Författaren och poeten Maria Küchen har hållit en kurs mot rymdfobi. Men för egen del fascineras hon av stjärnornas och galaxernas skönhet. Finns Gud där ute någonstans? Går det att hitta intelligent liv på andra planeter? Dagen har talat med henne och med teologen Stefan Gustavsson om det universum som både trollbinder och förskräcker oss jordvarelser.
Sedan hon var liten flicka har Maria Küchen varit intresserad av rymden. Hon tittade ut mot stjärnhimlen. Hon läste böcker om astronomi. Hon lärde sig vad det vackra ordet “ljusår” är för något.
– För mig har rymden alltid varit intimt sammankopplad med det existentiella. Hisnande vackert, med enorm skönhet, om man tittar på bilder från rymdteleskop med stjärnor som föds och intergalaktiska moln. Rymden är poesi, säger hon.
I samband med 50-årsminnet av den första månlandningen kom Maria Küchen med boken “Rymdens alfabet” (2019) där hon uttrycker sin fascination över allt det som finns att upptäcka där ute.
Även teologen Stefan Gustavsson, direktor för Apologia, ser med förundran och hänförelse på universums väldighet. Som kristen säger han sig samtidigt inte ha någon speciell uppfattning om vad som finns att hitta i vintergatorna, mer än att allt som existerar ytterst har sin källa i Gud.
– I Bibeln finns en stark markering av att Gud är skapare av himmel och jord. De bibliska författarna tittar upp mot stjärnhimlen och har ingen aning om vad den egentligen innehåller. Men de bekänner att Gud har kontroll och har räknat stjärnorna, säger Stefan Gustavsson.
[ Han vill ta med evangelierna ut i rymden ]
Kurs mot rymdfobi
Mitt i sitt intresse för planeterna har Maria Küchen blivit medveten om att en del människor är rädda för rymden. Hon har till och med blivit anlitad att hålla en kurs för individer som behöver komma över sin rymdfobi.
– Jag blev förvånad när jag upptäckte att man kan vara rädd, eftersom jag själv aldrig varit i närheten av känslan i det här sammanhanget. Jag tror att rädslan bottnar i att rymden är så oändligt stor och att vi inte har någon makt över vad den kan göra. Det kan komma en asteroid eller komet när som helst och träffa jorden. Det blir nästan apokalyptiskt.
Tyngdlösheten i rymden gör att vi förlorar vår vikt och kan upplevas som en metafor för att vi förlorar vår betydelse och skapa rädsla, menar hon.
– Vi tänker att världen är stabil. Det finns upp och ner. Men så befinner vi oss på ett klot som snurrar i komplexa rörelser genom rymden, i hög hastighet. Där det egentligen varken finns upp eller ner. När vi börjar fundera på sådant kan det vara svårt att ta in.
Gud utanför tid och rum
Känslorna att jorden kan försvinna som ett sandkorn i rymden bekräftas av Stefan Gustavsson.
– Då är det ibland viktigt att påminna sig om att Gud står utanför rummet och tiden. För Gud är inte universum så stort som det är för oss i vår dimension.
[ Raketforskaren: Att arbeta med rymden stärker min tro på Gud ]
Den första kosmonauten i rymden, ryssen Juri Gagarin, uppges ha uttryckt att han inte kunde se någon Gud därute bland stjärnorna. Osäkert är det om han verkligen sa så. Men den amerikanska besättningen på rymdfärjan Apollo 8 citerade sju år senare, 1968, i stället Bibelns skapelseberättelse om en “gudsvind som svepte fram” när de cirklade intill månen och tittade ner mot jorden.
Varken Stefan Gustavsson eller Maria Küchen förväntar sig dock att hitta Gud ute bland galaxerna, uppger de.
– Det är en banal föreställning att Gud skulle vara ett ting – en sak – i rymden som gömmer sig bakom molnen, hukar bakom Jupiter eller liknande. Däremot kan vi se spåren av Gud i skapelsen ungefär som vi kan se spåren av konstnären i tavlan, säger Stefan Gustavsson.
Maria Küchen upptäcker en teologi i det hon skådar:
– Guds storhet växer för mig, i takt med insikten om universums väldighet.
Allt längre ut i rymden
Den snabba teknikutvecklingen gör att människan kan nå längre och längre ut i universum. På juldagen förra året skickades ett nytt avancerat teleskop ut i rymden från Franska Guyana efter 25 års förberedande arbete, det så kallade James Webb-teleskopet. Härifrån ska det framöver skickas bilder för att hjälpa oss att få syn på flera miljarder år gamla stjärnor, och kanske upptäcka planeter som liknar jorden.
Forskarna försöker samtidigt undersöka om det finns spår av liv på Mars och Venus.
Som teolog är Stefan Gustavsson öppen för att det skulle kunna finnas liv på andra planeter än jorden, även om han i dagsläget inte tycker sig se några indikationer på att så faktiskt skulle vara fallet.
– Vem är jag att begränsa vilka varelser Gud har skapat och vilka planeter Gud vill befolka? Som kristen är jag inte låst, och ser ingenting som utesluter annat liv. Det oroar mig inte. I så fall är det liv skapat av Gud, och inte ett argument för ateism.
Maria Küchen tycker å sin sida att det låter osannolikt att det inte skulle finnas liv på andra planeter med tanke på universums enorma storhet.
[ Rymdfascination när den smittar som bäst ]
Människans plats inför Gud förändras inte
Är människan då inte speciell inför Gud? Stefan Gustavsson konstaterar att en del kristna kan vara oroliga för att detta förhållande skulle rubbas om det skulle visa sig finnas annat intelligent liv i rymden. Men han delar inte den fruktan, utan jämför med när Kopernikus visade att solen är i centrum, i stället för jorden.
– Många bekymrade sig även då för att människan skulle placeras i periferin. Vår unika status beror inte på vår rumsliga placering i rymden, utan på att Gud har satt sitt märke på människan och bevisat oss sin kärlek. Vår position inför Gud förändras inte för att det skulle kunna finnas liv på andra planeter.
– Vi tror ju som kristna även på änglar i den andliga världen, utan att det undergräver människans position.
Teknik på gott och ont
Både Maria Küchen och Stefan Gustavsson är i grunden positiva till fortsatt mänskligt kunskapssökande i rymden. Maria Küchen konstaterar att rymdtekniken kan användas både på ont och på gott. Satelliter kan utnyttjas till militärt spionage likväl som till att ta bilder som visar hur vacker jorden är. En dubbelhet som hon menar säger mycket om människan i allmänhet.
Att få åka upp med en rymdraket till månen är samtidigt inget som lockar henne.
– Usch, nej jag skulle inte våga åka upp i rymden. Jag är ganska försiktig av mig. Men jag är glad att andra åker upp och tittar och kommer tillbaka och berättar, säger Maria Küchen.
---
Fakta: Några årtal kring rymden:
1957 Första rymdfarkosten, Sputnik 1, Sovjet.
1961 Första människan i rymden, ryske kosmonauten Jurij Gagarin
1969 Människan landstiger på månen, Neil Armstrong och Apollo 11, USA.
1975 Rymdsonder landar på mars. Tar bilder på stenigt ökenlandskap, USA.
1979 Obemannade Voyager 1 flyger förbi Jupiter, och året därpå förbi Saturnus, USA.
1990 Rymdteleskopet Hubble skjuts upp, USA.
2001 Multimiljonären Dennis Tito blir världens första rymdturist.
2006 Astronauten Christer Fuglesang blir förste svensken i rymden.
2008 Kina genomför sin första rymdpromenad.
2021 Nya rymdteleskopet James Webb ut i rymden.
Källa: Wikipedia
