Second hand-rörelsen framstår som en obruten framgångssaga. Finns egentligen några orosmoln?
Jo, faktiskt. Här listar Dagen några utmaningar för framtiden.
1. Pandemins effekter
Bara några veckor efter coronapandemins intåg störtdök second hand-försäljningen i landet.
Av förklarliga skäl: när befolkningen uppmanades stanna hemma fanns ingen möjlighet att gå i butiker. Myrorna upplevde en halvering av försäljningen under första vågen.
– Men vi har också sett att vi snabbt återhämtade oss när smittan minskade under sommaren 2020, säger Caroline Andermatt, vd på Myrorna.
Under andra och tredje vågen syntes liknande mönster i minskad försäljning. Och det finns naturligtvis en gräns för hur mycket utebliven försäljning som butikerna klarar. Löner och butikshyror ska fortfarande betalas.
Men de stora kedjorna är ännu en bit från smärtgränsen, menar Caroline Andermatt som också är ordförande för branschorganisationen Ideell Second hand. Korttidspermitteringar och förstående fastighetsägare har underlättat.
Samtidigt ökade e-handeln av second hand-varor i fjol. När Erikshjälpen summerade sin totala försäljning under 2020 tappade man endast fem procent jämfört med föregående år. E-handeln ökade under samma period med 110 procent.
[ Kyrkornas second hand-butiker överösta under pandemin ]
2. Brist på varor
I ett materiellt överflödssamhälle som Sverige, kan väl brist på varor aldrig uppstå? Inte i människors förråd, kanske. Men frågan är vart prylarna tar vägen.
I takt med ökade krav på tillverkarnas avfallsansvar, finns en teoretisk möjlighet att människor väljer att “panta” sina gamla plagg och möbler och få betalt från tillverkarna. I stället för att ge bort dem till second hand. Dessutom blir det vanligare att sälja dyra märkeskläder på kommission genom kommersiella vintagebutiker. Då får både butiken och klädernas ägare pengar för försäljningen.
Caroline Andermatt ser ingen brist på bortskänkta kläder och möbler i nuläget, men menar att man måste vara förberedd för framtiden.
– Här finns ett stort behov att peka på vikten av återanvändning i stället för återvinning. När fler och fler kommersiella aktörer ger sig in på second hand-marknaden, måste vi tydligt visa vårt unika bidrag med vår samhällsnytta, säger Caroline Andermatt.
3. Basplaggens status
Den som vill skryta med ett second hand-fynd berättar gärna hur billigt man kom över en oanvänd Ralph Lauren-skjorta i lördags. Att även H&M:s linnen och t-shirtar fanns i samma butik väcker sällan lika stort intresse.
– Men det är i basplaggen som de stora volymerna finns. En av utmaningarna för hela second hand-branschen är att få människor att konsumera vardagskläder i mycket större utsträckning, säger Caroline Andermatt.
Men det är svårt att motivera en svensk kund att köpa ett bomullslinne som kostar nästan lika mycket i second handbutiken som på Kappahl. I stället skickas dessa plagg ofta till second handbutiker utomlands, vilket kostar pengar och påverkar miljön negativt.
[ Därför blev kyrkorna så bra på second hand ]
4. Momskraven på second hand
2015 var protesterna högljudda när staten ville tvinga second hand-branschen att betala moms på sina varor. Nu blev det inte så, eftersom branschen beviljades ett undantag.
Men detta kan komma att ändras i framtiden, beroende på EU:s hållning framöver.
Samtidigt är Caroline Andermatt inte helt emot upplägget. Inte minst då butiker köper inventarier och vill kunna dra av momsen som andra företag.
– Det finns fördelar med att vara momspliktig. I en ökad konkurrens ställs allt större krav på professionalitet, kunskap och transparens. Att då inte kunna dra av momsen är inte alltid en fördel.
