK).

Pastor Joel Kanja från FPFK förklarar att kyrkorna i området spelade en viktig roll när byborna skulle ta emot anti-FGM-programmet.

– Folket litar på kyrkan och eftersom programmet introducerades av oss var det lättare för dem att känna förtroende för det som sades, säger han.

Joel Kanja har kommit till dagens samling, som är en alternativ övergångsceremoni som man hoppas kan ersätta könsstympningen. Tillsammans med andra kyrkoledare välsignar Josef Kanja barnen som deltagit i seminarierna. Han använder Bibeln som argument för att stoppa FGM.

– Jag talar om riskerna med ingreppet, men påpekar också att det inte står något i Bibeln om kvinnlig omskärelse, i stället står det att föräldrar ska skydda sina barn. Den som söker mitt råd får höra att det är en synd att bryta mot Guds ord, och den som syndar kommer stå ansvarig inför Gud, säger pastor Joel Kanja.

Malele Konee och Loiman Oruma, båda 13 år, är två av skolbarnen som är med på ceremonin – och som fått lära sig om barns rättigheter och riskerna med könsstympning under de föregående dagarnas seminarier.

– Min mamma är omskuren och hon har berättat om vilken smärta det var. Hon har sagt att jag inte ska behöva genomgå det. FGM är farligt, flickor kan förblöda och man kan bli smittad med hiv, säger Loiman Oruma.

– Förr i tiden var omskärelsen ett sätt att visa att flickor var vuxna men nu kan vi bli vuxna utan något ingrepp, säger Malele Konee.

Malele Konee och Loiman Oruma, är båda 13 år och två av skolbarnen som fått lära sig om barns rättigheter och riskerna med könsstympning.

Det finns många förklaringar till ursprunget till den kvinnliga könsstympningen. Några säger att det handlade om att kväsa kvinnors sexlust. Andra att det var en statussymbol. Men riskerna är omfattande och i värsta fall kan flickorna förblöda. För dem som överlever väntar plågor vid barnafödande. En omskuren tonåring räknas som kvinna och kan giftas bort oavsett ålder, med tonårsgraviditeter och avbruten skolgång som följd.

Sindiyio Sanapan före detta omskärerska.

– Det var först när jag förstod sambandet mellan omskärelse och andra problem i samhället som jag slutade. Det var FPFK som berättade för oss. Men först ville jag inte lyssna. Jag trodde att de ville förstöra vår kultur. Så jag fortsatte att omskära flickor i hemlighet säkert ett år efter första mötet med FPFK, säger Sindiyio Sanapan. Hon är en av flera omvända omskärerskor som kommit till ceremonin. En annan är Saiton Kupere och hennes dotter Lita Oltoliae.

– Det var min uppgift att hålla flickorna åt mamma som var omskärerska. Vissa flickor gjorde motstånd och skrek men då brukade jag binda dem hårt med rep. Vi tänkte aldrig att vi gjorde något som var dåligt, i stället tyckte vi att vi gjorde något bra, något som skulle upprätthålla flickornas värdighet. För om de inte var omskurna skulle ingen vilja gifta sig med dem, säger Lita Oltoliae.

Saiton Kupere och hennes dotter Lita Oltoliae. "Det var min uppgift att hålla flickorna åt mamma som var omskärerska, säger Lita.

Ceremonin för skolbarnen fortsätter med utdelning av T-shirts, diplom och drama. Humor är en viktig komponent i informationsarbetet, förklarar Abigail Naishorua. Med skratt kan man få in många viktiga poänger som åhörarna bär med sig.

Trots lagen och presidentens löfte, är det ingen på mötet som tror att kvinnlig könsstympning kommer att vara helt borta 2022. FGM håller på att fasas ut men det går långsamt – särskilt i avlägsna byar som försummats av landets ledare, där läskunnigheten är låg och kulturen stark. Motståndet kommer från män såväl som kvinnor. De äldre som överlevt FGM och sedermera fött barn håller fram sig själva som exempel på att ingreppet inte är skadligt.

Ceremoni för skolbarn i Olgulului, i södra Kenya där man utbildar om farorna med könsstympning. Här undervisar dom om barnrättigheter i skolan.

Det har mörknat och i bilen på väg mot gränsstaden Namanga berättar Abigail Naishorua att några omskurna flickor sökt upp henne under dagen och bett om hjälp.

– Vissa flickor i våra seminarier har blivit omskurna men vi undervisar alla tillsammans för att de omskurna inte ska föra sedvanan vidare, och för att de ska lära sig respektera de flickor som inte är omskurna. Covid-19 fick projektet att backa flera steg. I vissa familjer passade man på att omskära flickorna för de tänkte att myndigheterna var fokuserade på annat. Andra återupptog upp yrket som omskärerska för att få en inkomst under covid-nedstängningen.

Även barnäktenskap ökade under de månader skolorna var stängda. En del familjer hade helt enkelt inte råd att mätta hela familjen och gifte bort sina döttrar för att slippa bördan av att ha alla barn hemma.

– Så vi har fått börja om igen. Inte från början, men nästan. Att förändra något tar tid, det kan handla om en generation. Men flickorna som vi träffar, de kommer inte låta skära om sina döttrar. Jag tror att det här en gång kommer att få ett slut, säger Abigail Naishorua.

---

Fakta: Könsstympning

  • Fyra miljoner, eller 21 procent av landets kvinnor (15–49 år), har genomgått könsstympning. Det är stora skillnader mellan olika folkgrupper.
  • Hos massajerna beräknas cirka 78 procent av alla flickor och kvinnor vara omskurna.
  • De flesta ingrepp utförs av traditionella omskärerskor. Det finns olika former av omskärelse, hos massajerna är det vanligt att skära bort klitoris och den inre blygdläppen.
  • Antalet tonåringar som blir omskurna har minskat: från 40 procent 1985 till 11 procent 2015.
  • Källa: Unicef.

---

Fler artiklar för dig