Nattvardsfirande. Förbön. Ikoner. Lyfta händer. Kyrkkaffe. Söndagsskola. Lovsång. Glädje.
Dagen har gjort ett svep över landets kyrkor och kikat in i gudstjänstlivet när restriktionerna efter pandemin har släppt.
Frälsningsarmén i Halmstad. S:t Kyriakos syrisk-ortodoxa församling i Norrköping. Pingstkyrkan i Västerås. Equmeniakyrkan i Alingsås. S:ta Clara i Stockholm. Det är några exempel på kyrkor som känner lättnad och stor glädje att återigen kunna mötas fysiskt i gudstjänstlokalen utan restriktioner från myndigheterna.
– Vi älskar vår kyrka! Vi är i behov av den gemensamma tron, av det kollektiva i gudstjänsten och av nattvarden. Vi mår mycket bättre nu. Det har varit kämpigt. Vi har längtat. Vi är riktigt, riktigt glada, säger Sima Antar, styrelseledamot i S:t Kyriakos syrisk-ortodoxa kyrka i Norrköping, som har samlat drygt 150 personer till gudstjänst i sin kyrka de senaste veckorna.
Stort bildspel från fler kyrkor i Sverige
Kyrkfika och förbön
Lina Melkersson, biträdande kårledare för Frälsningsarmén i Halmstad, instämmer efter att ha firat gudstjänst med cirka 65 besökare.
– Det är så roligt att få möta varandra, och kunna fika efteråt och ha förbön, säger hon.
[ Dokument: Hur ska tonåringarna hitta kyrkan efter pandemin? ]
Nyligen höll Halmstadskåren en församlingsdag med medlemsupptagning. Och nu är människor åter på plats i gudstjänstlokalen och har söndagsskola varje söndag. Det finns utmaningar – och det gäller att hitta “hur vi är kyrka nu” efter pandemin – men mest är det glädje, säger Lina Melkersson.
Nattvard för första gången
Equmeniakyrkan i Alingsås har kunnat klippa bort banden i kyrkbänkarna som markerade att bara varannan rad fick användas under restriktionerna. Första söndagen utan begränsningar kunde församlingen för första gången fira nattvard tillsammans på vanligt vis. Mellan 150 och 175 gudstjänstbesökare uppskattar pastorn och föreståndaren Peter Lindroos har varit på plats.
[ Kyrkorna i svår sits efter råd till ovaccinerade ]
I Alingsås har församlingen sedan i juni kört vanliga gudstjänster enligt riktlinjerna med avstånd och maxtak av besökare. Nu kan man se att fler gudstjänstbesökare kommer, även om det är en bit kvar till nivåerna som gällde före pandemin.
– Det är så skönt att få vara i gång igen och att som församling slippa behöva sätta gränser och hålla koll. Det är en väldigt god känsla. Jag är helt tagen över att ha fått vara med på vår söndagsskola och möta några av barnen där igen, säger Peter Lindroos.
Långsamt tillbaka
Han tror att nivåerna på antal gudstjänstbesökare långsamt kommer att skruva sig tillbaka, men att det kan ta lite tid. Han berättar om en barnfamilj där barnen inte längre är vana att gå till kyrkan på söndagsmorgonen, och därför vägrar. Vidare om äldre personer som fortfarande är rädda för att bli smittade. Peter Lindroos uttrycker också oro för tonåringarna där han tycker sig se mer av inåtvändhet.
[ Socialministern: Det är dags för svenska folket att mötas igen ]
Markus Sand är ledare för Evangeliska frikyrkans Sverigeprogram och har överblick från olika EFK-församlingar. Nyligen mötte han exempelvis ledarna för de 15–20 största församlingarna i rörelsen.
– Jag hör om stor glädje över att få mötas igen. Flera församlingar berättar om nya människor som kommit och att de riktar sig utåt, och nu har större Alpha-kurser än tidigare. Andra har fått se ungdomsgrupper växa.
Det finns också en pandemi-effekt som gör att människor på en del håll har stått på vänt för att få döpa sig, rapporterar han, och berättar om tio personer som döptes samtidigt på en ort.
Brist på volontärer
Från en del håll kommer det signaler om att det är svårt att samla frivilliga ledare så att det räcker till. Inte alla som har tagit en paus under pandemin vill återvända per automatik.
På samma sätt är det inte säkert att verksamheter i kyrkorna som varit vacklande innan pandemin – och fått vila en period – nu kommer i gång igen, utan att församlingen kanske passar på att förändra och ompröva.
[ Debatt: Ja, vi behöver fira gudstjänst ihop med andra ]
– Det verkar som att enskilda som har känt sig vara lite i utkanterna tidigare kan ha förstärkts i den känslan, och att synen på aktivt engagemang här också kan ha devalverats.
– Samtidigt finns de volontärer som har längtat och känt ett sug och nu bara vill tillbaka så fort som möjligt.
Behov att prata identitet
Säkra slutsatser om framtiden för gudstjänstliv och annat i kyrkorna är för tidigt att dra ännu, menar de flesta. Mitt i glädjen över att kunna mötas igen hör Markus Sand också att flera kyrkor tar upp teman om vad det egentligen innebär att vara en församling.
– Det verkar finnas ett behov att jobba med identitetsfrågorna. Så lång tid har det varit så mycket annat. Varför finns församlingen egentligen till? Den frågan är det viktigt att kunna svara på, säger Markus Sand.
---
Fakta: Kyrkofamiljer i Sverige
- Lutherska kyrkor med Svenska kyrkan.
- Frikyrkorna.
- Katolska kyrkan.
- Ortodoxa kyrkorna.
---
