Är det mer komplext för unga att forma en identitet i dag än för tidigare generationer?
– I västvärlden talar man om ”Emerging adulthood”, en ny utvecklingsperiod mellan ungdomsåren och vuxenblivandet som man inte har sett tidigare. Den perioden tror forskarna enbart är resultat av hur västvärlden ser ut just nu.
– Ungdomar, åtminstone de som tillhör medelklassen, har så mycket större möjligheter att välja till exempel var de ska bo, vilken utbildning de ska gå eller om de ska resa runt och ha kul i ett år. Ett resultat av det kan bli att man skjuter fram det man kallar commitment, när man kanske går in i parbildande, får barn och kommer fram till att detta är verkligen jag.
– Det klart att finns både positiva och negativa aspekter. Olika ungdomar passar olika bra i den här mer lösa strukturen som finns nu, med lite mindre tydliga förväntningar. Många vittnar om en slags oro, att de måste fatta väldigt många beslut och allt hänger på dem. Det kan vara en svår situation att hantera, man kan få ångest för det man väljer bort. Men andra grupper, som hbtq-gruppen, kanske har det lite enklare då vissa normer om hur man ska vara inte längre är lika starka i Sverige.
Vad kan föräldrar och andra vuxna göra för att hjälpa och stödja i sökandet efter en identitet?
– Som förälder behöver man förstå att detta kan vara en jobbig process. När tonåringen kommer hem och har klippt sig i en gräslig frisyr kanske det bästa är att ta ett djupt andetag och acceptera det. Det kan mycket väl vara en del av en sund identitetsutveckling. Samtidigt måste det ju sättas gränser, till exempel kring kriminalitet, droger och skolgång. Det kan vara en svår tid även för föräldrarna, speciellt om ens barn får en helt annan värderingsmässig grund än den man själv har.
