Att arbeta med rymden har stärkt Simon Westerlunds tro på Gud. Dagen besökte honom på hans arbetsplats – rymdbasen Esrange utanför Kiruna – för att prata raketer, rymdresor och kosmologiska Gudsbevis.
KIRUNA. Som fjortonåring lånade Simon Westerlund garaget i föräldrahemmet i Köping för att blanda eget raketbränsle. Sedan gick han ut i skogen och testkörde sina hemmabyggen: “små, fula och farliga” raketmotorer. Ofta gick det bra, men en gång blev smällen så kraftig att Simon tillfälligt tappade hörseln. Det var som på film, berättar han: först ett starkt tjut och sedan alldeles tyst.
– Men då satte jag på mig ett par hörselskydd och vilade från ljud resten av dagen, för det hade jag läst att man skulle göra.
Vid den här tiden ägnade han, på eget bevåg, två timmar om dagen åt att läsa på om kemi – intet anande om att raketer och rymdforskning en dag skulle bli hans heltidssysselsättning.
Han berättar om det när vi sitter i bilen på väg till Esrange – Sveriges enda rymdbas, belägen 40 km öster om Kiruna. Dit kommer rymdforskare från hela världen för att skjuta upp raketer och höghöjdsballonger.
Simon är chef för den operationella- och säkerhetsavdelningen för experimentella raketmotorer och uppskjutning av satelliter.
Passande nog bär han i dag en virkad mössa med raketmotiv.
– Det är den enskilda sak i livet som jag får mest beröm för, säger han med ett leende.
Lekfullheten och nyfikenheten – tillsammans med en fascination för universum – verkar vara det som lett honom in på rymdspåret.
– Utöver att elda tycker jag om saker som flyger högt och fort. Den här flyger 6 000 km i timmen, säger han och pekar upp mot raketen som står vid ingången till Esrange.
[ Så påverkas den kristna tron om liv finns på andra planeter ]
Hastigheten är svår att ta in, men Simon är oupphörligt fascinerad. Han gillar att tänja tanken.
Ibland när han befinner sig på en avlägsen plats, en fjälltopp exempelvis, gör han ett tankeexperiment där han zoomar ut och ser sig själv utifrån.
– Först ser jag fjället, sedan Norrbotten – Sverige – norra Europa. Och så fortsätter jag så där, tills jag ser hela jordklotet och planeterna som svischar förbi. Sedan vidare till Vintergatan, som ju bara är en av många galaxer. Till slut ser jag hela universum som en stor ljusdisplay och konstaterar: Tänk att just jag, är just här, just nu.
Kan det ge dig existentiell svindel?
– Nej, det är en kittlande, snarare än skrämmande, tanke.
Simon kommer från en pingstsläkt och är i dag aktiv i Fjällkyrkan i Kiruna. Redan under uppväxten var han intresserad av förhållandet mellan tro och vetenskap, men saknade samtidigt någon som kunde vägleda honom vidare.
– Apologetiken – försvaret för kristen tro – fanns inte i min uppväxt, konstaterar han.
Året på Credoakademin, där han fick pröva olika argument för Guds existens, blev därför avgörande. När han sedan studerade vid KTH märkte han att tron höll.
– Ju mer man lär sig om världen och tillvaron, desto mer komplext inser man att allting är. Att se hur finjusterat universum är, har övertygat mig om Guds existens.
Han nämner gravitationskonstanten som ett exempel. Om den varit svagare hade stjärnor och galaxer inte formats, men hade den varit starkare hade universum kollapsat tillbaka på sig själv.
– För mig är Big bang det bästa argumentet för Guds existens – att universum kommit till, ur intet. Pionjärforskare som Newton, Bacon och Kepler studerade världen och förväntade sig att den vara lagbunden, eftersom de trodde på en laggivare. Så tror jag också.
[ Inte ens Einstein hade alla svaren ]
Ibland pratar Simon om sådana här saker med sina kollegor, men oftast har de fullt upp med att förbereda inför de avancerade experiment som de utför.
Innanför portarna till Esrange öppnar sig ett gigantiskt område med anordningar där raketer kan skjutas upp – och landa. Säkerheten är påtaglig, inga bilder får tas. Esrange vill bli först i Europa att skicka upp satelliter i rymden, men det finns det andra aktörer som också vill. Stor del av det som Simon arbetar med är därmed belagt med sekretess.
Han har jobbat här i sex år, men får fortfarande adrenalinpåslag när det är dags för raketuppskjutning. Det är mycket som står på spel: år av forskning, miljoner kronor, detaljerade förberedelser som kokar ner till ett enda ögonblick.
Raketerna, liksom höghöjdsballongerna (gigantiska påsar av plast) kan användas för många syften, till exempel medicinsk forskning. Från Esrange har man skjutit upp cancerceller, hjärnceller och alger för att se hur dessa reagerar i tyngdlöshet.
På sikt kan den typen av forskning få konsekvenser för vårt vardagsliv. Redan nu styrs mycket av vårt liv från rymden: GPS, tv och sjöbevakning till exempel. Och mycket av det som vi vet om klimatet kommer från satellitdata. Vid Rysslands invasion av Ukraina försåg rymdentreprenören Elon Musk Ukraina med satellitbaserat internet.
Simon har märkt att intresset för rymden har ökat de senaste åren. Fler söker lediga tjänster på Esrange och fler politiker kommer på besök.
– Man inser mer och mer att rymdforskningen kan hjälpa oss i vardagen, den är en ofrånkomlig del av ett modernt samhälle.
Från Esrange skjuts enbart obemannade raketer upp, men på andra håll i världen arbetar man frenetiskt för att människor ska kunna åka på rymdresor. Elon Musk utvecklar just nu en raket som ska kunna återanvändas för att köra människor fram och tillbaka till Mars. Simon tror att det mycket möjligt redan kan finnas liv där.
– När en meteorit slår ner på jorden, slungas stenar ut i universum. Det är troligt att de fått med sig bakterier som landat – och nu lever – på Mars.
– Över lag känner jag mig mycket öppen för frågan huruvida det finns liv i andra delar av universum. Det är helt enkelt en fråga som Bibeln inte tar upp, så vare sig det finns det eller inte, är inte det ett problem för den kristna tron.
Att upptäcka liv på andra planeter skulle inte utmana din kristna tro?
– Inte på något sätt.
Simon skulle själv gärna göra en rymdresa. Förra året tog han ett aktivt steg i den riktningen när han ansökte om att bli astronaut på den internationella rymdstationen – ett kombinerat forskningslaboratorium och bostad i omloppsbana 400 kilometer ovanför jorden.
Det var där Christer Fuglesang arbetade och bland annat studerade hur kroppen påverkas av långvarig rymdvistelse. Vart femtonde år kan man ansöka om en plats, och nu har en ansökningsperiod precis avslutats. 23 000 människor sökte.
– Det blev kalla handen för mig tyvärr, vilket min fru kände sig lättad över. Men jag hade gärna upplevt tyngdlöshet och sett jorden utifrån, säger han och lägger till:
– Sedan skulle jag gärna vilja åka till månen också, det vore coolt.
[ Kyrkan räknade ner när världens äldsta astronaut sköts upp ]
---
Fakta: Simon Westerlund
Ålder: 34 år.
Bor: I Kiruna.
Familj: Gift med Malin.
Gör: Manager for Safety & Operations for Orbital Launch & Rocket Test, Esrange Space Center.
---
---
Fakta: Esrange Space Center
- Sveriges enda rymdbas, ägs av Swedish Space Corporation (SSC) och är belägen 40 kilometer öster om Kiruna.
- Området är glesbefolkat och saknar i stort sett ljusföroreningar, vilket gör det lämpligt såväl att studera norrsken som att skjuta upp obemannade raketer och höghöjdsballonger.
- Rymdstationens markområde omfattar 20 kvadratkilometer, nedslagsområdet för raketer 5 600 km².
- Till Esrange kommer forskare från hela världen för att använda anläggningen.
---
