– Det här är tredje gången i mitt liv som jag drabbas av allvarlig sjukdom. Och jag kan säga, av hela mitt hjärta, att det har kommit så otroligt mycket positivt av det hela. Jag är så fylld av tacksamhet mot livet och allt jag har fått och får varje dag. Det är precis som man brukar säga: Gud använder allt till det bästa, säger Jack-Tommy Ardenfors.
Han är 77 år fyllda, en stolt far till sju barn, farfar och morfar till 23 barnbarn, gammelfarfar till ett barnbarnsbarn och make till Margareta sedan 55 år. Pingströrelsens ”grand old man” har flera söner som själva är, eller har varit, pastorer – något som har gett upphov till uttrycket ”Ardenforsklanen”. Och där samtliga barnen, på ett eller annat sätt, är aktiva i församlingar och formar det frikyrkliga livet runt om i landet. Förvaltar föräldraarvet, skulle man kunna säga.
Så som Jack-Tommy själv har förvaltat sitt kristna föräldraarv, och arvet efter två av sina stora förebilder: Lewi Pethrus och Georg Gustavsson.
– Jag hade förmånen att växa upp i ett hem där både mor och far hade en varm gudstro, säger han.
– Pappa var snickare i Rydaholm och lekmannapredikant. Han blev frälst när han var några och tjugo och gick sedan ut på fältet och predikade – i stort sett hela livet ut.
Reste med som extra son
Bertil Olingdal, som Jack-Tommy många år senare skulle efterträda som föreståndare för Smyrnakyrkan i Göteborg, var den som tog med den elvaårige Jack-Tommy till ett sommarläger i Tibro, där hans ”resa med Jesus” skulle börja på allvar.
– Jag hade inte åldern inne, men mamma ville så gärna att jag skulle få åka på det sommarlägret. Så hon ringde till Bertil och Dagmar Olingdal och de kom på en lösning. ”Andra pastorer och ledare tar ju med sig sina barn. Jack-Tommy kan få följa med oss som vår son.”
Så blev det. I Tibro kände den unge pojken att det som hittills varit inte räckte till. Han måste själv ta ställning till sin tro på Jesus.
– I ett enkelt barnmöte gick jag fram till pastorn och sa att jag ville att han skulle be för mig så att jag skulle bli frälst. Och jag fick den påtagliga upplevelsen av Guds kraft och att den var avgörande för mitt fortsatta liv.
– Där började resan. Den har inte varit spikrak, livet har växlat, men jag har aldrig vänt Herren ryggen.
Obotlig cancer
När vi samtalar är det måndag förmiddag. Det har kommit sig så att vi har våra intervjusamtal på måndagarna, ett par timmar innan Jack-Tommy åker i väg till Huddinge sjukhus till en behandling med cytostatika.
Han fick diagnosen myelom med upplagringar i skelettet i november 2019.
– Medicinskt sett är den här cancern obotlig. Men värdena är bra och allt går åt rätt håll. Jag är mycket tacksam för all hjälp jag får och att jag får må som jag mår.
Margareta och Jack-Tommy Ardenfors.
Men visst har det varit omtumlande. Möten som var inbokade i hans fortfarande välfyllda kalender har fått skjutas upp eller avbokas. Gästpredikningar har fått ställas in. På grund av infektionsrisken som följer på behandlingen har Jack-Tommy behövt avstå från att besöka kyrkan om söndagarna.
Under hans tidigare liv hade det varit otänkbart att få en intervju på en måndag. På den tiden han var en arbetande pastor, församlingsföreståndare, styrelseledamot i Dagengruppen, representant i internationella pentekostala organisationer och en av de mest inflytelserika och drivande gestalterna inom pingströrelsen var måndagen en helig vilodag. Då visste alla att man inte skulle ringa och störa.
– Som pastor och evangelist levde jag ett oerhört intensivt liv. På måndagarna hade jag alltid en fullmatad vecka bakom mig, som ju avslutades med ofta flera gudstjänster på söndagen. Det var fantastiskt, men jag behövde vila, och det gjorde jag på måndagarna. Inga telefonsamtal, inga möten.
– Men på tisdag morgon blev det full fart igen. Då bar det av till kyrkan. Morgonbön 6.30 – och sedan rullade allt på som vanligt.
Evangelist som 18-åring
I 60 år har han jobbat i Guds tjänst. Det allra första uppdraget kom när han var blott 18 år gammal: evangelist i pingstförsamlingen i Vrigstad. Det avbröts när han blev inkallad för att göra lumpen, men även under tiden i det militära, i förläggningen i hemstaden Skövde, predikade han och deltog flitigt i bönedagar på olika håll.
På det sättet kom han i kontakt med Filadelfiaförsamlingen i Mariestad dit han blev kallad 1962. Ett och ett halvt år senare fick han kallelse till Filadelfia i Sundsvall, där han stannade i tre år och också gifte sig med dottern till pastor Axel Ericsson i Mariestad, Margareta.
Besökt över 50 länder
1967 blev han pastor och vice föreståndare i Sionförsamlingen i Norrköping. Tre år senare i Pingstförsamlingen i Jönköping. Sju år sedare, 1977, blev han föreståndare i Elimförsamlingen i Malmö. 1986 kallades han till Smyrna i Göteborg, för att efterträda Bertil Olingdal som ledare för Sveriges näst största pingstförsamling.
Under tiden reste han runt i Sverige och i pingströrelsens missionsländer. Han har varit i mer än 50 länder; bland annat var han i Etiopien när revolutionen bröt ut 1974 och kejsaren Haile Selassie avsattes vid en militärkupp.
I Vrigstad evangeliserade Jack-Tommy med tidningen Evangelii Härold genom att gå runt och knacka dörr. Senare reste han runt för Dagen och uppmanade församlingar att prenumerera. Han har också rest för Ibra och TV-Inter och nu på senare år för distansbibelskolan ICBI.
Under sin tid i Malmö såg han till att församlingen startade en närradiostation.
Att utnyttja medier för Jesus var en lärdom han fick lära sig tidigt.
– På 1960-talet sa Lewi Pethrus så ofta han kunde: ”Det kommer en tid då radiomonopolet bryts och då ska vi kristna ligga i framkant för att ta vara på den möjligheten att nå ut med evangeliet till människor”. Förebilden var USA där varje församling sände genom närradion, berättar Jack-Tommy.
– 1969 reste jag tillsammans med Josef Östby, som då var pastor i Linköping, runt i USA. Vi blev oerhört inspirerade. I varje tätort vi passerade kunde vi ratta in den lokala församlingens radiostation.
– Då hade Lewi Pethrus själv, tillsammans med sin son Ingemar, rest runt i bland annat Kalifornien. Vi läste hans artiklar och ledartexter där han skildrade den karismatiska rörelsen i USA. Innan vi gav oss av till USA bad vi Lewi Pethrus om ett anbefallningsbrev som vi kunde visa för kollegerna i USA. Det öppnade många dörrar för oss. Vi besökte många platser, bland annat Chicago och South Bend där det pågick en oerhörd väckelse bland katolska ungdomar. Att se dessa gudagripna ungdomar bli andedöpta var en otrolig upplevelse.
Stor respekt för Lewi Pethrus
Lewi Pethrus var ett namn som Jack-Tommy växte upp med.
– Mor och far talade om honom med djup respekt och aktning. En gång såg jag honom komma in i Filadelfia. Mor och far viskade: ”Där kommer Lewi Pethrus.” Och när Lewi Pethrus talade och Einar Ekberg sjöng på Nyhem, då var jag också med. Jag blev väldigt tidigt en stark ”Lewi Pethrian”.
– När det sedan stod klart för mig att min väg var utstakad, att jag var född till evangelist, ville jag alltid försöka komma åt hemligheten med vad det var som gjorde att han fick rörelsen att utvecklas på ett så framgångsrikt sätt.
– Jag läste allt han skrivit och fick så småningom möta honom många gånger. Det som nog fascinerade mig mest var att han var så oerhört intresserad av – och nyfiken på – oss unga människor. Han brukade prata och lyssna och så ställde han alltid frågan: ”Men hur ser du själv på det här?”
Förespråkade samfund
Jack-Tommy Ardenfors sticker inte under stol med att vissa frågor han ställde inte gillades av ”den store hövdingen”.
En av dessa handlade om samfundstanken, som Jack-Tommy och Sten-Gunnar Hedin (pastor i Sveriges största pingstförsamling Filadelfia Stockholm) kom att driva. Lewi Pethrus var starkt emot idén på att pingströrelsen skulle bilda att trossamfund. Något som, bland annat tack vare de här två drivande pastorerna, blev verklighet 2001. 25 år efter den motsträvige ledarens död.
– Men man kände sig trygg när man satt med honom. Man behövde inte väga ord på varken guld- eller silvervåg, säger Jack-Tommy Ardenfors.
Sista gången han pratade med Lewi Pethrus var 1974, kort innan han dog.
– Jag skulle resa till Afrika och berättade att jag skulle ta med mig hans predikan från Nyhem. Den skulle jag spela upp för missionärerna. Jag fick med en hälsning till dem från Lewi Pethrus. När jag sedan var i Etiopien kom beskedet om hans död. Sveriges Radios utlandssändningar rapporterade att pingstledaren Lewi Pethrus var död och spelade ”Löftena kunna ej svika”.
Som ett med pingströrelsen
Jack-Tommy Ardenfors, Mr Pingst, berättar att han känt sig som ett med hela pingströrelsen från allra första början. Från tidig ungdom var han angelägen om att följa och lära sig av dem som varit med från början, pingströrelsens grundande 1907.
På tältmöten, gudstjänster och i de flesta andra sammanhang såg han till att hålla sig så nära dem som möjligt. Han satte sig i närheten, ställde frågor och försökte suga in deras kunskap och erfarenhet.
– På det sättet lärde jag känna de pastorer och predikanter som varit med ända från begynnelsen. Det som format vår rörelse var vår obetvingliga längtan att nå ut med evangeliet. Vi var en väckelse, vi reste tält, vi gick ut på gatorna och knackade dörr. Det var därför som närradion var ett sådant enormt bönesvar: att via radiovågorna nå ut till dem som inte kommer till våra kyrkor.
”Känner värme för det som görs”
– På senare år har jag ibland kunnat känna att vi har förlorat lite av den här obetvingliga drivkraften. Och jag har känt en bävan för att vi blivit lite för kyrkoorienterade. Vi förlitar oss på att verksamheten bedrivs inne i kyrkan. Det är en utveckling som skett gradvis – och jag har varit en del av den.
– Men jag vill inte för ett ögonblick kasta skugga över alla dem som kämpar och vill vinna människor för Gud. Jag känner en oerhörd värme och respekt för det som görs.
Gick i pension 2005
Jack-Tommy Ardenfors gick formellt i pension 2005, efter att en stroke julen 2003 fått hans hälsa att svikta. Den inträffade när han deltog i pingstförsamlingen Stockholm Karisma Centers konferens, där en av hans söner var pastor och grundare.
– Efter hjärnblödningen trodde jag att livet skulle förändras drastiskt. Vi flyttade till Södertälje, där vi trivdes och fortfarande trivs jättebra. Jag trodde att jag skulle leva pensionärsliv. Men så 2006 fick jag en vädjan att gå in och hjälpa pingstförsamlingen i Nynäshamn. Jag lovade att jag skulle försöka i tre månader, på halvtid.
– Men den högre matematiken är inte min styrka. Jag lovade tre månader, men det blev tre år. Tre välsignade år.
2009 blev han pensionär fullt ut, vilket betydde att han tog tillfället i akt att resa runt mer och predika. Han har fortsatt att vara en återkommande deltagare på Pingst pastor, rörelsens predikantvecka.
Missade predikantveckan
Men i år fick han lämna återbud. På sin Facebooksida har han beskrivit sitt schema under den för honom ovanliga Predikantveckan 2020. Tisdag: Sjukresa till Huddinge sjukhus för injektion med cytostatika. Onsdag: Sjukresa till Södertälje sjukhus för provtagning. Torsdag: Sjukresa till Folktandvården på Huddinge sjukhus för att dra ut tre tänder.
”Helt nödvändigt med tanke på vad som pågår i min kropp men inte desto mindre nog så motbjudande.”
– Trots allt vilar jag i Gud och ser framtiden an med förtröstan. Herren är trofast, säger Jack-Tommy.
– Och det finns så mycket på pluskortet. Sedan jag blivit sjuk har jag fått tacka nej till mycket. Jag kan inte predika. Jag kan inte gå på samlingarna. Men då finns det mycket annat välsignat. Det är som det står i Romarbrevet 8:28. För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa.
Besök av barnbarnen
Vänner och bekanta hör av sig med hälsningar och visar att de bryr sig. Härom söndagen ringde det på dörren och där stod dottern Zara med barnbarnen Amanda och Amadeus. De hade lett lovsången under en förmiddagsgudstjänst där sonen Andreas predikade. Och nu kom de med gitarren för att sjunga tillsammans med mormor och morfar.
– Amanda delade ett bibelord och bad för mig. De sjöng ”Han går aldrig förbi.” Det var otroligt gripande. Herrens härlighet strömmade över oss medan de var här.
Han beklagar sig inte över det kringskurna livet, trots att det visst har varit omtumlande. I stället njuter han av att se tv-gudstjänsterna. Han kallar dem för en av många gåvor han fått till skänks på sistone.
Margareta och Jack-Tommy Ardenfors.
Nya möjligheter till vittnesbörd
Sjukdomen har också fört Jack-Tommy och Margareta närmare ett grannpar där frun också lider av cancer. De ska börja träffas mer hemma hos varandra och då ser Jack-Tommy det som ett tillfälle att ge vittnesbörd om Jesus.
– Jag har alltid älskat att predika, det har jag gjort sedan tidiga år. Jag har mött många äldre pastorer som har uttryckt sorg över att de inte längre får predika. Men ett kristet liv handlar om att leva ut evangeliet och ge sitt vittnesbörd i alla sammanhang där det är naturligt. Nu får jag tillfälle att prata evangelium med människor. Det har alltid varit min dröm.
---
Viktiga årtal i Jack-Tommys liv
1942: Jack-Tommy Ardenfors föds i Rydaholms församling utanför Värnamo. Växer upp i Stöpen utanför Skövde.
1953: Blir döpt i den helige Ande på ett kristet läger.
Slutet av 1950-talet: Jack-Tommy går ut Lundéns handelsskola i Skövde, jobbar som tidskrivare på Volvo och studerar på Skövde tekniska aftonskola.
1960: Påverkad av väckelsen i Skövde pingstförsamling säger Jack-Tommy upp sig från Volvo och åker till Smyrna i Göteborg för att gå bibelskola. Blir kallad till Vrigstad som evangelist.
1962–1964: Pastor och evangelist i Filadelfiaforsamlingen i Mariestad.
1964–1967: Pastor och evangelist i Filadelfiaförsamlingen i Sundsvall.
1965: Gifter sig med Margareta Ericson, dotter till pastor Axel Ericson, som viger de unga tu.
1967–1969: Pastor och vice föreståndare i Sionförsamlingen i Norrköping.
1969–1977: Pastor och vice föreståndare i Pingstförsamlingen i Jönköping.
1977–1986: Pastor och föreståndare i Elimförsamlingen i Malmö.
1986–2005: Pastor och föreståndare i Smyrnaförsamlingen i Göteborg.
2005: Går formellt i pension.
2006–2009: Pastor och vikarierande föreståndare i Pingstkyrkan i Nynäshamn.
Viktiga uppdrag
Ordförande i Dagengruppen 1998–2002.
Svensk representant i Världspingstkonferensen och i Pentecostal European Fellowship.
Tillsammans med Sten-Gunnar Hedin en av arkitekterna bakom bildandet av trossamfundet Pingst – Fria församlingar i samverkan.
God man och lekmannaövervakare på uppdrag av Frivården från 2006 och fram tills nu.
---
