Måste man gå till kyrkan om man är kristen? För många är svaret ja, men långtifrån alla håller med. Som Emma och Panos. De tar sin kristna tro på stort allvar men går sällan i kyrkan.
– Jag växte mer eller mindre upp i kyrkan, säger Emma Ludvigsson när hon ska berätta om sin bakgrund.
Hon berättar att hon gått bibelskola, familjen har varit missionärer och hon var under hela sin uppväxt engagerad i sin hemförsamling inom pingströrelsen.
– Jag har gjort mer eller mindre allt man kan göra, förutom att vara pastor, säger hon lite skämtsamt.
Bredvid Emma sitter hennes man Panos Karageorgakis. De befinner sig hemma på Tjörn, en ö i den bohuslänska skärgården, inte långtifrån där Emma växte upp.
– Men jag kommer från Grekland, säger Panos om sin bakgrund.
Det innebär att han har en ortodoxt kristen bakgrund, uppvuxen i ett samhälle där de flesta döper sina barn, kallar sig kristna och tror på Gud. Men samtidigt är grekerna inte så flitiga med att gå till kyrkan.
– Där har man tron mer som en livsstil, det är som en klädnad man har på sig.
Etikett inte viktig
Panos berättar att han inte var helt nöjd med det, utan han ville fördjupa sig mer i sin tro och började läsa böcker om ortodox kristendom.
– Sedan träffade jag Emma som introducerade mig för pingströrelsen och det har öppnat upp en helt ny värld, säger han och vänder sig med ett leende mot sin fru.
När de båda ska reda ut vilken typ av kristna de är i dag, utifrån respektive bakgrund, landar båda i samma svar.
– Vi är kristna, säger Emma.
– Det är inte så att jag skulle ta illa upp om någon kallade mig ortodox. Men måste jag verkligen sätta en etikett på mig själv, undrar Panos?
– Jag tror på Jesus Kristus. Precis som ortodoxa, pingstvänner, katoliker och andra kristna gör.
Även Emma säger att det är okej om hon blir kallad pingstvän, även om hon instämmer i att det viktigaste är att följa Jesus, inte vilket samfund man tillhör.
Trots att de båda tar sin kristna tro på stort allvar brukar de sällan gå till kyrkan. De har landat i att det är inte det absolut viktigaste i deras vandring med Gud just nu.
Varför?
– Det handlar delvis om de praktiska omständigheterna. Vi bor på en liten ö, det har precis varit en pandemi, det finns en liten pingstförsamling här i närheten men vi känner inte något tvång att vi måste gå dit, säger Panos.
– Jag pratar heller inte svenska, så jag skulle inte förstå vad som sägs i gudstjänsten.
”Är inte det vårt kristna liv handlar om”
Tidigare bodde de i Stockholm, då gick de till kyrkan lite oftare än vad de gör nu. Emma fyller på berättelsen med att om de verkligen skulle vilja gå till en engelskspråkig kyrka så ligger Göteborg bara någon timme bort.
– Men vi känner oss inte tvungna att hitta en kyrka bara för att gå till kyrkan, säger hon.
– Det är inte det som vårt kristna liv handlar om.
Visst, resonerar hon, om de skulle hitta en församlingen där de trivdes så skulle de kanske gå dit oftare.
Men många kristna företrädare säger att det är viktigt att som kristen gå till kyrkan, vad svarar ni dem?
– Jag skulle svara: Vad är kyrkan? säger Panos.
– Folk har lite olika definition av vad det är. I den ortodoxa traditionen handlar det om byggnaden och att det finns präster på plats som utför liturgin och du kan gå dit om du vill. I pingstkyrkan är det mer organisationen och människorna.
Själv refererar han till Bibeln där kyrkan beskrivs som Kristi kropp.
– Och vi tror på Jesus Kristus och känner att vi också är en del av Kristi kropp, även om våra relationer med andra kristna inte nödvändigtvis sker inom en specifik kyrka, säger han.
[ Här är Sveriges tio största kristna samfund ]
Ber mycket
Emma och Panos berättar att de lever sitt kristna liv genom att be tillsammans och med vänner. De försöker också dela med sig av sin tro till andra.
Men de säger också att när de har sökt Gud på egen hand har de känt att det har lagt till så mycket mer ovanpå vad de fick med sig i sina respektive kyrkor. De betonar också hur viktigt det är att själva få uppleva hur det är att följa Jesus.
– Att kombinera de olika synsätten från både pingströrelsen och den ortodoxa kyrkan har hjälpt oss att söka Gud på ett mer personligt och bredare plan, sammanfattar Panos.
Men för kyrkan måste det väl vara viktigt att kristna kommer dit?
– Ska man vara krass, det viktigaste är att kristna följer Jesus, inte att man bara går till kyrkan, svarar Emma.
Vi tänker att det är Kristus först, och att kyrkan handlar om Jesus Kristus – inte vice versa. Vi följer Jesus och vill växa i tron.
— Emma Ludvigsson
– Jag älskar kyrkan, men när jag ser tillbaka på mitt liv kan jag se att jag många gånger följt en kyrkoorganisation i stället för att följa Jesus. Det är lätt att man tänker att man måste gå till kyrkan för annars är man inte en god kristen. Men om det är anledningen till varför man går till kyrkan har man förlorat själva kärnan.
– Att följa Jesus Kristus handlar inte bara om att gå till en viss byggnad på söndagen, säger Panos.
Förstår andra kristna
Även om de själva inte är flitiga gudstjänstbesökare har de förståelse för att andra kristna tycker att det här är en viktig rutin.
– Det är härligt att träffas och tillbe tillsammans och det saknar vi, det är inte så att vi tycker att kyrkan är något dåligt, säger Emma.
– Men kristendom handlar om så mycket mer än att bara gå till kyrkan, fyller Panos på med.
– Vi tänker att det är Kristus först, och att kyrkan handlar om Jesus Kristus – inte vice versa. Vi följer Jesus och vill växa i tron.
Att Emma och Panos tar sin tro på allvar skvallrar också appen “Prayminder” om. De har själva konstruerat denna app som är ett hjälpmedel för dem som vill be.
– Be ständigt står det i Bibeln, säger Emma.
Trots det menar hon att det är något som många kristna lätt glömmer bort, även hon själv. Det är därför de har tagit fram detta digitala hjälpmedel där man själv kan skriva in sina böneämnen och sedan bli påmind om dem av mobilen.
[ Debatt: Nyckeln till framgång är lokal förankring ]
Ska inte döma
Flera tusen människor över hela världen använder deras app, och Emma och Panos berättar att det handlar om att bygga upp en rutin där man till slut inte behöver använda appen för att bli påmind om att be varje dag.
– Bön är viktigt i en kristen människas liv, oavsett hur ofta du går till kyrkan säger Emma.
– Den personliga överlåtelsen till Gud är viktig. Men vissa verkar tro att det räcker med att gå på gudstjänst och sedan har man klarat av sin kristna “plikt”.
Emma vill också lägga till att man inte ska döma någon annan människas tro utifrån om man går till kyrkan varje söndag eller inte. Hon säger att den som tror på Jesus och av någon anledning inte går i kyrkan inte ska ha dåligt samvete för det och den som går i kyrkan ska heller inte döma den som väljer att inte göra det. Kristen tro handlar inte om hur många gudstjänstbesök man gör.
– Det kan till och med vara så att du kan vara starkare i tron än någonsin, även när du inte går till kyrkan.
[ Debatt: Vi behöver utveckla nya sätt att vara församling på ]
Tre kristna ledare om kyrkans roll
Hur viktigt är det att gå i kyrkan? Dagen har frågat Carl-Henric Jaktlund, Carin Dernulf och Thomas Idergard som på olika sätt är ledare inom kyrkan.
Är det viktigt att som kristen gå i kyrkan, Carl-Henric Jaktlund?
– Jag tror att det är väldigt nyttigt att finnas i ett sammanhang där man i gemenskap med andra kristna tar steg tillsammans.
Han tar Jesus som exempel då han som 12-åring försvann från sina föräldrar, som senare hittade honom i templet. Jesus motiverade det med att han måste vara hos sin far.
– Jag kan inte tänka mig att han säger detta med en tung suck, utan snarare med glad ton: “Vet ni inte hur underbart det är att vara här?” Så på frågan om man måste gå till kyrkan brukar jag, utifrån den här berättelsen, tänka på det som ett positivt måste – något jag själv vill för att det är gott för mig.
Församling är en plats där man både får ta in och ge ut, en plats där man får vara med och bidra.
— Carl-Henric Jaktlund
Carl-Henric säger att det i Nya testamentet finns en tydlig tanke med församlingen, där troende kommer samman till bön, lovsång och nattvard och sedan sänds ut i världen, tillsammans och enskilt. Församlingen är en möjlighet att låta andra tala in i ens liv och få formas i gemenskap med andra, men även en möjlighet att med sina gåvor få beröra andra människor i ord och handling, menar han.
– Sedan måste man i nästa andetag säga att det där är hur vi vill att det ska se ut, men så är det inte alltid i praktiken. Jag har suttit i samtal med människor som kommit glada till kyrkan men gått deppiga därifrån, människor som tycker att de inte passar in.
[ Fredrik Wenell: Kyrkan är inget man går till - man är en del av Kristi kropp ]
Svårare att vara kristen på egen hand
Därför, vill Carl-Henric poängtera, är det inte samma sak att lämna kyrkan och att lämna Gud.
– Sedan är frågan om man kan vara kristen på egen hand? Mitt svar är ja, men jag tror att det är svårare.
– Det går såklart att lyssna på poddar och följa gudstjänster via internet, men församling är något mer, det är en plats där man både får ta in och ge ut, en plats där man får vara med och bidra, säger Carl-Henric.
Samtidigt har han full förståelse för att man kan hamna i ett läge där man inte längre vill vara med i en församlingsgemenskap.
– Men jag tror inte att man i längden ska köra solo, jag tror att det är en återvändsgränd. På längre sikt tycker jag att det är viktigt att hitta en kristen gemenskap.
Är det viktigt att som kristen gå i kyrkan, Carin Dernulf?
– Jag tror att det är viktigt för att det berikar tron. För egen del vet jag att Gud ofta använder andra människor för att berika mitt liv. Det händer något i gemenskapen där Jesus är mitt ibland oss.
Carin säger att om man bara är kristen på egen hand blir tron lätt väldigt individualistisk, det blir bara “jag och Gud”, medan hon själv vill betona att kristen tro handlar om ett större “vi”.
– Jag skulle vilja säga att det är en motståndshandling mot individualismen att vara verksam i en kyrka, där man inte bara frågar vad jag kan få ut av det här, utan också vad jag kan bidra med.
Det är en styrka att tron inte hänger på mig, utan att jag får luta mig mot andra.
— Carin Dernulf
Hon konstaterar också att många inte kunnat gå till kyrkan som vanligt under pandemin och att många uttrycker en stor glädje när de nu kan komma tillbaka, vilket hon bygger på en rapport som Equmeniakyrkan tagit fram.
– Det man ser från svaren är att det har fungerat med gudstjänster på nätet, men många svarar att de har saknat gemenskapen
[ Slår larm: "Unga riskerar att inte hitta tillbaka till kyrkan efter pandemin" ]
.
Gemenskapen är frikyrkans sakrament
Carin säger att gemenskapen skulle kunna beskrivas som frikyrkans sakrament, att dess styrka är när man lyfter blicken från sig själv och får möta Gud tillsammans med andra. Inte minst vill hon lyfta fram det viktiga i att få mötas över generationsgränser på ett sätt som är unikt i dagens samhälle, något man också missar om man inte är med i en församling.
– Jag har också hört flera säga att det är skönt att känna att man inte är ensam med sin tro; när den egna tron inte är stark får man bli buren av församlingens tro. Det är en styrka som jag själv har fått erfara, att det inte alltid hänger på mig, utan att jag kan få luta mig mot andra.
Som generalsekreterare för ungdomsorganisationen Equmenia vill hon också uppmuntra unga att vara med på gudstjänsten, inte bara övrig verksamhet riktad mot deras åldersgrupp. Utmaningen för flera församlingar är att släppa in ungdomarna och låta dem vara med och påverka gudstjänstlivet.
Är det viktigt att som kristen gå i kyrkan, Thomas Idergard?
– Jag kan bara svara utifrån ett katolskt perspektiv.
– Tar man sin katolska tro på allvar då är söndagsmässan en del av din identitet som lem i Kristi kropp. Visst är det jättebra att ha ett böneliv oavsett om du går till kyrkan eller inte, men det som behövs är delaktigheten i dels Mässans offer, där vi görs delaktiga i Kristus offer och, om vi är rätt förberedda, får ta emot gudomligt liv i Kommunionen (“nattvarden”), dels tillgodogörandet av den sanna förkunnelsen.
Det finns inte någon privat-Jesus, frälsningen sker alltid i en gemenskap.
— Thomas Idergard
Han säger att kyrkan finns för att säkra att den Jesus som förkunnas i dag är samma som apostlarna kände, levde med och såg uppstånden. Det finns inte någon privat-Jesus, frälsningen sker alltid i en gemenskap.
Thomas lägger till att Katolska kyrkan skiljer sig åt i den här frågan jämfört med de protestantiska kyrkorna.
– Det var inte bara bibeltolkningen som individualiserades under den protestantiska reformationen, utan det ledde även till att kyrkan avsakraliserades. Kyrkan riskerar då reduceras till en plats där man samlas. Men den katolska synen är att kyrkan är ett frälsningens sakrament i världen, en fortsättning på Guds inkarnation i alla tider. I den meningen är hon helig och bidrar på ett sätt som inte är möjligt någon annanstans genom sakrament och förkunnelse till varje troendes helgelse.
Förespråkar kyrkplikt
Själv väckte han viss uppmärksamhet då han påtalade söndagsplikten när coronarestriktionerna började lätta, det vill säga att det i Katolska kyrkan finns en plikt att gå i söndagsmässan, om man inte är förhindrad.
– Det är inte jag som hittat på ordet, påpekar Thomas. Det finns i den katolska kyrkorätten.
Men just ordet plikt verkar en del reagera på. Något som Thomas säger ska jämföras med att man som människa har en hel del plikter, mot sin familj och mot andra.
– Men så fort det blir förpliktelser mot Gud tycker folk att det är konstigt, men Jesus lär ju oss att Gud är vår första förpliktelse. Det är bara den “private Jesus” som inte ställer krav, som välsignar allt vi känner för. Men det är ju inte den Jesus kyrkan och Bibeln vittnar om.
Därför är det ett normalläge att vilja gå till kyrkan. Thomas vill dock inte döma den som väljer att inte gå till kyrkan, och konstaterar att ansvaret också vilar på kyrkans företrädare.
– Om människor inte tror de behöver komma, då har vi som präster misslyckats med vår undervisning.
[ Präst väckte reaktioner: Nu är det plikt att gå i kyrkan igen ]
---
Fakta: Kyrka
- Ordet kyrka har sitt ursprung i det grekiska ordet “kyriakon” och betyder enligt Wikipedia “det som hör Herren till” eller “Herrens hus”.
- Ett annat ord som de första kristna använde om sin egen gemenskap var “ekklesia”, även det hämtat från grekiskan med betydelsen “de troende”, vilket senare kom att syfta på kyrkan.
---
